Ninni var bara en av i ordningen som jag varit tillsammans med. Men trots allt bråk så hade inte hon vänt på klacken och gått. Hon hade stannat kvar, när de flesta jag varit ihop med redan skulle gått för länge sen. Ninni var bekant med mitt förflutna och visste att mycket av det jag gjorde och sa, berodde på hur jag mått som liten och allt jag råkat ut för.
Allt hade börjat när jag var liten, kanske bara 9 år? Min mamma, Katrin bodde ihop med ett äckel till man vid namn Bengt som föredrog att våldta och slå mig och min äldre syster, Lena som då var 15 år. Min mamma valde att blunda för det som skedde eftersom Bengt behandlade henne som en drottning. Jag minns en gång då jag satt vid bordet och läste Min häst tidningen Lena köpt åt mig, för att jag antagligen skulle sitta snällt vid bordet när hon skulle prata med mamma.
”Du måste lämna honom morsan, fattar du inte det?!” Skrek Lena och spärrade ögonen i mamma. Jag tittade snabbt upp ifrån min tidning och såg mamma hånle emot min syster.
”Bengt är mannen i mitt liv och om du nu så gärna vill flytta, så gör det då. Men Julia stannar här!” Lena brast ut i gråt och gick in på sitt rum, rädd som jag blev, sprang jag efter. Då såg jag något jag aldrig kommer glömma, och det blev också min inkörsport i det självdestruktiva liv som jag skulle komma in i om ett par år. Lena satt ett rakblad mot handleden.
”Lena?” sa jag med gråten i halsen, och utan att förstå vad min syster gjorde fortsatte jag, ”Vad gör du?”
Några veckor senare fyllde min syster 16. Morsan jobbade, men tyckte hon varit snäll mot Lena eftersom hon köpt en gammal kaka ifrån Hemköp som måste ha kostat så mycket som 20 kronor. Jag minns att Lena bara skakade på huvudet och slängde den. Jag förstod inte så mycket då, men jag minns besvikelsen i hennes ögon. För även om morsan alltid sårade oss, så hade Lena och jag alltid hoppet. Hoppet som aldrig dog, hur mycket morsan än svek oss? Självklart hade morsan lämnat oss ensamma med Bengt och han hade låst in oss i lägenheten och gömt alla nycklar. Han log ett äckligt flin emot oss när han kom in i Lenas rum och hon sa åt mig att sätta mig på sängen medan hon försökte blockera dörren. Men hon misslyckades. Bengt var för stark, och som så många gånger förr fick jag se på när han våldtog henne. Det är såna minnen som satt sig, och fått mig att inse att livet inte är något annat än ett rent jävla fitt helvete.
Det blev droppen för Lena. Hon packade sina väskor och drog. Lämnade mig bakom, och jag fick utstå 2 år till av misshandel och sexuellt utnyttjande. Jag minns inte så mycket av den tiden, antagligen för jag förträngt den så pass mycket, men också för att jag bara inte ville förstå. Jag gömde mig bakom mina serie tidningar och oskyldiga barnlekar, även om jag fick leka själv. Barnen tyckte jag var konstig, eftersom jag hade massa blåmärken och pekade ut mig som den ”utstötta.” Så jag fick vara glad om jag fick stå och titta på i bakgrunden när de andra lekte. Ja, barn är elaka, så jävla elaka.
När jag blev 11 år lämnade morsan bort mig, gav bort mig som om jag vore en värdelös hund som hon inte orkade med längre. Socialen tog hand om mig och jag placerades i fosterfamilj. Men inte skulle jag få luta mig tillbaka och leva ett normalt liv här heller inte, nejdå. Jag slapp kanske att bli våldtagen, men jag blev slagen, spottad på och hatad. Inte av mina föräldrar, utan av mina syskon. Dem såg mig, som barnen på skolgården gjort, som något konstig, någon som förtjänade att stötas bort.
När jag var 12 år, och blivit slagen av min äldre bror Jack, så satt jag inlåst på toan och grät. Då ploppade det där minnet upp i mitt huvud, när jag varit 9 år och sett min syster skära sig. Jag var rätt kortväxt så jag fick ställa mig på toan för att nå upp till min ”pappas” badrumsskåp. Och bingo, han hade nog den största rakbladssamlingen jag sett. Där började mitt självdestruktiva liv och det var bara början av den neråtgående spiralen.
Fortsättning följer.
(Och nej, den är inte sann, utan påhittad)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
diktskrivaren_ - 18 jul 07 - 16:53- Betyg:  |
SÅ jävla bra!!
Du skriver vackert,djupt, ja, du fångar hela mig! |
| idontloveyou - 14 jul 07 - 11:31 |
| Kommer det en till del snart? (: |
| CanYouKillMe - 8 jul 07 - 20:19- Betyg: |
| Asså fy fan va bra :D |
| Love_Max - 5 jul 07 - 23:50- Betyg: |
| jätte bra skriver (: mer? :D |
| _m4ng0_ - 4 jul 07 - 22:09- Betyg: |
| jättebra skrivet! mera? :) |
| MenTja - 1 jul 07 - 00:00 |
Kan du va snäll å mejla när nästa del kommer ? :)
ser framemot att få läsa nästa :)
Sjukt bra skriver, och.. hemskt :/ |
| Mysticalgirl - 20 jun 07 - 00:26- Betyg: |
| Jätte bra skrivet! Fortsätt! |
| idontloveyou - 19 jun 07 - 05:23- Betyg: |
| Så otroligt sorgligt, men grymt bra skrivet! Jag längtar verkligen tills nästa del kommer, jättebra! |
| XD93 - 19 jun 07 - 03:14 |
OMG! såååå bra ;D du måste mejla mig när nästa del är klar!
Denna var klockren (Y) |
| sofiiie - 18 jun 07 - 05:04 |
hemsk, men du skriver det på ett otroligt bra sätt!!
<3 |
| gullunge_92 - 18 jun 07 - 02:18- Betyg: |
skitbra!! längtar till fortsättningen:)
om du vill får du gärna mejla när nästa del kommer(: |
| brokenbrainparts - 16 jun 07 - 19:27- Betyg: |
Åh , vad bra skrivet!
Man hänger med i den.. |
| Barnet_ - 16 jun 07 - 07:29 |
| Otroligt bra skriven! |
| stinamelin - 16 jun 07 - 05:18- Betyg: |
| asbra! |
| psykiskfrost - 16 jun 07 - 04:50 |
| jattebra =D <3 |
