Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Sårad [Del 11] - "Bonus"

Emma


Vad tänker folk med? Att döda? Är inte det.. extremt?
För helvete. Helvete... Åh.. HELVETE!




Begravningen var på söndag. Det var fredag. Jag och Billy satt i hans rum. Tysta. Inte ett ord sades.
Men det var la lika bra det. Ingen hade nåt att säga. Skulle vi säga nåt, skulle det bli fel. Tårar skulle falla.
Jag kan inte fatta det. Hur fan kan folk mörda någon? Hur i helvete tänker dom?! Och en liten fyra åring! Helvete!!
Jag HATAR människan! Jag-hatar-människan!
Utan att tänka, gjorde jag mitt drag.
"JAG HATAR MÄNNISKAN!!" Vrålade jag, och reste mej upp, redo att grabba tag i stolen och förstöra rummet. Billy tittade inte ens upp på mej. Jag blev genast röd om kinderna. Skit..
Efter en stund tittade han på mej. Jag hade lugnat ner mej, och sänkt nävarna.
"Jag hatar människan också." Sa han. Jag dunsade ner på golvet. Vanessa, NESSA, var död! Död!
Jag började gråta. Men inte Billy. Inte Billy..
Någon knackade på dörren.
"Billy? Emma?" Snörvlade Billys mamma. Vi reste oss samtidigt.
"Ja..?" Sa Billy efter en stund. Han hade spår efter många tårar på sina kinder. Vi hade inte sovit något inatt. Vi hade gråtit. Gråtit i varandras famn.
"Om du vill kan du ta något från Va.." Billys mamma hann inte mer.
"Nej! Gå! Lämmna oss ifred!!" Vrålade han, med en gång han hörde att hon tänkte nämna Nessa. Hon gick där ifrån, utan att säga nånting. Billy satte sej i sängen. Hans ögon tårades. Jag satte mej tyst bredvid honom, och la huvudet mot hans axel. Mitt öga hade fått en rejäl blåtyra, och mina kinder var lätt svullna.
Men jag bryde mej inte. Allt jag brydde mej om var Billy. Billy och.. Nessa. Men Nessa var ju.. död.
Han höll om mej. Hans värme väckte många minnen, men endå öppnade den ögonen för framtiden. Jag började gråta, strax efter han. Någon knackade på dörren igen.
"Billy?" Sa Billys mamma. Hon gav sej inte..
"Vad?!" Snäste Billy. Det dröjde ett tag innan hans mamma tog till orda.
"Du, och Emma, kan få stanna hemma från skolan." Sa hans mamma lugnande. Jag suckade, och snörvlade därefter.
"Tack." Mumlade han. Hans mamma försvann igen. Jag kravlade sakta upp i Billys knä. Jag började tänka tillbaka i tiden. För några månader, eller var det veckor sen?
Tanken på pappa dök upp. Vad gjorde han nu? När släpptes han? Släpptes han ens?
Jag lutade huvudet mot Billys bröstkorg. Han höll ett löst tag om min mage, och sin andra arm vilade runt mina axlar.
Jag somnade snabbt.


Det hade gått några dagar, och vi var tillbaka till skolan. Tillbaka till Joakims gäng. Dom omringade oss, på samma ställe, som första gången dom bestämt sej för att gå på oss.
Men deras ansiktsuttryck var inte hotande. Det var mer.. sorgset. Vi stirrade hjälplöst av sorg på dom. Joakim öppnade munnen för att säga nåt, men stängde den lika snabbt igen.
En av hans kompisar började snacka istället.
"Det .. det var inte meningen att hon skulle dö.. Vi trodde det var nån leksak som låg i sängen.." Stammade han. Billy knuffade omkull honom.
"Billy, nej!" Skrek jag. Han vände sej om, och gav mej en örfil. Jag skrek av smärta. Mina kinder var ju redan svullna, och om man så minst som petade in dom i munnen på mej, gjorde det ont. Jag gled sakta ner på knä, med en hand på min kind.
Jag tittade upp mot honom. Hans ansiktsuttryck var ledset. Som om han hade skadat någon som höll honom.. närmare än.. någon annan. Jag insåg snabbt att det var mej han hade blivit så förstörd över. Det betöd ju att..? Han hade.. övervunnit rösten? Jag stirrade på honom, med förväntansfulla ögon.
Men istället för att besvara min känsla, sprang han iväg. Joakims kompisar stirrade på honom. Snart var han utom synhåll. Dom kom fram till mej. Jag trode dom skulle gå på mej, men istället hjälpte dom mej upp.
"Hälsa honom att vi är skit ledsna.." Stammade en utav dom. Nu var det min tur att lappa till någon. Jag gav honom en örfil.
"Jag vill veta hur ni lyckades skada hennes så brutalt." Fick jag fram. En av dom som hade gjort det, ställde sej framför mej. Men jag backade inte undan. Jag stod kvar.
"Okej. Lyssna då." Sa han, och satt sej ner på en sten en bit bort. "Jo, vi ville ge igen för Joakim." Sa han och pekade på Joakim, sedan fortsatte han. "Och vi täntke att vi skulle slå sönder eran lägenhet. Så vi tog reda på vart Billys bodde. Sedan bröt vi oss in. Etfersom inget larm fanns, tog vi våran chans. Vi slog sönder det vi trode var Billys rum. Sen så såg vi ett tjejrum. Vi trode det kunde varit ditt, eftersom det fanns dockor och skit där inne. När vi kom till den lilla sängen så trode vi det var nån 'speciell' porslingsdocka, och tänkte slå sönder den. Såå.. Vi tog en kruka och.."
Jag höjde handen och stoppade honom. Jag rasade fram till han som berättade det. Jag drämde till honom. Av ilska, slog jag honom. Sedan, samma sak som Billy. Jag rusade iväg mot samma håll. Efter en stund bytta jag riktning och var påväg hem till honom.
Jag storbölade. Efter en stund berättade jag för Billys föräldrar hur det gått till. Dom grät lika mycket som jag.


Emma Vi gick på begravningen som en normal familj. Även om jag inte är en del av den..
Billy Emma kommer alltid vara en del av våran familj. Hon kommer få Vanessas rum. Lilla Nessa..


Jag och Billy låg i det som nu var mitt rum. Inte Nessas. Men lukten av henne, skrattet, glädjen, flög fortfarande omkring. Ingen kunde glömma henne.
Billy tittade på mej, och jag på honom.
"Jag älskar dej Emma."
Jag lutade mej fram. Mina läppar var några millimeter från hans. Istället för att kyssa honom, sa jag..
"Jag älskar dej Billy. Mer, än bara som vän."
Han log. Jag log. Vi log.
Sedan kysstes vi.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sambatjejen - 29 dec 07 - 16:49- Betyg:
den behöver väl inte vara slut nu kan vi inte få 10 bonusar eller nått , snälla
Mangasagan - 28 dec 07 - 22:03- Betyg:
Jättebra<3 Har läst hela idag, och den är så himla bra att jag inte hittar ord!!!
ÄLSKA<3<3<3<3<3<3
ThisIsJustMe - 17 dec 07 - 20:58- Betyg:
men du kan INTE sluta nu!!!!!! hon fick ju inet dö!!!! nu måste du ju fortsätta!!!!!
bonnis123 - 19 jun 07 - 02:20- Betyg:
snälla meer meeer du e såå jävligt bra på att skriva ju
sååå himla grym!!!!PLZZ!
lissi94 - 17 jun 07 - 07:27- Betyg:
asså du e bara bäst.. hoff att den är slut nu :/
Knipetimagen - 16 jun 07 - 23:00- Betyg:
Synd att den e slut..:(
ciitronvatten__ - 16 jun 07 - 20:43- Betyg:
så sjukt jävla bra:)
synd att det här är slutet:(
TokioHotelFreak - 16 jun 07 - 20:04- Betyg:
FÅÅÅÅÅÅR IIIIINNNNTTEEEEE VAAARRRAAA SLUUUUUT!

JAg gråter av den.. Min lillebror dog också... Han dog av en sjukdom..
Och min pappa är typ lika dan.. (nästan) Han misshande mig..
Aja EN TILL BONUS!
Skriv en BOK! OCH KÄNA AS MKT PENGAR!
danniflickan - 16 jun 07 - 05:55- Betyg:
Faan va den är bra.. Så helvetes bra=)
empalove - 16 jun 07 - 05:37- Betyg:
skit bra!!
M-424 - 16 jun 07 - 05:05- Betyg:
Omg säg inte att detta är slutet:) Ifall det är det. gör en till eller två till "bonus" så är du så sööööööööööööööööööööt:):)

<33
Nellie_med_Q - 16 jun 07 - 05:01- Betyg:
Synd att den e slut ...

Skriven av
brokenbrainparts
16 jun 07 - 03:59
(Har blivit läst 136 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord