AGWL3 kp.11 |
Vad tycker ni om Midori? vad tycker ni om Fai och Max? hur tror ni Renji är och vem är han? orkar ni svara på dom frågorna skulle det vara kul ^^
Kairi suckade och slog sitt huvud med sin hand. *Dumma, dumma, dumma Kairi!* Tänkte hon samtidigt som hon slog sitt huvud. Hon gick fram till garderoben, tog fram kläder och sedan bytte hon om. Hon skyndade sig ner till köket samtidigt som hon funderade på varför Mindori hade betett sig som hon gjort.
Emiko knackade på dörren in till Max och Fai, sedan gick hon in. Hon såg att Max höll om Fai i sömnen.
”God morgon!” Sa hon och log.
Max och Fai öppnade långsamt sina ögon, men spärrade upp dom då de såg att de ännu en gång höll om varandra. Max släppte taget om Fai, med ett illrött ansikte. Fai var lika röd han.
”Förlåt.” Sa Max lite tyst och sedan tittade han mot Emiko.
”Förlåt att jag störde er, men frukosten är klar.” Sa hon och log, sedan gick hon ut ur rummet.
Kairi satte sig vid köksbordet. Hon satt fortfarande och funderade. *Det är inte likt Mindori. Varför slog jag henne igår? Jag måste ha slagit henne för hårt.* Tänkte Kairi medan hon satt och petade med en gaffel på pannkakan som hon hade på sin tallrik.
”Är du rädd för lilla mig?” Kairi ryckte till och vände sig snabbt om och såg Mindori.
”Vad är det med dig, Mindori? Varför beter du dig som du gör?” Frågade Kairi lite irriterat.
Midori skrattade av Kairis uttalande.
”Vem har sagt att jag är Mindori?” Viskade hon sedan i Kairis öra. Kairi spärrade upp sina ögon, hon kände åter det där kalla som hon känt då hon vaknade. Hon kände hur rädslan tog över henne. Ed kom snart in till köket och Mindori tog snabbt bort sina knivfingrar från Kairis strupe och förvandlade tillbaka dom. Ed satte sig på en stol vid köksbordet och började ta för sig av pannkakorna. Samtidigt som Ed satte sig, gick Kairi därifrån. *Jag måste bete mig som Mindori.* Tänkte Midori och log ett ansträngt leende.
”God morgon, Ed.” Sa hon glatt. *Åh, fy vad hemskt!” Tänkte hon, men försökte hålla kvar leendet. Ed stannade upp och tittade på henne.
”Ed?” Frågade han med en frågande min. *Shit!* Tänkte Midori.
”Jag menade Eddiward.” Sa hon glatt, men hon kände som om hon ville spy. Ed tittade på henne ett tag till, men åt sedan vidare. Hon satte sig på en av stolarna och tog en pannkaka att äta på. Daisuke, Max och Fai kom snart in till köket och började också äta.
Kairi sprang upp för trapporna. *Om hon inte är Mindori, vem är hon då?* Tänkte Kairi, men gick sedan in till badrummet och borstade sina tänder. Hon tittade på sin hals i spegeln som fanns där inne. *Vill hon döda mig?* Tänkte hon sedan och lade sin hand där Midori hade lagt fingret som hade varit som en kniv. Det hade blivit ett litet sår där, men det var inte så farligt. Hon gick sedan ner till vardagsrummet, satte sig i en utav sofforna och började läsa tidningen.
”Mindori, mår du bra? Slog Kairi dig för hårt?” Frågade Max lite oroligt. *Irriterande snubbe.* Tänkte Midori och tittade lite surt på golvet, bet ihop och log sedan mot honom.
”Jag mår bra.” Svarade hon glatt och gick sedan därifrån. Fai tittade fundersamt på Mindori, Daisuke och Ed gjorde likadant.
”Sa hon just ’jag’?” Frågade Ed förvånat.
”Ja, jag tror det.” Svarade Fai, men verkade vara lite frånvarande. Max tittade frågande på Daisuke, Fai och Ed.
”Vad pratar ni om?” Frågade han sedan. Alla de som var i rummet fick utseenden som -.-’.
