Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Jag trodde aldrig Del 6

Mamma kom hem en halvtimme senare. Hon gav till ett skrik när hon såg mina skor i hallen. Hon rusade in i köket där jag stod och gjorde en macka och lite te. Hon sprang fram till mig och slog armarna om mig.
- Åh, om du visste hur orolig jag har vart! Sade hon. Sedan höll hon mig en liten bit ifrån sig och såg mig i ögonen.
- Var har du vart? Varför har du inte svarat i telefonen? Och på sms:en jag har skickat? Hände det något? Hon frågade allt på samma gång och jag blev förvirrad. Jag slet mig loss från hennes grepp och satte mig vid köksbordet och började äta på min macka.
- Jag sov över hos Elin… började jag. Men jag hann inte längre för mamma började gasta.
- HOS ELIN?!! Då kunde du ju för fan ha ringt!
- Ja, men när vi kom hem var vi så trötta…
- Kom hem? Var hade ni vart?!!
- Men, vi var ju bara på en fest, Mamma.
- Fattar inte du hur orolig jag var? Du kom inte hem på hela natten. Jag ringde alla dina kompisar och alla sa att ni var hos Elin. Men där svarade ni inte. Jag trodde ju att något hade hänt! Skrek mamma.
- Men det hade inte hänt något! Jag mår bra. Sade jag och smuttade lite på mitt te.
- Men det visste ju inte jag. Det var oansvarigt av dig att inte höra av dig! Sade Mamma som fortfarande stod upp.
- Förlåt, men jag visste ju inte att mobilen inte hade några batterier.
- Men du kunde ju ha vart lite mer uppmärksam. Du kanske inte är lika mogen som jag trodde… Sade mamma.
- Men seriöst! Nu får du ju ge dig! Okej, jag gjorde ett misstag. So what? Jag är inget mer än en människa! Alla gör misstag! Sade jag surt och tog en klunk av teet igen.
- Åh, Alexandra… Kan du inte bara förstå att du aldrig mer får göra så? Sade mamma med en suck och tittade på mig med sorgsna ögon.
- Du kan fan inte bestämma vad jag får och inte får göra! Sade jag.
- Jo, Alexandra. Det kan jag faktiskt. Och om du har så lågt omdöme att du inte ens ringer hem och berättar vart du är kommer du inte att få gå ut! Skrek Mamma åt mig.
- Jaha, vad ska du göra då? Ge mig utegångsförbud? Sade jag och tittade trotsigt på henne.
- Alexandra, varför gör du så här mot mig?
- Jag gör ingenting mot dig.
- Jo, det gör du. Och du visar tydligt att du inte kan gå ut på några veckor. Mamma stod med knutna nävar och skrek åt mig. Jag reste mig upp jag också.
- Vet du vad? Jag skiter fullkomligt i om du ger mig utegångsförbud! Jag är för fan femton år! Jag har vuxit sen jag var sju, även fast du kanske inte har märkt det! Skrek jag tillbaka. Jag vände mig om och gick ut ur köket. Mamma följde efter.
- Var ska du nu då?!! Vrålade hon.
- Ut! Skrek jag.
- Nej, det ska du inte! Sade Mamma, men jag var redan inne på mitt rum. Hon ställde sig i dörröppningen och tittade på när jag packade ner det nödvändigaste i min väska.
- Om du tror att du kan smita från allt det här så har du helt fel! Sade mamma där hon stod.
- Det tror jag inte heller.
- Vad håller du på med då?!! Skrek mamma. Jag svarade inte utan hissade bara väskan över axeln och trängde mig förbi henne. Men hon tog tag i min arm.
- Va fan släpp mig! Skrek jag.
- Nej jag tänker inte släppa dig! Du är min dotter och vi ska reda ut det här.
- Du, jag tänker inte reda ut någonting med dig.
- Och varför inte, om jag får fråga?
- Därför att jag inte står ut med dig just nu! Kan du inte fatta det?! Släpp mig då för fan! Skrek jag. Men hon släppte inte taget utan höll bara hårdare.
- Men jävla Kärring! Släpp mig! Skrek jag och mamma släppte mig och såg chockad ut. Jag var lika chockad jag. Jag hade aldrig sagt något sånt till henne förut. Hon tittade på mig ett ögonblick. Sedan kom slaget. Det gick snabbt och jag kände bara hur det sved till på kinden. Först fattade jag ingenting. Sedan när jag såg hur mamma stod med handen höjd förstod jag. Mina ben skakade.
- D… du e helt sjuk i huvet! Sade jag och sprang ut ur huset.

Jag ville bara bort, ut, långt ifrån henne. Jag hatade henne. Hur kunde hon slå? Tårarna var nära och jag skakade fortfarande. Jag tog upp mobilen och ringde Martin.
- Hallå? Svarade han.
- Hej, det är jag. Alex.
- Tja, Alex!
- K…kan du möta mig nu? frågade jag.
- Aa, visst… varför då? Har det hänt något?
- Ja, men jag kan berätta senare. Jag… Vi ses.
- Okej, men hörru… äh, det va inget. Vi ses vid Ica då.
- Visst. Puss.
- Tja.

Jag gick till Ica. Martin hade inte kommit än, så jag satte mig ned på trottoarkanten och väntade. Jag kollade på klockan och blev förvånad över att den redan var halv fyra.
- Alex! Sade någon. Jag tittade upp och såg Martin stå framför mig. Jag reste mig upp. Han drog mig mot hans bröst. Jag kunde inte hålla emot längre utan släppte lös tårarna.
- Vad är det som har hänt? Frågade han. Jag svarade inte utan snyftade bara mot hans bröst.
- Men du… han tittade på mig och kysste mig.
- Jag… Jag kan inte… jag vet inte…
- Du behöver inte berätta. Kom. Vi drar hem till mig. Hoppa upp. Sade han och satte sig på sin moppe. Jag satte mig bakom honom och tog tag om hans midja.

// jag blir fortfarande jätte glad för kommentarer och tips
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 19 jul 10 - 06:17- Betyg:
Han känns så överidrivet mkt på.. tkr synd om simon. Men han e gulli^^)
BlackDream - 13 jul 09 - 16:00
Gulligt =D
sandruskapuska - 30 nov 08 - 06:09- Betyg:
gullig han e<3<3
sandruskapuska - 14 jun 08 - 06:36- Betyg:
jättebra. <3
niinnii - 5 sep 07 - 13:46
riktigt bra!
Flowerless - 28 aug 07 - 14:22- Betyg:
så läskigt bra skrivet^^ det låter alltid sådär när jag bråkar med min mamma, och ofta slutar det nästan precis sådär. Bara det att jag inte har nån att gå till, så jag brukar yra runt på stan eller dra till biblioteket^^'
nanna_limpan - 17 aug 07 - 19:49- Betyg:
Jätte bra !!!!!!
en av dom absolut bästa noveller jag har läst!!!
Love_Max - 14 jun 07 - 02:42
jätte braa :D
milaan94 - 5 jun 07 - 04:00- Betyg:
asså du skriver ju som en kuuunnng !
krokofanten - 21 maj 07 - 22:08
asså, fan det blir bara bättre och bättre det här! gillade delen med bråket med mamman, kändes som hon tog ut sin frusturation över det hon gjort på sin mamma, var det så du hade tänkt dej det? jag kommer läsa fler delar sen, men har historieprov i morgon så jag måste plugga. Berättelsen är verkligen superb.
ammi_ - 15 maj 07 - 00:41- Betyg:
åh, alltså du skriver så himla bra!!
jenny_t94 - 12 maj 07 - 01:57- Betyg:
jojo, detta är värt en fullpott;D
fanny_94 - 8 maj 07 - 23:41- Betyg:
mm jätte bra!!! väntar på mer...;D
empalove - 8 maj 07 - 06:53- Betyg:
skit bra!! MER NU!!:D
prickigthallon - 8 maj 07 - 05:35- Betyg:
jättebra <33 Maila?
Kramar Annie
AULICE - 8 maj 07 - 05:24
skiiiitbra jullebulle :D:D spännande skriv mer :D snälla, pusss
karian - 8 maj 07 - 05:22- Betyg:
jätte bra :):):):)

Skriven av
chulia
8 maj 07 - 05:16
(Har blivit läst 426 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord