En vissen pelargon |
Jag blir väckt ur min dröm
där jag vill stanna kvar för alltid
likt en oändlig söm
Allt det vi gjorde
Alla underbara människor
Det är där jag vill vara och borde
Varför är det så långt bort?
Jag behöver allt det där
Det finns ingen här av deras sort
Det är någonting speciellt med dem
någonting som ingen kan förstå
Jag vill ha någon sådan här, men vem?
De är inte samma sak för andra
De har ju varandra
De behöver inte i saknad vandra
Jag saknar inte bara en person
utan hela atmosfären
Jag känner mig som en vissen pelargon
|
|
|
|
