Ny och gammal vän. |
När allt blir tyst och man sitter ensam kvar då kommer de tankar man försöker gömma sig för då smyger dom fram och griper tag i en.
Tankar som griper så hårt i en att man bara vill gråta, tankar man vet aldrig kommer släppa taget och man hoppar åt sidan för att slippa gå in i dom. Man undviker det som man borde ta itu med, man är rädd att nått kommer gå snett och man vågar inte.
Man vill ju så gärna hålla kvar i det gamla och när det nya väl dyker upp är man inte redo man känner sig vilse och behöver nån som leder en på rätt väg. Och när det nya har trasslat in en i sitt garn känner man att man vill vara där och man trivs men då&då slits banden och man känner av det gamla. man känner hur man saknar det och man vet att man alltid kommer sakna det hur lång tid det än går. Man är rädd för förändringar man är rädd för att förlora men man vet att det är ett måste annars skulle det inte funka,det skulle vara kaos.
- Jag har funnit nått nytt,jag har trasslat mig in men hela tiden vet jag att en tråd leder till mitt gamla till det som fortfarande finns och alltid kommer finnas där. Denna tråden kapas aldrig och jag låter den aldrig bli kapad.
Den leder mig till trygghet och till nån jag verkligen håller av men ändå hoppar jag åt sidan för att slippa gå mitt på och det gör ont men jag klarar av det så länge jag inte tänker på det men så kommer de stunder då allt blir tyst och man är ensam kvar då man blir hittad.
|
Kommentarer | Elaina - 18 dec 05 - 07:50 | Bra skrivet=) gillade den:D |
|
|
|