AGWL3 kp.3 |
Deras första lektion var idrott, men inga av killarna hade sett Mindori. De böt snabbt om och gick in i gympasalen, där Mindori satt på en bänk och tittade ut på planen.
”Hej, Mindori.” Sa de alla och satte sig en efter en på bänken där Mindori satt. Hon reagerade knappt på vad de sagt.
”Daisuke! Vilken roll fick du i pjäsen?” Det var Daisukes kompis, Takeshi Saehara. Han satte sig vid Daisuke.
”Jag blev Ursula. Vilken roll fick du?” Sa Daisuke.
”Jag blev någon Måsart eller vad han nu hette. Vet du vad tvillingarna fick? De blev Snoken och Kroken, och enligt Kairi så är de medhjälpare till Ursula och ser precis likadana ut. Det passar ju dem.” Sa Saehara och log.
Deras lärare kom in i rummet, men det var inte deras gamla lärare. Hon hade sitt hår uppsatt i en svart hästsvans, isblå ögon, träningskläder och det såg ut som om hon var runt 20.
”Hej på er! Jag är eran nya lärare och mitt namn är Minnae Kaba.” Mindori lystrade snabbt till namnet och tittade dit.
”Är det någon mer som tycker att hon känns bekant på något sätt?” Frågade Max tyst till alla. Mindori fortsatte att titta på Minnae. Ed nickade.
”Ja, något bekant är det allt.” Svarade Dark inne i Daisukes huvud. Han hade precis vaknat.
”Det ni ska göra nu är att springa 6 varv runt hinderbanan, sen kommer ni till mig.” Sa hon och pekade på hinderbanan som fanns i salen.
De började springa de sex varven runt hinderbanan, och sen när de gjort det gick de till Minnae. De flesta var alldeles andfådda när de kom fram dit, eller rättare sagt alla, utom Mindori, Daisuke och Fai.
”Vad duktiga ni har varit och bara för det, tycker jag att ni ska få springa ett varv till i hinderbanan och sen kan ni duscha.” Sa Minnae och log.
”Hon är ond.” Sa Max en aning surt till Fai. Fai log lite och sedan började han med hinderbanan. Max suckade och sprang efter.
FF:
När de hade kommit hem igen satte de sig vid soffan i vardagsrummet och bara slappade, utom Mindori som direkt gick in på sitt rum.
”Mindori, skulle du kunna hjälpa mig?” Sa Kairi och gick in till sitt rum, men förvånades då det var tomt. Hon suckade och sedan bytte hon om till de mer bekvämare kläderna, och tog av sig de gräsliga lärarkläderna.
”Kairi, skulle du kunna komma hit ett tag?” Det var Emiko. Kairi suckade och gick ner.
”Undra egentligen var det var som var så bekant med henne. Jag har aldrig sett henne förut, men ändå kändes hon så bekant.” Sa Max och satte sig på golvet vid Daisuke.
”Dark sa också att han tyckte att det var något bekant med henne.” Sa Daisuke.
”Men Mindori har ju också betett sig konstigt. Det var som om hon var en annan person igår när hon hjälpte Emiko med grönsakerna.” Sa Ed och satte sig bredvid Max.
”Minnae… Namnet känns bekant också.” Sa Fai och satte sig bredvid Ed och Daisuke, så att de satt i en ring och diskuterade.
”Dai-chan, kan du komma ett tag?” Daisuke ställde sig upp och gick in till köket.
”Vad är det, mamma?” Frågade Daisuke när han kom in, men märkte nästan direkt vad det var hon ville ha sagt.
”Vad tycker du om kläderna Dark ska ha på sig ikväll?” Frågade Emiko och pekade på Kairi, som hade förvandlat sig till Dark, så att Emiko kunde se hur det såg ut. Det var en mörkgrön (och då menar jag verkligen MÖRK grön) dräkt som låg ganska tajt på kroppen.
”Jo, mamma, det är jätte fint.” Sa Daisuke. Emiko log.
”Bra, Dai-chan. Då kan du gå till dina vänner igen.” Sa hon sedan och började sy in lite på sidorna. Daisuke gick ut ur rummet och in till de andra killarna igen som fortfarande pratade om den nya gympa läraren.
”Vad pratar ni om?”
