På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Falska leenden, långärmat & Simon. Del 13

- Maria, sa en grötig röst bakom henne.
Hon ryckte till och vände sig om,
hennes pappa stod lutad mot dörrkarmen,
han såg för jävlig ut.
- Mm? undrade Mia kort.
- Var är..? började Stefan och sedan såg han ut att tänka efter.
- Du menar min mamma?! Hon heter Christin, pappa, om du kan minnas hennes namn! Och hon är väl antagligen hos sin älskade, sa Mia argt och glodde stint på sin pappa.
Hans blick flydde över hennes ansikte.
- Hennes.. älskade? sa han förbryllat. Vad menar du?
- Åh, är du dum eller? sa Mia och reste sig från stolen. Hon är otrogen mot dig, ditt jävla fyllo.
Stefans blick fäste sig på golvet, han såg krossad ut.

Med tårar i ögonen hoppade Mia förbi sin pappa, ut från köket.
Hon hoppade in på sitt rum och tog upp sin mobil,
hennes första tanke var att ringa till Sophie, men sedan kom hon på att de var ovänner.
Hon ringde till Malin istället, efter tre signaler svarade hon.
- Heej gumman! sa Malin.
- Hej, sa Mia vänligt. Hur är det?
- Jodå, det är bara bra, tänker mer hur det är med dig..?
- Det är väl.. okej, sa Mia, och försökte dölja sin darrande röst.
- Det lät lite tveksamt, sa Malin. Är det verkligen säkert att allt är okej?
- Jo.. på sätt och vis är det väl det, ont i foten bara..
- Vill du att jag ska komma över?
- Nej, sa Mia kvickt. Det.. nej.. jag är lite trött.. orkar inte riktigt
- Det är lugnt gumman, sa Malin snällt men Mia hörde att hon var lite irriterad, hon blev alltid det när inte allt blev som hon sa och ville.
- Hur var festen efter att jag och Simon.. hade åkt? undrade Mia nyfiket.
- Den var väl som innan, men sen kom Micke och dom, tjejen som är med dom måste vara helt vrickad!
- Vad då då? undrade Mia kyligt.
- Hon var skitsur på Micke för någonting, hon babblade en massa om att han borde gjort vad.. "den där horan förtjänade" sa Malin förvirrat.
Mia tappade talförmågan för några sekunder.
- Okej, sa hon svagt när hon återfått den.
- Jo, helskumt.. Sen sa ju någon att Simon hade kört av vägen med moppen.. och när jag inte hittade dig så.. ja..
Mia var tyst, borta i sina tankar.
- Mia hallå?!
- Ja.. oj.. mm, sa Mia bara.
- Mitt batteri är slut nu.. sa Malin försiktigt.
- Oj, okej, hejdå, puss! sa Mia.
- Pusspuss

Mia la på.
Hon hade ingen som helst lust att fortsätta leva,
den enda livsmening hon hade var Simon.
Hon bestämde sig för att alltid ha honom som mening.

Fortsättning följer.
Kommentera gärna.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Emely_ - 9 jun 07 - 08:32

braaaa!

Ciissii - 23 maj 07 - 07:05- Betyg: