Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Övriga dikter

"Skriv en novell" sa dom.

"Skriv en novell"
Sa de, som om det skulle vara den enklaste saken i världen.

Jag kan inte skriva under press, kan inte skriva på beställning.
Kan inte skriva när kroppen inte orkar någonting, jag yr på grund av matbrist och min hjärna är allmänt ur funktion.

Hur kan ni begära det?

Men jag försökte faktiskt.
Vandrade runt i skolans korridorer, i jakt efter någon form av inspiration.
Studerade samma mönster i de olika klasserna
(Herregud, varför reagerar ingen på att hon i paralell klassen, ALLTID sitter ensam?
Och varför gör jag inget själv?)

Jag lyssnade på andras samtal men kunde i slutändan ändå bara tänka på min egen olycka.
(Får man vara så egocentrerad?)

Undrar var mina vänner är, om de inte undrar var jag är, och varför de inte letar?
Jag hittar den längst ner i korridoren på andra våningen, fullt sysselsatta med att skriva.
De ska då alltid vara så flitiga.

Utan ett ord sjunker jag ner på golvet bredvid den.
Klapprande tofflor och en knälång jeanskjol stör plötsligt mitt synfält och jag tittar upp.
Min svenskalärare.

-Jaha, och hur går det här då? Frågar hon syrligt.

-Jag tänker ut vad den ska handla om, svarar jag lågt.

-Ta upp papper och penna och bli lite mer aktiv.
Rösten är småsur.

-Mhhm.

Hon går.

Bli lite mer aktiv, bli lite mer aktiv, bli lite mer aktiv.

Åh gud.
Tårar.
Raffsar åt mig väskan , reser mig och skjuter upp dörren ut mot trappuppgången.
Kan inte stanna kvar.
Mina kompisar tittar undrande bakom mig, men kommer inte efter.

Och jag sprang.
Dit jag alltid springer.

Så.
Nu sitter jag här (igen) inlåst på en av skolans toaletter.’
Toaletter är oaser, en chans att slippa undan, en chans att andas.
Undra hur många procent av min skoltid jag tillbringat på toaletter som denna?
Säkert 40 procent.
Någon har ritat en glad gubbe på kranen, och papperskorgen är redan överfull, trots att klockan bara är ca tio på morgonen.
Jag sitter på golvet och toaletten är så lite att mina ben når över till andra sidan väggen.
Jag ser mig själv reflekteras i undersidan på pappersbehållaren.
Spretiga flätor, mascararänder, snickarbyxor.
Jag ser så liten ut.

Välkommen.
Välkommen till min skrivarstudio där jag ska skriva er jävla novell, som jag ändå bara kommer få G på, för att jag använt svärord, glömt någon liten punkt, eller helt enkelt gillar kommatecken för mycket.
Dessutom tar jag ny rad för ofta.
Jag vet, jag vet.
Men jag gillar att ta nya raden, för orden framträder mycket bättre då, när de inte är ihopsatta till en enda stor ordklump.

Så?
Vad ska nu denna novell handla om?

Ska jag skriva om hur min kompis vaknade i morse,
och undrade om hon kunde ha samma tröja på sig tre dagar i rad?

Eller ska jag berätta om en flicka som just nu vandrar runt i en annan skola,
några tusen mil bort, med svart inuti sig och osynliga tårar ritade på kinderna?

Vi gråter båda för en pojke som ligger i koma för andra gången på en alltför kort tid.
Han blandade tabletter med sprit och tog en överdos.
Han ville inte finnas kvar längre.

Det finns alltför många med samma önskan som han.


Men, eftersom vi redan klarat ut att jag är egocentrerad, återgår vi till mig.
Jag har lagt mig ner på det varma toalettgolvet och gråter inte längre.
Rycker hastigt till varje gång någon kommer och rycker i dörrhandtaget.
Toaletterna på skolan är omtyckta, men jag tänker inte släppa ifrån mig den så lätt.
Ingen letar efter mig och det är rätt så skönt.
Jag behöver lite mer tid på mig att sakta återfå kontrollen över mina känslor.

Kollar till på klockan.
Shit, svenskalektionen är redan slut.
Tar mig upp från golvet och stirrar i spegeln.
Upp med foundation, min dagliga räddning och smörjer åter igen på mig masken.
Tar ett extra lager på armarna med, för säkerhetsskull, och klistrar på mig själv ett leénde i spegeln.
Ohja, jag kan få mina ögon att glittra på beställning.
Tar ett djupt andetag, låser upp dörren och smiter iväg mot min franska lektion.

Överleva, överleva, överleva.
















( Skrev detta en svenskalektion, man skulle som sagt skriva en novell.
Jag är tveksam. Kan jag verkligen lämna in detta) :S
Halloo? Snälla? Måste veta om jag ,måste kladda ihop nån puttegull-historia.
Den ska va inlämnad på onsdag >.<)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
glasbubblan - 13 nov 07 - 18:31
lämnade du in den sen då? och vad blev det för betyg om man får fråga?

av mig får du iallafall ett klart MVG++
tess__ - 20 maj 07 - 18:13- Betyg:
helt fantastisk gumman.
om ja va du skulle jag använnda den här, visst lärarna
kanse inte tycker samma. men den e helt underbar endå :D <3
tidda - 20 maj 07 - 04:23- Betyg:
Och jag håller fullkomligt med Gertrud, fantastisk!
Lätt MVG ;)
<3

Skriven av
lill_ella
19 maj 07 - 23:37
(Har blivit läst 340 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord