Vision |
26 November 2043
01:07 :
Jag räknade tomma ansikten idag.
Såg på när de fick sprickor i glaciärerna,
Och sprang på deras splitter.
I en väldans massa cirklar,
Och en återvändsgränd.
Tänkte lite på dig, och orden du sa.
Sen sköt jag en fågel, (igen)
Häftade fast de förtvivlade små lapparna med de förtvivlade små orden vid deras gårdar.
- För att åter igen känna haglet slå mot huden.
Ligger här nu,
Med tystnades ljus och räknar mina andetag.
2005 var en vision,
jag skulle ha vandrat över mitt samvetes mörka dalar,
för att tillslut hitta ljuset.
02:23 :
skrik som ingen vågar skrika för det leder ingenvart.
För ni har inte sett glöden, mina drömmar,
Eller hört mina tankar.
Inte så konstigt när – jag reser i tiden med klockan som min värsta fiende.
Så slår du mina ord medvetslösa och kastar ögon på mig.
28 November 2043
22:48 :
vaknade utan känslor imorse.
Skulle duscha men varmvattnet var slut,
Och helt plötsligt körde en ambulans in genom badrumsväggen, lämnade liket av min kropp, och åkte iväg.
Sen minns jag ej mer.
Nu får ni svart på vitt
- jag föddes utan namn.
Ändå har dom slitit ut det,
Och gjort allt som stått i deras makt för att sudda ut min existens.
Poängen döljer sig någonstans i deras ytlighet,
Viskar dom med de likt så ytliga läpparna.
Det har aldrig funnits någon,
Sådan.
Har lyssnat på låten så mycket så jag kan bokstavera
”pulled down the heavens just to please you,
To hold the flower I can’t keep”
Djupet ser ingen, varken i dom eller mig.
Jag begär så lite,
Så lite begär jag.
Ps : Jag måste köpa nya skor,
Har trampat för många stigar ensam,
Och då och då snubblat över några rötter. : ds
De tomma ansiktena ökar i antal,
Lika så tankarna mina.
|
|
|
|
