På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Lisa och Fredrik, Del 16

Lisa somnade aldrig om efter att hon fick smset av Fredrik. Varför kan han
aldrig fatta vad de är jag säger? Tänkte Lisa.

När väckarklockan ringde steg hon upp. Gick in i duschen, gick sedan ner med
handduken runt om sig, tog flingor och mjölk och åt upp de snabbt. Hon gick sedan
tillbaka till hennes sovrum och tog på sig kläderna hon hade tagit fram innan hon
gick in i duschen. Hon gick in på toan sminkade sig och borstade håret och tänderna.
När hon kände sig någolunda nöjd gick hon till tv rummet och såg TV.

Hon smällde igen skäpet mer än vad hon hade tänkt sig. Hon var arg men inte arg på
nåhon. Hon viste inte vart ilskan hade kommit ifrån. När hon hade börjat gå till
skolan kände hon bara hur en ilska kom upp inom henne från ingenstans. Och när hon
kom till skolan stötte hon på alla fjortis gäng som fanns på skolan. Dom hon hatade
mest av allt stirrade på henne med avsky och gick sedan iväg. När hon kom i skolan
hade hon inte lugnat sig. De hade inte kommit så många fast klockan var tio över åtta
och dom började halv nio. Men Mick, Anders och Lovisa var där så hon satte sig med
dom.
- Tjabba tjejen, sa Mick när han såg henne komma mot dom och sätta sig bredvid dom.
- Hej, sa Lisa argt
- Är du sur? Frågade Mick
- Nej, sa Lisa argt den här gången också
- De låter som de, sa Mick och ryckte på axlarna
- Men ja, jag är sur, arg, ledsen, besviken, eller vad fan man ska kalla de, jag vette
fan vart min ilska kommer ifrån, sa Lisa ännu argare och kollade på Mick, Nöjd?
fortsatte lisa,
- Förlåt om jag frågade då, sa Mick
- Mick lägg av, låt henne vara, sa Lovisa
- Jag har ju inte gjort nått, de är ju hon som är så jävla förbannad, Sa Mick
- Men låt henne vara, sa Lovisa
- Jaja, sa Mick

Första lektionen började och dom hade engelska. Lisa orkade inte ta med bökerna
så när hon kom in i klassrummet frågade deras lärare vart hon hade bökerna. Lisa svarade
att hon inte orkade hämta dom. Lisa satte sig ensam vid ett fönster längst bak. När halva
lektionen gått orkade hon inte vara kvar så hon gick ut ur klassrummet och ner till
cafeterian. Ingen var där så hon la sig i sofforna.

Lisa hade visst somnat för hon vaknade när massa människor kom och skrek. Hon satte sig upp
och såg att Pia, Mick, Lovisa och Anders kom mot henne. Dom satte sig bredvid henne. Mick
la armen om hennes axlar och sa:
- Du är väll inte arg längre?
- Nej de är jag inte, sa Lisa
- Bra, sa Mick och log mot henne
- Vart är Fredrik då? Frågade Lisa
- Vet inte, jag trodde du visste vart han var för ni bor väll ihop, eller du bor hos han, sa
Lovisa
- Hur fan ska jag veta, de är slut mellan oss, sa Lisa lite argt
- Förlåt, jag visste inte, bli inte arg snälla, sa Lovisa
- Gud vad ni tjatar om att jag är arg, okej jag kanske är arg men är de konstigt? Min farsa dog
för någon dag sedan, jag har gjort slut med min pojkvän, jag har inte sovit på flera dagar, soc
kommer att komma och hämta mig kanske, tror ni jag ska vara glad eller? Skrek Lisa
Ingen svarade på en stund men Lovisa sa sedan;
- Nej de tror vi inte, men.. ne jag vet inte
- Ni kan ju alla dra åt helvete, skrek Lisa och gick till skåpet för att hämta sin jacka.
Hon gick sedan ut ur skolan. Och sedan bara gick hon någon stans. Hon visste inte vart men när de
började bli mörkt så gick hon hem.