Killarna vände sig om och såg att Mindori satt bakom Ed. Ingen av dem hade märkt att hon ens kommit in.
”Om den nya gympa läraren.” Svarade Max glatt.
”Okej.” Sa Mindori och sedan ställde hon sig upp och gick iväg. Hon gick in till köket, då Emiko äntligen var klar med dräkten, så Kairi (som var sig själv igen) satt och tittade igenom sitt manus, som hon hade skrivit i skolan. Emiko hade satt i gång med att baka.
”Hej, Mindori.” Sa hon och hällde i de olika ingredienserna i bunken.
”Hej.” Sa Mindori någorlunda glatt och satte sig vid bordet.
”Skulle du vilja hjälpa mig med att baka?” Frågade Emiko och såg glatt på Mindori.
Mindori log.
”Ja.” Sa hon och ställde sig upp och började blanda ingredienserna i bunken.
”Vad duktig du är, Mindori.” Sa Emiko uppmuntrande. Mindori log lite.
FF:
”Dark, du ser så stilig ut i din nya dräkt!” Sa Emiko och log. Dark log. Kairi kramade om honom.
”Du anar inte hur frustrerande det är när du inte är framme.” Sa Kairi tyst.
”Vad menar hon med det?” Sa Daisuke inifrån Dark. Dark småskrattade lite.
”Så, du har saknat mig?” Frågade Dark med en retsam ton.
”Klart jag har, du är ju trotts allt min pojkvän.” Sa Kairi och släppte taget om honom. Hon slog honom lätt på axeln.
”Vad var det för?” Sa han och höll för axeln.
”För att du lämnade mig i sticket med rödluvan, din andra själ, och för att du inte berätta för mig om honom.” Sa hon och log lite.
”Rödluvan?” Sa Daisuke frågande inifrån Dark. Dark låtsades om att han inte hört det Daisuke sagt.
”Jo, Kairi. Jag tror inte att det är så bra att du följer med och tjuvar.” Sa Dark sedan.
”Va? Bara för att jag råkade bli fast? Jag lovar, det kommer inte hända så idag.” Sa Kairi lite surt.
”Det är inte det, du kunde ha blivit skadad igår. Jag vill inte att något ska hända dig.” Sa Dark.
”Men du vet att jag kan klara mig själv! Jag vet att jag klarar det idag.” Sa Kairi.
”Ja, det visade du så bra igår.” Sa Dark och log lite djävulskt.
”Det var en engångsföreteelse. Det kommer inte hända igen.” Sa hon snabbt.
”Du stannar här.”
”Men Dark, det kan vara bra att ha henne med, så att hon virrar bort poliserna från museet.” Sa Emiko och tog Kairis parti.
”Hur ska jag kunna bevisa att jag klarar det om jag inte får en andra chans?” Sa Kairi sedan. Dark suckade.
”Du får följa med, men på ett villkor. Om något händer dig idag, att du blir fast eller något sådant, så får du aldrig följa med och tjuva igen.” Sa han sedan.
”Jag lovar.” Sa Kairi dystert.
”Det är nog bäst att du skyndar dig, Dark. Klockan är snart 22.00.” Sa Emiko.
FF:
”Jag kan inte fatta varför jag grälade för att komma med på det här.” Sa Kairi någorlunda surt. Hon hade förvandlat sig till Dark och sprang bakom museet.
Max, Fai och Ed var åskådare idag med. De stod vid en massa reportrar som desperat letade efter Dark med kamerorna.
”Vi har nyss fått reda på att Dark är bakom museet, men han använder inte sina vingar. Försöker han lura i poliserna om att han är lättfångad?” Sa en reporter som stod bredvid Ed. *Kairi, använd vingarna, annars kommer du bli tagen.* Tänkte Ed och tittade på museet.
”Nej, se där! Dark flyger ut ur museet! Polisen var ännu en gång för långsamma för Dark.” Sa en annan reporter som stod vid Max. De filmade Dark när han flög ut. Kairi blev till sig själv och gömde sig bakom en container, sedan smög hon därifrån, mot parken. Hon såg att Dark pratade med flickan hon hoppade över igår, som gick i Daisukes klass.
*Varför litar jag ens på honom* Tänkte Kairi argt och gick tyst därifrån, mot familjen Niwas hus.
|
|
|
|
