Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Jag orkar inte mera

Jag orkar inte med denna smärtan längre...
Tänk er själva en tjej som jag,,
Tänk er mig nu och förr..

Min berättelse;

Jag föddes på lunds lassarett den 4 November 1989
Både mamma och pappa var glada över mig..
Jag levde väl ganska normalt tills jag var 7-8 minns inte
riktigt när allt blev annorlunda...
När man var liten betydde man något för sina föräldrar,
Jag var pappas lilla prinsessa.
Jag var pappas flicka..
Allt förändrades när jag blev större när jag inte betydde något för honom.,
Men något han inte vet om var vad som hände mellan stängda dörrar,,
Mamma bodde tillsammans med min lilla systers pappa..
Han våldtog mig flera gånger...
Pappa vet inget,,,
Han får inget veta heller...
Mamma visste,.,,
Jag visste:(
MIn lilla syster vet inget min bror vet inget..'
Bara mamma, jag och min lilla systers pappa som vet...
Men som tur bor inte min mamma o han ihop längre..
Då på den tiden tyckte jag inget var konstigt..
resten av min barndom minns jag ej..
Jag minns alla mobbade mig..
Slog mig sparkade mig, spottade på mig..
Endån blev jag inte deprimerad..
Visst jag var ledsen men jag överlevde endån..

Idag är jag 17 år.
Idag är jag deprimerad. RIKTIGT deprimerad..
Jag lever i mörker, Ständig huvudvärk och ofta närmare varje dag
självmordstankar...
Det finns inte någon som kan eller vill hjälpa mig..
Inte många av mina vänner som ser depresionen...
Inte många som ser att jag skär och bränner mig för att klara
av vardagen..
Ingen ser och ingen förstår...
Ingen hör... Ingen ser hur jag kämpar för att andas..
Ingen ser mina panikattacker...
Ingen vill väl se hur jag egentligen mår..

Jag är inte den samma
jag är inte den jag en gång var..
Jag var ju lycklig innan.,,
Jag visste inte hur folk kände när dom var deprimerade...
Men nu är Jag nere i skiten IGEN
detta är väl 3-4 gången jag åker så pass långt ner så jag inte ser
något ljus..
Jag har tappat räkningen...

Jag vill bli mig själv igen,.
Men jag faller bara längre o längre ner...
Har inga krafter till att ta mig upp..
men ingen förstår det:(

Jag vill bli den jag en gång var...
Eller så vill jag dö...
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ellie_789 - 8 feb 08 - 17:36
tycker verkligen synd om dig...
FlummKuuNg - 1 jun 07 - 07:40
Hemskt, Hemskt ! Visst är jag bara 13 år, men det finns saker jag också gått igenom, inte riktigt så illa,
Men om du vill prata, så finns jag på: PatriciaO.o@hotmail.com,
<3
Emma_Mattias - 30 maj 07 - 20:05- Betyg:
kämpa på ! finns här om du vill prata (L)
trash_mama - 28 maj 07 - 02:08
jag blir så arg..
SHADOW_93 - 23 maj 07 - 22:47- Betyg:
Jag vet om jag säger stakare kommer det inte att hjälpa dig
det är inget jag kan göra men de enda jag vill säja är
att du måste kämpa vidare för sen kommer du att leva lycklit.
Ta hand om dig :) finns om du vill snacka **)
Cheese - 30 apr 07 - 03:31- Betyg:
åww.. din stackare! Jag som tycker att det är synd om mig!
Men när jag läser detta känns det som att jag har ett
jävligt bra liv jämfört med ditt!
Jag fattar inte att du orkar leva! Jag tycker bara att du
är jävligt tuff som orkar!
Men vad du än gör så begå INTE självmord! Lova att du inte
gör det! Jag vill så gärna hjälpa dig!
Pussar till dig!<33
hejsidforlife - 29 apr 07 - 07:56
jag hoppas du mår bättre nu. Man blir alltid starkare efter en nedgång. tänk påd et:) och även om jag inte känner dig tror jag du är så stark att du orkar ta dig upp igen. För har du klarat av det där kan du nog klara allt.
Emma_Mattias - 28 apr 07 - 06:57- Betyg:
men gud.. stakkaes dej (L) finns här om du vill snakka :) va jobbigt... (L) fin förresten xD
smultron1993 - 27 apr 07 - 04:58- Betyg:
Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer än att jag tkr det är jätte hemskt.
fattar inte hur du orkar.
tro på dig själv. och stå för den du är.
finns om du vill snacka.. hoppas allt löser sig så snart som möjligt<3
lepabrena_93 - 19 apr 07 - 02:38
Hmm, du skriver att du förr var lycklig .
Jag förstår inte riktigt , sexuella övergrepp & mobbning ? Men lycklig?

