Du fick mig att kyssa Rakbladen adjö <3 |
"Åh! Jag måste se blod"
Tveksamma, men ändå så bestämda ord
"Jag måste skära"
I mitt liv är rakbladen de enda jag håller kära
"Jag måste skapa sår!"
Ännu en gång inbillar jag mig att ingen förstår
"Detta får bli min väg ut"
viskar jag samtidigt som jag önskar att allt kunde bli som förut.
"Jag kan inte ta mig ur mitt beroende"
tilläger jag och du undrar samtidigt om jag helt saknar självförtroende?
Du fattar min hand och svarar:
"Allt går, det är bara att välja."
Jag suckar djupt och vet inte vad jag ska säga.
Du smeker mina ärr,
och möter min blick som är fylld av oro.
Säger lågt "allt går, det är bara att tro"
Och med tiden vågar jag kyssa rakbladen adjö och jag vill inte längre dö.
Även om ärren alltid kommer finnas där välkomnar jag med öppna armar livet.
Humla som blomma, jag tar absolut inget förgivet.
___
Tillängad Sandra <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | intheend - 10 maj 07 - 04:56 | Helt fantastiskt!
Håll hårt i varandra :)<3 | | Sandra91 - 10 maj 07 - 03:38 | Åh, älskadeälskade Ängel. <3<3
Jag står alltid kvar här, precis bredvid dig, med din hand i min. <3 | SaraMikaela - 10 maj 07 - 03:24- Betyg:  | Åh. Helt underbart.
Jättebra dikt!
Härligt med en sån vän :) <3 |
|
|
|
