Solens regn.. |
I min värld, så kan solen gråta.
Även när den är högt i skyn, likaså nere vid Atlanten.
Det är ett tecken, av allt hat som finns på jorden, ett tecken från Gud.
Trafikstoppet blir rött, jag stannar upp. Tänker en fasligt massa tankar när jag står där i min väntan.
Tänk om vi alla inte funnits? Eller i en annan dimision, tusen år iväg.
Det skulle bli fasligt okoncentrerat, liksaså på min lektion.
Matte, inget tal blivit gjort. Alla tankar far och flyger.
En värld där gråten härskar, fula ord tar över.
Frustrationen i bröstet, svider och gör ont.
Det är anakronism, inget i tiden är rätt. Inte något.
Om jag levat för 50 år sedan? Hur skulle livet vara då?
Långa flätor och klänning? Inget för mig.
|
|
|
|