Det kallar jag MOOOOD !!! Stå på dig,säg vad du känner&tycker.Gör dig hörd tjejen!
Du är så modig ,du kommer komma över detta jag lovar,jag finns här om du vill snacka :)

'efter dystra tider,kommer lyckan' take care/Jasmine
dig
Cilises - 19 apr 07 - 01:39
JAg finns här ifall du vill prata med ngn som vet hur det är i depressioner (dock aldrig varit utsatt för det du har, en viss mobbning men inte fysisk..) och jag kan direkt säga till dig att jag lyssnar gärna på vad du har att säga och vill hjälpa dig.
Ingen ska behöva må som du gör just nu, och jag hoppas att jag kan vara till hjälp. Skicka ett mail bara ifall du vill fortsätta snacka..
Kram Cili
StrawberryGashes - 19 apr 07 - 00:59
Man kan få ett 'normalt' liv. Men man behöver hjälp. Sexualla övergrepp är en sak som man inte kan 'hela' själv. Jag har ltie svårt att prata om det, men det finns folk på ett ställe som det här www.andrumforum.se som kanske kan ge tips och hjälp. Men främst av allt, man ser att man inte är ensam. Och det är ALDRIG barnets fel! Du är en överlevare, just nu kanske allting är för tungt men det är ingen svaghet att behöva hjälp, vi behöver alla hjälp någon gång med någonting, ingen klarar allt själv.
fluppen94 - 19 apr 07 - 00:31
jag hoppas inte det här e sant
men om det är det
stackars dig jag förstår om du är nere
men försök ta mod till dig och prata med din pappa om vad som hänt
eller en teraput (vet ej hur det stavas)
men annars så fins polisen lärare mamman eller framför allt din pappa till hjälp
gör det för din egen skull
det kommer bli bättre
ännu en gång stackars dig
jag sätter ingen kommentar för om jag gör det verkar det som om det han
gjorde var bra men det var det inte
FlikkanCarro - 18 apr 07 - 22:42- Betyg:
Stackars dig.
Du är så stark och modig.
Ge aldrig upp!
finns här om du vill prata på msn.
Jag går själv till kurator och pratar, de är jätte skönt.
tkr du också skulle behöva prata med någon om du vill.
Kramizz
Lovely__ - 18 apr 07 - 20:36- Betyg:
Ge aldrig upp, sluta inte kämpa! Du klarar det! Du kanske kan ringa till Bup? Och prata med någon?

Jag förstår att du mår dåligt och det hade jag också gjort om jag hade varit med om det som du har varit med om :/
Men ge aldrig upp! Det blir bra..
danniflickan - 18 apr 07 - 15:24- Betyg:
Önskar att det fanns något som jag kunde säga/göra, men de finns det inte.
Sluta bara inte kämpa... Jag känner också att jag bara vill försvinna ibland, men de e inte sånna saker som de hänt med dig...
De går inte att jämföra...
Men sluta bara inte att kämpa, finns här om du vill prata<3
mathias_tjej - 18 apr 07 - 07:36- Betyg:
Jag önskar att jag kunde säga eller göra något som gör saken bättre, det kan jag dock inte göra för vad ska man säga? men behöver du prata av dig så är jag en bra lyssnare, det är bara att skicka ett meddelande så får du min msn lr nåt.. Mer kan jag nog inte göra.. Jag hoppas verkligen att du har någon lr några som kan hjälpa dig upp på benen igen..
MVH Sophie
Grapen - 18 apr 07 - 06:53- Betyg:
En skrämmande berättelse som borde beaktas med
stor vördnad.Det du ha gått igenom fodras faktiskt
att du relatera detta annars kommer det att äta upp
dig innefrån.
Det är ju faktiskt så att det är inte ditt fel utan
en vuxen människas fel som borde ta sina konsekvenser.
Någon måste ju faktiskt se att du mår dåligt.
Du måste börja att prata om detta, för själen är
trasig. Du måste göra vad man kallar för en ransakning.
Vem skyddar du? Det som gjordes eler dig själv?
Du är viktigast i detta sammanhang.
Inget att skämma över för det är du som ska ha den kärlek i
massor för att läka dessa sår.
Du säger inget om att du går och prata med någon psykolog?
Detta är ju faktiskt mycket viktigt att du pratar om
något så här allvarligt.
Panikattackerna är ju faktiskt en indikation på att
själen inte mår bra.Att gömma något är det mest
dramatiska för ditt psyke.
Det första du måste lära dig är:
Att du har inget att skämmas över. Att det är du som
är offret ingen annan.Hemligheten tjänar ingen på.
Jag vet att det är svårt att vara stark, men att du är så
stark att du kan skriva om det, vittnar på att du
har ett civil kurage.
Tro mig jag vet vad ångest och panikångest är.
Jag har haft det i 48 år.
Jag önskar dig all lycka, för du är värd det.
Du är unik och är 17 år livet har bara börjat.
Men blir ledsen av att läsa om sådant.
Men jag är helt övertygad om att du klarar detta.
Om du börjar relatera det här.
Kram

Grapen
oxen - 18 apr 07 - 06:51
Kommer alltid finnas här det vet du och jag ska hjälpa dig att bära det som är tungt för evigt vännen
lookmumIcanfly - 18 apr 07 - 06:36
Fy vad hemskt.
Du har visst kraft att ta dig upp, allt handlar bara om att tro på sig själv.
Du måste tro att du kan. Tror du, kan du.
Jag känner dig inte, men jag hoppas att du inte ger upp.
Hur svårt det än är att se, så har livet något fint att ge.
Livet är en stor gåva vi alla har fått.
Jag mår själv dåligt för massa,
Men man måste sluta kämpa, hur mörkt o kallt allt än är.

Skriven av
empalove
18 apr 07 - 06:22
(Har blivit läst 320 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord