Varulvsflickan, del 3 |
Frun drog med Mirjam genom korridoren till en liten skrubb. Där
föste hon in Mirjam i ett litet hörn. Det var trångt, för det låg en
massa städredskap utspridda i skrubben.
- Ta av dig kläderna! befallde Frun. Mirjam stod blixtstilla och stirrade
ner i marken. Hon tänkte inte säga eller göra någonting. Hon
tänkte inte låta Frun förnedra henne för någonting hon sagt
eller gjort. Nej, hon ville inte att det skulle bli värre än det redan
var. Fast innerst inne visste hon att det skulle bli värre
om hon INTE gjorde somn Frun sa. Ändå stod hon där, helt tyst och stirrade
ner i golvet.
- Är du döv, eller?! Ta av dig kläderna, sa jag!Det är ingen
idé att bråka, det blir bara värre. Inte för att jag har något
emot det, tvärtom, jag skulle gärna piska dig till döds. Men
om jag skulle göra det skulle jag bli anmäld hos den där jäkla
polisen och då kommer herr konstapel och hämtar mig.Å det vill
du väl inte, eller hur?! sa Frun hånfullt och drog upp ärmarna på
sin broderade sidenklänning. Mirjam suckade och det var som om allt
mod hon haft för bara en halv minut sedan försvann. Hon gjorde som Frun
sagt och började dra av sig sin trasiga klänning.
- Vänd dig om! sa Frun när Mirjam tagit av sig kläderna. Vi tar väl
och börjar med piskan, eller hur!? Hon tog fram piskan som hängde
på en krok på väggen och öppnade en flaska med smörjolja i och
smorde in piskan med den. Sedan tog hon ett stadigt grepp om den
och slog. Hon slog hårt. Mirjam röck till när piskan träffade
hennes rygg. Hon fokuserade så hårt på att inte skrika, att hennes
ansikte färgades pionrött. Ändå kändes piskan som en kniv i
ryggen.
- Ett....två....tre...,räknade Frun tyst. Hennes ögon glödde av hat
och hon var nästan som paralyserad. Detta var hennes sätt att njuta.
Piskan ven genom luften och Mirjam hade gett slutat att hålla emot
efter tjugo rapp ungefär. Hon orkade helt enkelt inte hålla emot.
Smärtan var så ihärdig och tårarna stömmade ner för hennes kinder.
Hur kunde någonting göra så ont?! Mirjam kippade efter andan,
det var som om luften gick ur henne varje gång piskan träffade
ryggen.
Efter 70 rapp kunde Mirjam knappt stå upp. Hennes huvud snurrade
och hon mådde illa. Nu var det inte piskan som gjorde ont längre,
nu var det insidan som gjorde ont. Var hon verkligen inte värd mer?
Var hon bara en hjälplös unge som ingen brydde sig om? Det verkade så
iallafall. Frun skrattade hänsynslöst och tog i lite mer de sista
tio rappen. Sedan sa hon:
- Nu är du inte så kaxig, va?! När man fått smaka på piskan har
man inte många invändningar!? Vänd dig om nu, så ska du få
känna på " kindklapp".(Kindklapp var det Frun kallade örfil
för.)Mirjam vände sig med möda om och fick ett antal örfilar.
- Seså, försvinn ur min åsyn nu! fräste Frun sedan. Jag har fått
nog av dig...för idag, alltså!
Mirjam tog sina kläder i famnen och släntrade bort mot vindstrappan.
Det skulle bli en jobbig natt...
fortsättning??
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | molnet3 - 1 maj 07 - 18:22 | | mer mer MEEER | Ciissii - 1 maj 07 - 10:36- Betyg:  | | fan va bra, mer ! | | Anoia - 1 maj 07 - 07:14- Betyg: | | Fan vad bra. :D Mera | | Emma_Mattias - 1 maj 07 - 05:54- Betyg: | | as bra hemskt men skit bra fortsätt! <3 | | jenny_t94 - 1 maj 07 - 03:45- Betyg: | | jaa jättebra Fanny!!!!<3<3;D |
|
|
|
