ebbas liv del 3 |
Det känns som om jag faller, faller ner mot världens ände där allt är frid och fröjd.
En figur närmar sig mot mig medans jag faller. Konturerna blir starkare och starkare ju lägre jag faller
snart kan jag skymmta anstiktet med blåa ögon och blont långt hår. DET ÄR JU JENNIE! hon bär en vit klänning med
små blåa blommor som matchar hennes ögon. Jag vill bara skrika ut gråten, min jennie som jag har saknat så mycket!
jag skriker ut hennes namn sammtidigt som jag nuddar vid marken, det gör inte ont för jag är så lycklig. Jag reser mej lika kvickt som jag nuddade vid marken.
Hon närmar sig mej sakta samtidigt som jag bara vill springa fram och krama henne, men något säger mej att jag inte ska gör det. Hon stirrar rakt in i mitt öga som hon hade någon slags larser som kunde räkna ut exakt vad jag hade gjort.
Det kommer ett svagt "hej" ifrån henne, sedan blir det tyst ett tag innan hon fortsätter:
- Det är inte din tur än, du måste fortsätta leva, vara stark utan att förstöra din egen kropp.
- Men, men jag orkar inte leva utan något hopp. Svarar jag tyst med gråten i halsen.
- Ditt hopp är att fortsätta leva, gå vidare och inte se bakåt på det som har varit. Jag kan inte låta dej dö, du har
förmycket kvar att leva för.
Tårarna väller fram över kinderna när hon säger det, jag trode att all smärta var över nu. Men så var det inte :(
Snart blir allt svart igen och jennie förvinner bort i mörkret.
ebbA!? ebBA!? hör du mej EBBA?!
en liten kort snutt av ebbas liv efter som ihra ville ha lite till:)
kommentera gärna om ni vill att jag ska fortsätta:)
|
| Kommentarer | | strada - 16 jul 07 - 08:07 | det blir inte mer ebbas liv:/ har inte haft orken att skriva bra :(
har även kastat min bok som var ca 200sidor jag är nere oigen allt är piss mammavet im att jag skär mej .
fan vad jag vill dö |
|
|
|