*Usch, fy och blä! Jag måste verkligen få bort smaken av de hemska orden jag sagt.* Tänkte hon sedan och gjorde en äcklad min. Hon såg att Kairi satt och läste i soffan. Hon log djävulskt och gick fram till henne.
”Kairi.” Sa hon sedan lite retsamt.
Kairi tittade lite irriterat på Midori.
”Du borde inte se på mig sådär. Det kan hända en liten olycka då.” Sa Midori och smälte ihop ringarna och skapade ett svärd av sin arm. Kairi tittade på Midoris arm med en gnutta rädsla i hennes ögon. Midori skrattade tyst och hukade sig ner och tittade in i Kairis ögon.
”Är du rädd? Jag gillar när man är rädd för mig.” Sa hon sedan. Midori fick plötsligt en allvarlig min. ”Berättar du att jag inte är Mindori, dör du. Ger du de andra en förvarning om att jag inte är Mindori, dör du också.” Sa hon sedan, gjorde sin arm normal igen och satte sig på den andra soffan. *Hon kommer dö vilket fall som helst.* Tänkte hon sedan och log retligt mot Kairi. Kairi tittade allvarligt på henne, samtidigt som rädslan skymtades i hennes ögon.
Emiko kom in till rummet och log. Kairi kände sig någorlunda tryggare när hon hade kommit in.
”Jag, Kosuke och Daiki ska åka och handla lite. Vi kommer snart tillbaka.” Sa hon sedan och gick sedan iväg för att säga samma sak till killarna.
”Vem är du?” Frågade Kairi sedan. Midori log retligt mot henne och tog sedan tidningen ur Kairis hand.
”Varför skulle jag berätta det för en sån som du?” Sa hon sedan och började läsa tidningen. Kairi tittade fundersamt på Midori.
Killarna kom in till rummet. Fai satte sig bredvid Midori och Max satte sig bredvid honom. Ed satte sig bredvid Kairi och Daisuke satte sig på golvet, med With på sitt huvud. Ed tittade frågande på Kairi, som såg skärrad ut.
”Kairi, hur mår du?” Frågade han och tittade frågande på henne. Midori kikade på Kairi, samtidigt som hon låtsades läsa. Kairi tittade snabbt på Ed.
”Jag mår bra.” Sa hon och log lite nervöst.
Fai tittade fundersamt på Kairi och sedan mot Midori. Daisuke tittade också på Midori.
”Okej.” Sa Ed med en ytterst tveksam ton i sin röst.
”Mindori? Har du börjat läsa nyheterna?” Frågade Daisuke och tittade frågande på henne.
”Okej, vad är det med Kairi?” Frågade Dark inifrån honom, men Daisuke ignorerade honom.
Midori bet ihop innan hon tittade på Daisuke med ett leende.
”Jag läser inte nyheterna, jag läser extraserierna.” Sa hon sedan med en glad ton. *BLÄ! Jag fattar inte hur Mindori kunde vara så äckligt glad.* Tänkte hon sedan och tittade ner i tidningen igen.
”Okej.” Svarade Daisuke, men han tvekade lite inombords också. Hon var så annorlunda.
FF:
Emiko, Kosuke och Daiki hade kommit hem sedan länge tillbaks och nu höll Emiko på med kvällsmaten. Kosuke och Daiki hade gått ner till källaren för att undersöka spjutet som Ed hade undersökt. Det var mörkt ute och Kairi hade varit lite skärrad hela dagen, men ingen utav killarna kunde veta varför.
Daisuke hade gått upp till sitt rum.
”Daisuke, låt mig få komma fram lite tidigare än väntat.” Sa Dark inifrån Daisuke.
”Varför?” Frågade Daisuke.
”Jag ska undersöka Kairis och Mindoris rum. Jag ska försöka hitta något som kan visa att Mindori är annorlunda.” Sa Dark inifrån Daisuke. Han lät allvarlig.
Daisuke tittade ner på golvet.
”Okej.” Sa Daisuke sedan.
”Vad ska vi göra? Det är tråkigt och bara sitta här.” Sa Max och lutade sitt huvud mot soffan. Fai tittade förvånat mot Max.
