Precis som en bok |
Sitter här i min ensamhet och tänker,
tittar ut genom mitt fönster och ser stjärnor som blänker.
Går igenom mitt liv bit för bit.
Fattar inte att jag överlevt så länge tog mig från början till hit.
Men vet inte om jag kommer orka mycket längre.
Känns bara som mitt liv blir trängre och trängre.
Med det menar jag att jag snart är ensam och levande död.
Så känns det iallafall när livet mitt snart saknar glöd.
Förut så brann jag för att göra någon lycklig och glad.
Helt plötsligt stod jag själv och måste själv vända på livets blad..
För så är livet nästan som en bok, man tar en dag i sänder.
Hur man än gör ligger ju ödet inte bara i ens egna händer.
Allt som andra säger och gör, påverkar vad du själv ser, hör och hur du mår.
Allt handlar om att försöka välja rätt och fel varje dag.
Man lyckas inte alltid iallafall inte jag.
Vänder på bladet igen för att se, om jag åter lycka kan få.
Svaret kanske mig sårar och då kommer det snart fler tårar.
|
|
|
|
