skamm |
Tagen på bar gärning med den vita spets bh:n i ena handen. Elisa kunde inte andas, hon fick inte fram någon luft.
Hon var inte rädd för vakterna eller för vad hennes mamma skulle säga. Den enda hon var rädd för var hennes pappa.
Hon hade kvar blåmärkena från gårdagen och än hängde skammen kvar i kroppen.
Hon slets i tusen bitar varje gång han slog henne. Hon hatade när han sa det där, sa det där som hon skämdes över så fruktansvärt.
Elisa mindes resten som ett töcken. Oklara bilder om ett kontor och en man som skällde. Suddiga minnen om att hennes mamma hämtade henne.
Elisa låg till sängs resten av dagen. Ville inte, orkade inte gå upp.
När hennes mamma skulle ta nattskiftet grät Elisa. Hon bad sin mamma att vara hemma med henne, för hon visste ju vad som väntade.
Hennes mamma sa åt henne att sluta vara så fånig. Pappa var ju hemma. Elisa grät tills hennes mamma gått ut genom dörren. Då slutade hon för hennes pappa kom in.
"nu är det bara du och jag" sa han och stängde dörren till hennes rum.
|
| Kommentarer | | woops - 21 okt 06 - 16:37 | | snyfftigt | | miniblaze - 28 maj 06 - 00:43 | | Konstigt slut, kommer det en fortsättning? |
|
|
|