När hon kollade mobilen senare på kvällen såg hon att hon hade fått två sms. Dom båda var från
Fredrik. På de första stog de:
Förlåt Lisa. Snälla, lämna mig inte,
Jag älskar dig, du får inte lämna mig, jag
klarar mig inte utan dig, jag dör häldre än
att vara utan dig. Snälla du får inte lämna mig.
// Fredrik

Och på de andra stog de:
Hej igen, jag vet att du kommer läsa
dom här smsen men du kommer nog inte svara.
Men du ska veta att jag alltid kommer älska
dig. Att jag älskar dig mer än allt annat på
denna jord. Lisa, ett liv utan dig är som ett
hav utan vatten. Tomt, meningslöst. De är lika
bra att dö om jag inte har de. För jag har inget
att leva för längre. Förlåt om jag dör idag.
Jag älskar dig Lisa <3 //Fredrik

Lisa kände hur paniken började komma. Tänk om han tog självmord. Tänk om han menade allvar att han
kommer ta sitt liv om jag lämnar honom. De får inte vara sant. Jag måste ringa honom. Men tänk om
han bara hotar. Jag måste ringa eller gå dit.

Lisa bestämde sig för att gå till han. När hon kom dit var klockan åtta på kvällen, hon hoppades att
inte Christoffer hade gått och lagt sig. Lisa plingade på och efter en stund hörde hon springande små
stek innanför dörren. De var Christoffer som öppnade.
- Liiiiisa, skrek han och hoppade upp i famnen på henne med ett leende på läpparna
- Hej Christoffer, Sa Lisa och kramade om han
Christoffer hoppade ner igen.
- Är Fredrik hemma? Frågade hon Christoffer
- Nej, sa Christoffer och sprang sedan iväg.
Karin kom istället.
- Hej Lisa, sa hon
- Hej, är Fredrik hemma? Frågade Lisa
- Nej, jag vet inte vart han är, han har varit borta hela dagen, skolan ringde och sa att han inte
hade varit där idag, stämmer de? Frågade Karin
- Jo de stämmer, men jag måste fara nu, sa Lisa
- Okej, men du Lisa, Vi finns här kom ihåg de, sa Karin
- Tack, sa Lisa och gick sedan
Hur kunde Karin vara så snälla nu när hon inte var de mot Fredrik? Lisa fattade de inte.
Lisa gick till de lilla vattenfallet Fredrik hade visat henne för en månad sedan. När hon kom dit såg
hon att fredrik var där. När hon smög bakom träden såg hon de. Han hade en kniv i handen och hans tröja
var blodig. Hon sprang fram till han.
- Fredrik lägg bort kniven, sa hon bestämt
- Varför? Frågade Fredrik och kollade på henne
- Fredrik, snälla, kan jag få kniven, sa Lisa och kände hur tårarna brände i ögonen.
- Nej, sa Fredrik och skärde ett nyss sår
- Snälla Fredrik, de får inte sluta såhär, sa Lisa med tårarna längs kinderna
- Du har lämnat mig och jag kan inte leva utan dig, sa Fredrik
- Fredrik ge mig kniven.. NU, sa Lisa bestämt fast tårarna rann
- Aldrig, sa Fredrik
Lisa gick mot han, Fredrik ställde sig upp.
- Våga inte gå nära mig, jag dödar dig, sa Fredrik argt
- Nej Fredrik, sa Lisa
- Jo Lisa, jag dödar dig om du går ett enda steg till
- Fredrik lägg av, sa Lisa, tårarna hade slutat rinna
- Vad ska jag lägga av med? Du har redan dödat mig så varför ska inte jag få döda dig? Sa fredrik
Lisa brydde sig inte om han nu. Hon gick närmare och närmare.
- Stanna, stanna säger jag, stanna om du inte vill dö, skrek Fredrik
- Du kan inte döda mig, ge mig kniven nu, sa Lisa
- De kan jag visst och du får aldrig kniven, sa Fredrik
- Då gör vi såhär, eftersom du vill dö och jag vill dö ska dör vi tillsammans, du får skära i min arm
om jag får skära i din arm, sa Lisa
- Tor du jag går på de där?
- Vaddå?
- Du ska bara lura mig, när jag skärt i din arm så kommer du ta kniven och sedan inte skära i min arm,
tror du jag är så dum som går på de? Aldrig,sa Fredrik
- Nej, så skulle jag aldrig göra, sa Lisa
- Jo de skulle du, sa Fredrik och satte sig ner
- Nej fredrik så skulle jag aldrig göra, sa Lisa och satte sig ner hon också
- Jo de skulle du, sa Fredrik och tårarna bara rann ner för hand kinder, han var
helt förkrossad verkade de som.
När han gråtit ett tag, helt hejdlöst, så var han så utmattad att han släppte kniven och lutade sig mot
hennes axel. Lisa kramade om han. Tog kniven när han inte såg och stoppade den i jackfickan.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

jak_e_best - 21 apr 07 - 03:46- Betyg: