- Stina - tystnadens djup |
del 17
Med tårarna rinnande ner för kinden stod hon bara där.
Mannen gjorde inget, han stod bara still.
Panik, det var det enda som fanns i Stinas hjärna.
”Jag vågar inte” Stina tittade snabbt upp på mannen jämte henne.
”Ska inte vuxna vara förebilder, är det inte vuxna som ska vara de modiga..” Hon hade blicken rakt mot hans. Men han vek snabbt undan sin. Han gick in i sin lägenhet.
Stina trodde han tänkte lämna henne helt ensam kvar.
Men han kom ut med telefonen i handen. Stina log mot honom så gott hon kunde.
Skriken hördes knappast längre.
Mannen lade handen på Stinas axel. ”Polisen är på väg.”
Stina tittade på honom, han förstod vad hon ville.
Han gick mot dörren, hans hand skakade när han ringde på.
Ingen öppnade. Stina satte sig ner, hon la händerna framför ögonen, tårarna rann fler och fler.
Det kändes som en evighet, hon satt bara där, mannen ringde på flera gånger men ingen öppnade.
Det var nu helt tyst i lägenheten.
Det var då polisen kom, de gick fram till mannen. Han berättade om skriken.
De ringde på och knackade, men ingen öppnade. Till slut fick de bryta upp dörren.
Stina följde efter poliserna som gick in i lägenheten.
Den som gick först kom snabbt tillbaks. Han tittade på Stina, en av de andra poliserna ledde ut henne ur lägenheten.
Polisen gick fram till mannen, Stina hörde inte vad de snackade om.
Men mannen kom sedan fram till Stina och ledde henne ut ur huset.
När de kommit ut ur huset stannade mannen.
Vi får stanna utanför så får poliserna ta reda på vad som hänt.
”Vad heter du?” Det var det enda Stina fick ur sig.
”Måns”
Stina tittade på honom, ”tack” sedan gick hon och satte sig, ensam på en bänk.
Tårarna rann ner för hennes kind, vad hade egentligen hänt.
Stina tystnade när hon hörde en ambulans komma.
Paniken spred sig mer och mer, något allvarligt hade hänt, något hemskt.
Hon började springa in i huset igen, men blev stoppade precis vid ingången.
Det var en polis. ”Tyvärr, det har hänt något hemskt där inne”
Stina tittade på honom.
”Det var ju jag som upptäckte att något var fel!”
Stina vände sig om och började gå. Hon hörde vad han hade sagt, flera gånger,
Något hemskt…
Hon ryste… Hon ville veta vad som hänt med Lisa, men en då inte.
Hon stod och tittade på en bits avstånd.
Några kom ut med en bår. Stina kunde inte göra som alla ville.
Hon sprang närmare och närmare båren.
Där såg hon någon ligga, hon viste inte vem det var för filten låg över ansiktet.
Dörrarna stängdes in till ambulansen.
Stina började gå, Ingen verkade bry sig att hon var här.
Då kom en polis man fram till henne, ”Känner du tjejen?”
Stina nickade… hon ville inte möta polisens blick.. Hon tittade ner på hans skor istället.
”Hon är död.” Det var de sista orden hon ville höra, polisen fortsatte. ”Pappan dränkte henne i badkaret…”
Stina hörde inte mer, hon sprang, bort från allt. Tårarna rann ner för kinden.
Hon tittade bakåt, polisen hade vänt sig mot några andra poliser.
Stina fortsatte att springa så snabbt hon kunde förbi macken, mot parken.
Varje steg kändes så tungt, varje andetag så djupt.
Hon hörde hur några ropade, hon tittade bakom sig, två poliser hade börjat springa mot hennes håll.
Stina ökade farten mer och mer, hon började känna i fickorna, hade hon den lilla fickkniven,
Hon hade den där. Hon tog upp den, Om alla skulle dö så kunde väl lika gärna hon göra det.
När hon var framme i parken tittade hon på knivens blad.
Hon drog sakta kniven över handleden.
Då kände hon någon som tog tag i henne, hon trodde verkligen att poliserna skulle ha tappat bort henne. En hand tog tag i kniven hon höll, Hon hade kanske haft rätt, för handen var inte någon av polisernas, det var Marcus.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Tofflan - 24 nov 07 - 00:38- Betyg:  | ååååååhhhhh!
du borde bli författare!
så grymt bra asså! | | movich - 21 apr 07 - 17:08- Betyg: | | asså fyyyyyyyyyyy faaaan den här e fan den bästa ja har läst!! :O mer!! :D | | M-424 - 20 apr 07 - 03:42- Betyg: | | More:D Den får 5+++++++ | | Tantor - 20 apr 07 - 03:21- Betyg: | | MERMERMERMERMERMERMERMERMERMERMER |
|
|
|
