Vänner starkare än döden Del 3 sista delen |
Jag tryckte på knapparna i hissen. Varför gick det inte?
Jag slängde mig ut ur hissen när jag förstod att den inte funka
Jag sprang uppför trapporna så fort jag kunde. Jag var på
väg upp till Miranda, där hon stod på taket.
Jag var på sjätte och sista våningen nu och letade förtvivlat
efter en väg upp till taket. Jag gick ut i en korridor.
Ja, i taket fanns något som såg ut som en lucka. Jag fick
hoppa lite för att få tag i handtaget så jag kunde dra ner
luckan. Ut från lucka kom en stege jag klättrade upp på steget
och bara några sekunder senare var jag uppe på taket.
Där framme vid kanten stod hon, Miranda.
- Nej, viskade jag.
- Nej, sa jag, Miranda nej, gör det inte.
- Ge mig då en andledning till att inte göra de, sa Miranda.
Jag såg hennes tårar rinna nerför hennes och jag kände
hur mina egna tårar saktade började rinna.
- För om du hoppar, hoppar jag, om du dör, dör jag, sa jag
bestämt och ställde mig bredvid henne och tog hennes hand.
- Förlåt, viskade Miranda, förlåt.
Vi kramades, sen gick vi hand i hand ner till den skrämda
folkmassan. Till vår förvåning stod där journalister och
reportrar men vi brydde oss inte vi bara gick igenom
folkmassan. När vi gick där så kända jag, så visste jag
att allt skulle bli bättre.
För vår vänskap var starkare än sorgen och döden någonsin kunde bli.
|
| Kommentarer | | movich - 7 apr 07 - 05:54 | | !! |
|
|
|
