Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ida och Tobias. { del tre: tankar och dikter. }

{ del tre: tankar och dikter. }


Tobias reste på sig där han satt lutad mot väggen, och började sakta gå bort mot ingången. Han tänkte att han lika gärna kunde gå hem, det var ju bara en lektion kvar ändå. När han precis svängt runt hörnet stannade han till och drog sig snabbt in i skuggan. Han hann se Ida slå till en kille i hans klass och sedan springa ut ur skolområdet. En undran formades i hans huvud, skulle han följa efter henne? Försöka springa ikapp henne och stoppa henne. Kanske, kanske böja sig fram mot henne, smeka henne lätt över nacken och kyssa henne försiktigt. Nej, så kunde han inte tänka. Ida hade ju faktiskt knappt pratat med honom. Nej, tänkte han. Bort, tankar, bort!

Efter en stund kom han fram till radhuset hans familj bodde i. Han gick in, sprang uppför trapporna och in på sitt rum, och slängde av sig sin väska på golvet. Vad skulle han nu hitta på? Han letade fram ett kollegieblock och en bläckpenna och la sig på sin säng. Ord började flöda från honom, genom pennan, och ner på pappret.

så nära men ändå längre bort än någonsin,
Nu också i verkligheten, inte bara fantasin.
En dröm om en vän bättre än alla andra,
Ett hopp om att ändå ensam slippa vandra.

Vacker skönhet,
Underbar.
Vacker skönhet,
Onåbar.

En lätt berörning som skapar hopp,
En pirr-känsla som inte säger stopp.
En önskan om att bli vi två,
Hur kan det då, kan det bli så?



Han trodde inte Ida var som alla trodde att hon var. Inte den riktiga Ida. Den riktiga Ida hade skapat låtsas-Ida för att skydda sig själv. Han var ganska säker på att det var så. Han stördes i sina tankar av att hans mobil började vibrera bredvid honom.
”Hallå?”
”Hey, Tobbe! Det är Max, du kommer ikväll va?”
Max var Tobias bästa och äldsta vän, de hade kännt varandra praktiskt taget sen deras första andetag, de föddes nämligen samma dag, och deras mammor hade varit väldigt bra vänner på den tiden. Innan mamma tog till alkoholen, tänkte Tobias dystert.
”Oh, ja. Klart jag kommer!”
”Bra! Jag sa till Bella att du skulle komma, hon ville inte komma först.”
”Öhh..”
”Och då sa hon att hon kunde komma. Ey, hon är helt klart intresserad av dig. Men då ses vi ikväll, ha det bra så länge, vännen!”
”Ja, jag kommer vid typ sju då.”

Vid fyra kom Tobias mamma hem. Han hörde henne länge röra sig nere på första våningen, i hallen och i köket. Efter ett tag kunde han höra henne komma uppför trappan och knacka på hans dörr. Hon öppnade dörren och tittade in.
”Hej gubben, jag visste inte om du var hemma än.”
”Mamma, jag slutade för tre timmar sedan.”
Hennes mamma såg för ett ögonblick lite ledsen ut. Därför fortsatte Tobias snabbt samtalet.
”Vet du om morbror behöver hjälp i fiket imorgon?”
Han brukade hjälpa till i sin morbrors kafé ibland, för att få pengar. Det behövdes, hans mamma hade i princip inga inkomster alls. Nu skulle det bli underbart skönt att få slappna av lite, och gå på fest! Vem vet, kanske skulle Ida vara där med?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ciissii - 26 apr 07 - 06:51
skit bra, mer!!
prickigthallon - 19 apr 07 - 06:38- Betyg:
I love it! <3 skyna, skynda, med nästa del! //Kram Annie
tidda - 18 apr 07 - 22:56
ja, mer kommer ^^'
jullan95 - 18 apr 07 - 22:49- Betyg:
Kommer det MER? :) :) DEN ÄR BARA SÅÅ BÄÄÄST!! xD
danniflickan - 18 apr 07 - 15:41- Betyg:
Jätte bra:) Längtar tills nästa del:P
tidda - 18 apr 07 - 06:44
ne, nu ska jag sova :D kanske imorgon ;)
empalove - 18 apr 07 - 06:43- Betyg:
Skit bra!! MER NU!!:D

Skriven av
tidda
18 apr 07 - 05:01
(Har blivit läst 151 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord