Ett känsloliv |
På verandan jag sitter, tittar ut och drömmer.
Dig min älskade i rosenrött jag ser
Trots att solen redan gått till ro och det är
mörkret som redan stigit ner.
En liten ljusstrimma faller på ödlorna
som spatserar omkring på verandans tak
Kanske även de älskar någon och letar
efter den de vill ha?
Min starka längtan skickar mina tankar högt
upp i himlen och svävar där omkring, eller
går de runt jordklotet som en bumerang?
Att kunna somna är inte ens att tänka på.
I morgon på stranden ska vi mötas.
Det är tills dess jag längtar så.
Till grodornas höga kväkande på kvällen
vi sitter runt elden och enbart finns till,
spelar och sjunger av hjärtats lust
Fingrarna leker med strängarna på gitarren
Jag har enbart en sked och ett lock
som gör att vi håller takten.
Det är inte instrumentens linjer som gör
att musiken och sången är i samklang.
Endast grodorna bryter emot denna regel.
Elden sprakar och vi sjunger om kärlek.
Då möts våra ögon och min frågande blick
får sitt svar i din.
Inga ord, bara musik.
Vi sitter där, men ändå känner jag mig inte lugn.
Eldflugorna dansar rytmiskt runt i skyn.
Mina känslostormar rasar och ger mig ingen ro.
Dyker ner i vattnet för att släcka eldens kraft
Du kommer också och då känns allting rätt.
Tillåtelse att älska varandra vi inte har.
Så kommer en tid när vi inte kan träffa varann
Jag tackar Gud att han sänder mig Stormen,
Blåsten och Regnets piskande mot kinden
som gör att jag känner att jag lever ännu.
Är det mitt inre som framkallar
ovädret med sådan kraft?
Jag försöker finna ron och vilan i mig igen.
Den finns ej mera kvar. Du tog den med dig
och jag undrar om även du lider dessa kval?
Längtan, tomheten och sorgen har segrat
men så träffar jag dig åter igen en dag.
Nu framkallar du solens glitter på vattnet
Fåglarna förändrar sin sång och sjunger
kärlekens lov och pris med stor intensitet.
Blommorna slår ut, stjärnorna strålar,
månen sänder oss sin hälsning och ler.
Enbart detta och varandra vi ser.
En kort stund finns bara vi två levande till.
Stunden blev kort, sen måste vi skiljas
Du skulle gifta dig med en annan
Vi kunde aldrig få varann.
Nu går jag igenom smärtans kval igen
Ska jag någonsin få uppleva kärleken
och få behålla den?
|
|
|
|