Midori tittade ut genom fönstret och såg att det var fullmåne ute. Hon log lite smått djävulskt innan hon vände sig om.
”Vad sägs om att gå till kyrkogården?” Frågade hon sedan och log glatt. Kairi tittade skräckslaget på Midori. *Vet hon?* Tänkte hon.
”Kyrkogårdar är läskiga.” Sa Max och kröp ihop vid Fai, som rodnade. Fai tittade mot Max och rodnade ännu mer.
”Vad ska vi göra vid kyrkogården då?” Frågade Ed lite uttråkat.
”Ta en promenad i månskenet. Kanske låta Kairi få gå bakom kapellet medan vi diskuterar om vad vi ska ge henne i julklapp och sedan låta de andra få göra likadant.” Sa Midori och log ännu mer och tittade på Kairi.
Kairi kände hur tårarna började välla fram i ögonvrån. Hon ställde sig upp och gick iväg.
Dark gick in till Kairis och Mindoris rum för att leta efter ledtrådar. Han hörde hur någon kom upp för trappan. *Vad ska jag göra?* Tänkte han och tittade sig omkring. Hans ögon fastnade på garderoben som fanns där. Han sprang snabbt dit och gömde sig inne i garderoben. Så fort han stängde dörren till garderoben, kom Kairi in i rummet. Dark hade dörren lite på glänt, så att han kunde se vem det var och när han kunde komma ut igen. Han såg Kairi och att hon höll sig om armarna och satte sig på sängkanten. Han såg också att tårar kom ner för hennes kinder, likt kristaller.
”Jag sa ju att det skulle bli värre.” Sa Daisuke inifrån Dark och suckade. Dark kunde inte låta bli att tycka synd om henne. *Varför gråter hon?* Tänkte Dark och tittade oroat på henne.
”Hur… Hur kunde hon veta?” Fick Kairi fram under sina snyftningar. Dark tittade förvånat på henne. *Hon?* Tänkte han och fortsatte att titta på Kairi.
”Vad ska jag göra?” Viskade Dark tyst så att Kairi inte skulle höra.
”Jag tycker att du ska trösta henne.” Sa Daisuke med medlidande i sin röst.
”Men hon kommer bara att… Det går inte… Jag kan inte… Vi blir upptäckta då.” Viskade Dark tyst och tittade ner.
”Jag tror nog att hon skulle kunna behöva tröst just nu. Jag tror inte att hon kommer skrika åt dig, i alla fall inte nu när hon gråter.” Sa Daisuke inifrån Dark.
Dark suckade och log lite smått.
”Sen när blev du så bra på tjejer?” Frågade han sedan tyst och skulle precis gå fram, då dörren öppnades ännu en gång och in kom Midori.
”Vad gråter du för, vekling? Blev det för mycket med pratet om kyrkogården? Stackars lilla, svaga, Kairi, var alldeles för svag för att kunna försvara sig själv.” Sa Midori och förvandlade sina fingrar på högerhanden till knivar. Dark tittade förvånat över vad han trodde var söta, lilla Mindori.
”Låt mig vara.” Snyftade Kairi fram.
Midori tog tag i Kairi med sina fingrar som inte var knivar och slängde mot garderoben. Kairi var chockad över hur Midori hade reagerat och tittade på henne. Dark kunde inte se vad som hände längre, för Kairi hade stött mot garderobsdörren så att den stängdes.
Midori gick emot henne.
”Du får allt ta och agera som du normalt sätt skulle göra. Jag var nära på att bli avslöjad!” Fräste Midori lite tyst fram.
”Lägg av.” Sa Kairi lite surt. Midori skrattade lite tyst. Hon tryckte Kairi mot garderobsdörren och pressade in en av sina knivfingrar i Kairis vänstra axel, samtidigt som hon höll för sin hand mot Kairis mun för att det inte skulle höras att hon skrek. Blod från hennes axel droppade ner på golvet.
”Att du vågar sätta dig emot mig.” Sa Midori och log mot henne. Hon släppte taget om Kairi och öppnade dörren. Kairi sjönk ner mot golvet och höll sin hand mot hennes axel. Blodet sipprade ut mellan hennes fingrar.
”Jo, innan jag går. Det är nog bäst om du stannar här inne idag. Jag vill ju inte att de ska se ditt sår.” Sa Midori sedan och gick ut ur rummet. Kairi tittade irriterat på Midori som lämnade rummet.
”Jag är inte svag.” Sa Kairi tyst till sig själv. Hon gick ut ur rummet och in till badrummet.
Dark öppnade försiktigt garderobsdörren och gick ut. Han såg blodet på golvet. *Är det Kairis blod?* Tänkte han och stannade upp.
”Vad var det med Mindori? Det var som om hon var utbytt.” Sa Daisuke inifrån Dark.
”Jag vet inte… Jag undrar hur det gick med Kairi.” Sa Dark lite oroande, men skyndade sig sedan ut ur rummet.
Precis när Midori hade kommit ner för trappan kom Emiko dit.
”Vad bra att du kom nu, det är mat.” Sa Emiko och log.
”Okej.” Sa Midori glatt, men hon avskydde det. Hon gick in till köket och satte sig på en av stolarna vid köksbordet.
”Gjorde Kairi något mot dig?” Frågade Fai lite oroande.
”Nej.” Svarade Midori glatt. *Hur länge måste jag låtsas vara Mindori? Det är onaturligt att bete sig såhär.* Tänkte hon samtidigt som hon försökte behålla den glada minen. Fai log lite.
”Hur mådde Kairi då? Hon gick ju så hastigt.” Sa Ed och tittade på Midori. *Fan! Varför måste de vara så frågande?* Tänkte Midori.
”Hon mådde bra, hon var bara lite trött.” Sa Midori glatt. *Jag orkar inte längre! Det är så vidrigt att vara glad hela tiden, och alla de hemska orden är en pest!* Tänkte Midori och tog för sig utav lövbiffarna som fanns på bordet. Fai och Ed tittade frågande på Midori. Max märkte inget, eftersom att han åt för fullt.
”Mindori, du är vegetarian.” Sa Fai sedan.
”Va? Sen när?” Frågade Midori förvånat med mat i mun. Fai tittade funderande på henne. *Mindori, är det du eller är det Midori?* Tänkte han och fortsatte att titta på henne.
”Ja, när du säger det så har hon alltid gett mig köttbitarna.” Sa Ed något förvånande. Midori tittade på båda två samtidigt som hon åt av maten. *För att bete sig som en 7 åring är du väldigt komplicerad, Mindori.* Tänkte hon och åt vidare. Dark kom in till köket och satte sig vid köksbordet. Han tittade något surt på Midori, men tog sedan för sig av maten. *Jag tror det är bäst för Kairi om jag inte avslöjar att jag sett dom.* Tänkte han och började äta.
”Värst vad du var tyst idag då, vindruva.” Sa Ed medan han åt.
”Sa du något, räkan?” Sa Dark lite retligt för att inte verka misstänksam inför Midori.
”VEM ÄR DET DU KALLAR LITEN SOM EN TÅ, DIN GAMLA SOCKA?!” Skrek Ed och försökte attackera Dark, men Fai höll i honom.
”Ed, lugna ner dig.” Sa han sedan.
”Är Ed en tå?” Fick Max ur sig. Fai och Dark skrattade lite smått.
Kairi tog fram första hjälpen lådan som fanns inne i badrummet och tog fram två stycken kompress och tog bort sin tröja för att kunna se såren bättre.
”Kairi? Ska du ha mat?” Hörde hon Emiko skrika nerifrån.
”NEJ, TACK! JAG ÄR INTE SÅ HUNGRIG!” Skrek hon från badrummet. Hon tittade på såret och försökte sätta fast kompressen på det. Det var lite svårt då hon bara använde en hand, men det gick tillslut. Hon vände sig om för att se ifall Midori hade spetsat igenom hennes axel, men det hade hon inte. Hon suckade och tog på sig sin tröja igen, sedan gick hon ut ur badrummet och in till sitt och Mindoris rum.
|
| Kommentarer | | lonely_heart - 14 maj 07 - 02:14 | | fortsätttt |
|
|
|
