Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[v] I VANESSAS SKOR [v] - DEL 5

Jag satte mig ner och satt där en bra stund, innan jag öppnade anteckningsblocket. Jag skulle snart få reda på vad det var som Patrik reagerat så mycket på. Eller jag kanske redan visste innerst inne? Jag hade ju inte kollat i anteckningsblocket på typ ett år. Jag tittade på framsidan och log. Det hade tagit mig lång tid att göra framsidan, då jag klippt och klistrat, skrivit och kladdat på det i flera timmar för att få det att se perfekt ut. Baksidan var dock helt tom. Jag suckade och öppnade anteckningsblocket.
Shit, jag hade fortfarande kvar allt det där som jag skrivit om alla killar! SHIT. Hade han sett allt? Var han med? Jag kollade snabbt. Ja, han var med. Fan. Hade han läst allt? Nej, det kan han väl inte ha hunnit på den korta tiden? Jag fick en konstig känsla i min mage och suckade. Herregud, jag borde ha suddat ut allt. Tänk om Patrik berättar för Melina och de andra? Då är det snart massa rykten om mig på skolan. Jag ångrade mig så mycket, varför skrev jag ens alla dessa knäppa saker som jag tyckte om alla? Det stod inte bara om killar, det stod om mina kompisar också. Suck. Jag som hade berättat att jag aldrig varit kär i någon. Fast det var jag ju inte, jag tyckte bara de såg bra ut. Okej, de var väl snygga, jag erkänner. Men varför var jag tvungen att skriva upp allt?
Min mage gillade inte läget och jag hade ont, det får jag alltid när jag är orolig för något. Ont i magen alltså. Shit. Jag satt stilla en lång stund innan jag tog mod till mig för att gå ut igen och gå till lektionen, men när jag precis skulle resa mig upp föll det ut en lapp ur anteckningsblocket. Vad var detta?
Jag såg att det var två olika handstilar på pappret, som om två stycken skrivit till varandra under en lektion eller något. Orden var skrivna med en blå penna och en röd.

Du, vet du det där om Vanessa?
Ja, jag vet, hon är bara för jobbig.
Jo, jag vet. Men gissa vad?
Nä, vadå?
Jag hittade hennes anteckningsblock i hennes skåp en gång.
NOWAY! Vadå, hur då? Vad stod det i den?
Bara om massa killar hon gillat och vad hon tycker om alla sina kompisar. Hon och jag har ju lovat att alltid lita på varandra, så vi har varandras skåpnycklar. Jag skulle hämta en bok en gång, så bara ramlade den ner, så jag läste i den. Haha, hon är ju korkad!

SHIT, DEN MÅSTE JAG FÅ SE!
Jag tog kort på den och la ut den på internet igår, du kan kolla där om du vill.
Gjorde du? Rätt åt henne.
Ja, det gjorde jag, hon är bara för sjuk i huvudet. Hon tror hon är så tuff.
Vadå tuff?
Haha, du har rätt, hon har aldrig varit det. Hur fan har jag stått ut alla dessa år?
Inte vet jag, suck. Lova att kasta denna lappen när du läst allt.
Jag ska, men fortsätt läsa nu, så märker inte läraren något.
Uppfattat!
Okej, men du, en sak till…
Ja?
Det här stannar mellan oss, eller?

HAHA, JAG SKOJAR! Sprid hur många rykten du vill, men säg inget till Vanessa.
Okej! Måste sluta, läraren iakttar oss.


Jag stirrade rakt ut i luften och visste inte riktigt vad jag skulle tro. Men vänta lite nu, det var något med den där lappen som var bekant … om jag bara kunde komma på vad!
Det högg till i magen när jag insåg att den ena handstilen var Melinas. Hon hade alltid en blå penna på sig.

Vem var den andra som skrivit? Var det Carro? Jag vet inte. Hur hamnade lappen i mitt skåp då? Hade Melina bara råkat lägga den i anteckningsblocket och sedan glömt den där innan hon la in det i mitt skåp igen? Det var inte omöjligt, Melina var rätt så slarvig. Nåja. Hur ska jag göra för att alla ska inse att det var ett år sedan jag skrev allt det där? Jag hade ingen bra plan i huvudet. Jag tog upp mobilen och tittade på klockan, som var på tok för mycket. SO-lektionen hade börjat för en kvart sedan, shit! Jag skyndade mig ut ifrån tjejtoan och småsprang fram till mitt skåp. Jag läste upp och letade efter SO-mappen. Herregud, säg inte att den är borta nu också! Det här var ingen bra dag.
Efter att ha letat i säkert två minuter efter SO-mappen så gav jag upp hoppet och tog upp väskan för att hämta ett papper som vi haft i läxa och då ligger givetvis hela mappen där. Hade jag glömt det innan eller något? Jag hann inte tänka så mycket, jag bara tog mina grejer och låste skåpet, sedan sprang jag iväg mot salen där vi skulle ha SO.
Alla i korridoren stirrade på mig, men jag brydde mig inte så mycket. När jag väl kommit fram så upptäcker jag att jag har kommit för sent. Jag öppnar försiktigt dörren och kliver in.
Läraren slutar plötsligt prata och de andra tystnar, innan de tittar på mig när jag går fram till en bänk för att sätta mig. Min blick drogs till klockan, tjugo minuter för sen. Läraren tittade fortfarande på mig.
- Förlåt för att jag kom för sent, sa jag och kände att alla fortfarande stirrade på mig när jag satte mig ner.

____________________

KANSKE BLEV LITE DÅLIG? :/
KOMMENTERA OM JAG SKA FORTSÄTTA :]
/My - ashortstory. -w-

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
EnJulia - 1 jul 08 - 10:32- Betyg:
jag tyckte den var skitbra! :D <3
5-kronan - 18 jun 07 - 19:18- Betyg:
Jätte bra!
Maila när nästa del kommer!
Majje_ - 23 maj 07 - 02:56- Betyg:
Fortsätt :) o mejla mej nästa gåång :D
mathias_tjej - 21 maj 07 - 06:18- Betyg:
fortsätt :) o mejla när du e klar me nästa del :)
Sandriizz - 20 maj 07 - 21:17- Betyg:
Fortsätt :) Sandra vill ha mer :)

Skriven av
ashortstory
18 maj 07 - 06:20
(Har blivit läst 296 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord