Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

AGWL2 Kp.7

Ed hade vräkt i sig nästan allt som fanns på bordet och Mindoris mamma gick in till köket för att hämta efterrätten. Ed hade fått ont i magen efter all mat som han vräkt i sig. Mindori nynnade på ”Imse vimse spindel” och Yuki sjöng med henne.
”Ed, om du behöver gå på toa, så ligger den vid hallen. Andra dörren till vänster.” Sa Fai när han såg Eds min.
”Tack, men…” Sa Ed, men avbröt sig sedan och reste sig sedan upp och sprang mot toan.
Fai tittade efter Ed och log. Mindori slutade sjunga och slet bort lilla kaninisens armar, sedan slängde hon kaninisen på golvet. Fai tittade på henne förvånat för att sen känna en enorm smärta på kinden, och med ett duns ramlade han på golvet.
”Mindori, fy dig!” Sa hennes pappa surt.
Mindori tog upp kalkonkniven och riktade den mot sin pappa.
”Vad sa du, gubbjävel?” Sa Mindori argt.
”Nej, det var inget.” Sa han skrajset och backade mot väggen.
”Nej, inte nu igen! Snälla låt det vara tillfälligt, snälla!” Tänkte Fai och ställde sig upp.
”Mindori, ge mig kniven.” Sa Fai försiktigt och sträckte försiktigt fram sin hand mot Mindori. Laura gick in i rummet när hon hörde oväsendet, Mindori kastade kniven mot henne, men den träffade dörren in till köket. Sedan sprang Mindori ut ur huset och mot det andra huset, med Fai bakom sig.

Dark studerade rummet ordentligt då han plötsligt hörde någon vid ytterdörren. Han sprang till soffan och satte sig snabbt. Han hörde steg som gick mot det förut låsta rummet och han gick dit. Han blev förvånad när han såg Mindori sitta där i rummet.
”Ansuta, du ska allt få betala för vad du gjort med mig.” Sa hon tyst. Sedan hörde hon att det knarrade utanför rummet och hon tittade dit. Dark rös till när han såg Mindoris ögon, de var så kalla. Hon ställde sig upp och Fai störtade in i huset.
”Mindori! Skrek han.
Plötsligt föll Mindori ihop. Fai och Dark sprang fram till henne. Fai höll henne. Hon öppnade sakta sina ögon.
”Var är min kaninis?” Frågade Mindori och satte sig upp. Hennes ögon vidgades när hon såg var hon var. Hon skrek till och började gråta. Fai tog snabbt tag i henne och gick därifrån med henne.
”Okej, det var något nytt.” Sa Dark och stängde rummet till den förut låsta dörren. Fai kom snart tillbaka.
”Du öppnade dörren, eller hur? Även fast jag sa att du inte skulle öppna den.” Sa Fai argt.
Dark backade mot väggen.
”Ehh… ja…” Svarade han försiktigt.
”Du får en varning, öppnar du dörren en gång till så kommer du få ett straff. Jag ska tillbaka till middagen nu. Kom ihåg, rör inte dörren en gång till.” Sa Fai och gick ut ur dörren och till matrummet.

Mindori hade precis satt sig på sin stol när Ed kom in igen. Han lade märke till kniven på köksdörren och att alla som var i rummet var chockade.
”Varför är det en kniv där?” Frågade han och tittade frågande på Mindori.
”Jag ska nog hämta efterrätten, är snart tillbaka.” Sa Laura och gick in till köket igen.
Mindori sken upp.
”YAY!! Efterrätt, efterrätt!” Skrek hon glatt och hämtade lilla kaninisen som låg på golvet och tittade förskräckt på den. Snart kom Fai in i rummet och satte sig vid Mindori.
”Vad har hänt med din kind?” Frågade Ed chockat.
”Ehh… jag fick tallriken på ansiktet när jag… ehh… jag ramlade…” Sa Fai och lät osäker. Mindori stirrade på lilla kaninisen. Ed tittade på Fai -_-’ såg han ut. Han tyckte att det var världens sämsta ursäkt. Snart kom Laura in med en bricka full med glass, chokladsås, kakor och massor av annat gott.
”EDDIWARD!! Varför dödade du kaninisen?!” Frågade Mindori argt och tårögt.
Ed tittade förvånat på Mindori.
”Va?”
”DUMMA EDDIWARD!!” Skrek Mindori argt.
”MINDORI! Det var inte Ed som tog sönder lilla kaninisen.” Sa Fai.
”JOO!” Skrek Mindori och sprang upp till sitt rum.
”Har jag missat något?” Frågade Ed, som inte visste vad som hade hänt. Fai tittade på Ed, men gick sedan upp till Mindoris rum.
”Edward, det är nog bäst att du går.” Sa Yuki, Ed reste sig och gick till det andra huset.
”Vad var det med Mindori?” Tänkte han sedan.

Kairi vaknade tidigt på morgonen. Hon tog på sig sin morgonrock och gick ner till köket.
”GRATTIS!”
Kairi hoppade till och skrek lite. Hennes syskon skrattade.
”Kairi, sätt dig vid matbordet så ska du få lite födelsedagsbarnsfrukost.” Sa Ryoku, hennes styvpappa.
”Okej.” Kairi satte sig vid matbordet, en aning glad.
”Som present från mig, ska jag göra i ordning dig till skolan.” Sa Pim en aning tröttsamt.
Kairi log. Aimee, Kairis mamma, lade ett kuvert bredvid Kairi.
”Det är från pappa och mig.” Sa hon glatt.
”Från pappa? Min pappa?” Frågade Kairi förvånat.
”Ja, från Konrad, din pappa. Nej, men du får ha en bra dag i skolan nu. Jag ska till jobbet, hej då.” Svarade Aimee och kramade om Kairi och sedan de andra barnen. Sedan gick hon.
”KAIRI!! ÖPPNA!! ÖPPNA!!” Skrek tvillingarna.
Kairi suckade och öppnade sedan kuvertet. Inuti kuvertet låg en nyckel och ett brev. Kairi började läsa brevet, och hennes ögon blev vidöppna.
”Vad står det?!” Frågade Pim snabbt.
”JAG HAR FÅTT EN LÄGENHET!!!” Skrek Kairi glatt till svar.
”Lyllo, nej, nu ska vi göra dig fin till din skoldag.” Sa Pim och gick upp till Kairis rum. Kairi åt upp sin frukost, borstade tänderna och gick till sitt rum.
”Åhh, nej. Det finns ingen chans i världen att jag har på mig de där kläderna!” Sa Kairi och tittade på kläderna som Pim tagit fram. Det var en grå kjol, som gick till knäna. Den påminde lite grann om skoluniformskjolar. Ett svart linne, med vingar som tryck, ett par vita strumpbyxor och grå/vita strumpor som gick upp till knäna.
”Du måste, annars så ska jag klippa av ditt hår!” Sa Pim och tog fram en sax. Kairi suckade, tog kläderna och började byta om.
”Nöjd nu?” Frågade Kairi surt.
”Perfekt, nu är det bara sminkning kvar och göra i ordning ditt fågelbo till hår.” Sa Pim och tog fram en borste. -_-’ såg Kairi ut.
”Du börjar låta som Ansuta, det är inte bra.” Sa Kairi och satte sig på en stol, så att Pim skulle kunna nå hennes hår lättare. Pim borstade igenom Kairis hår och satte sedan upp det i en fiskbensfläta och hennes lugg låg åt sidan. Sedan började hon med sminkningen. När Kairi var klar fick hon se hur hon såg ut vid spegeln som fanns i badrummet, som låg bredvid hennes rum.
”Ja, jag måste erkänna, du har gjort ett bra jobb.” Sa Kairi glatt och sedan gick hon ner för trappan.
”Ska födelsedagsbarnet ha skjuts till skolan? Jag ska ju ändå lämna Jim, Tim och Kim på dagis.” Frågade Ryoku.
”Okej.” Sa Kairi och suckade.

När hon kom fram till skolan såg hon att Dark, Mindori, och Ed redan var där. Hon gick till dom.
”KAIRI!!” Skrek Mindori och sprang fram till henne och kramade om henne. Dark och Ed kom inte långt efter.
”Äntligen är du här! Har du Roy med dig?” Frågade Ed.
”Ehh… ja, det har jag…” Svarade Kairi och gick till sitt skåp.
”Var är han då?” Frågade Ed sedan.
Kairi skrattade nervöst och tog sedan fram dockan. Hon hade tejpat fast huvudet på dockan. Ed såg förskräckt på dockan. Dark kunde inte hålla sig för skratt.
”Vad har du gjort med honom? Frågade Ed.
”Jag har inte gjort något, men hade du tagit ditt ansvar så hade det inte hänt!” Sa Kairi argt.
”Men det är du som ska föreställa mamman här! Vi kommer få IG!!” Sa Ed surt.
”Men det är inte mitt fel att dockan fick spel och att huvudet flög av!” Sa Kairi argt.
Mindori och Dark tittade på varandra.
”Ska vi gå till svenskan?” Frågade Dark.
”Okej.” Sa Mindori glatt och skuttade efter Dark, med en nyss lagad kaninis.
Ed gick efter Mindori, Kairi tog dockan och skulle precis gå när Namine gick förbi henne.
”Dark kommer aldrig att bli din, inte så som du behandlar barn.” Sa Namine och skrattade. Sedan sprang hon till Dark.
”DARK GUBBEN!!” Skrek Namine och Dark vände sig om.
”Hej Namine!” Sa Dark glatt och väntade in henne.
Kairi stod kvar och var nära på att koka över av ilska, sedan gick hon med stora steg till svenskan.
”Jag hoppas att ni alla har tagit väl hand om era barn. Jag kommer nu att gå runt och se hur väl ni har arbetat.” Sa läraren och började gå mot paren. Hon tog deras dockor och öppnade en liten öppning som fanns på dockans rygg. Där tittade hon på hur de hade skött barnen. Hon kom snart fram till Mindori och Max. Hon såg nöjd ut.
”Helt fantastiskt! Ni får MVG.” Sa hon och gick sedan därifrån och lade deras docka vid skrivbordet.
”Tar hon bort min lilla Alphonse?” Frågade Mindori ledsamt.
”Men Mindori, uppdraget är slutfört och vi fick MVG! Är du inte glad?” Frågade Max.
”Hon tog bort min Alphonse.” Sa Mindori ännu mer ledsamt och höll tätt i lilla kaninisen.
Läraren gick sedan till Dark och Namine. Hon tog dockan från dom och tittade.
”Bra! Ni får VG+.” Sa läraren sedan.
Ed och Kairi började få panik.
”Du får ta ungen!” Sa Kairi tyst och gav dockan till Ed.
”Fan heller, du tar den, du tog sönder den!” Sa Ed tyst tillbaka, sedan märkte han att deras lärare var hos dom. Hon tittade förskräckt på dockan.
”Vad har ni gjort?!” Sa hon sedan.
”Ehh…” Sa Kairi och Ed samtidigt.
”IG! Det blir absolut IG, ni är det enda paret som fått dockans huvud att gå av, någonsin! Vi ses på specialkursen.” Sa läraren argt och gick därifrån med deras docka. Ed och Kairi föll till golvet med animestil.

Lektionen var snabbt över. Ed och Kairi var de enda som fick IG på vård av barn, så de skulle nu på den lektionen medan de andra hade rast.
”Det är ditt fel för att du inte tog ditt ansvar.” Sa Kairi surt när hon var på väg till det andra svenska klassrummet. Hon vände sig lite om och såg att Namine pratade med Dark. Hon stannade och blängde på Namine.
”Du behöver inte slita av huvudet på dockan bara för det!” Sa Ed till sitt försvar, men stannade då han såg att Kairi stannat. Han såg att hon inte hörde vad han hade sagt och att hon tittade på något. Han vände sig om och såg Dark och Namine.
”Någon här är svartsjuk.” Sa han sedan och log lite djävulskt.
”NEJ, jag är inte svartsjuk!” Sa Kairi argt.
”Vem sa att det var du?” Frågade Ed och log djävulskt.
”DIN LILLA… DVÄRG!!” Skrek Kairi högt och gick snabbt mot svenska klassrummet igen. Alla stirrade på dom. Ed blev alldeles röd av ilska.
”VEM ÄR DET DU KALLAR SÅ LITEN ATT KVALSTER ÄR TVÅ METER LÄNGRE?!” Skrek Ed argt och sprang efter Kairi. Hon hade redan gått in i klassrummet. Sedan slutade alla att stirra och började prata igen.
”Har de ett kärleksgnabb? Jag har alltid tyckt att de var lite förtjusta i varandra.” Sa Namine efter att Ed och Kairi gått in i klassrummet.
”Va? Kärleksgnabb?” Frågade Dark och såg frågande ut.
”Ja, alla säger att de är ett par.” Sa Namine och log lite lurigt.
”Rödtotten och Räkan? Knappast. Jag tror inte att han är hennes typ. De är bara bra kompisar, antar jag.” Sa Dark och skrattade lite nervöst.
”Helt säker på det?” Sa Namine och tittade frågande på honom. Dark tänkte efter en stund.
”Ja, jag är helt säker.” Svarade han efter ett tag.
”Okej, om du säger det så. Jag måste gå, men vi ses snart älskling. Hej då.” Sa Namine och gick sedan iväg.
Dark gick till Mindori, som stod och hoppade med Lilla kaninisen i famnen. Max stod bredvid henne och skrattade okontrollerat.
”Ehh… Mindori, vad håller du på med?” Frågade Dark och såg uttråkad ut.
”Hoppar.” Svarade Mindori glatt.
”Varför, eller jag vill nog inte få reda på det.” Sa Dark och satte sig vid väggen.
”Fyra grodor är lika med grodmos!” Sa Mindori helt plötsligt och slutade att hoppa, sedan gick hon och satte sig bredvid Dark.
”Du är knäpp, Mindori.” Sa Dark och suckade.
Mindori började sjunga ”Lilla snigeln” och svängde med Lilla kaninisen fram och tillbaka.

Snart kom Kairi och Ed ut från svenska klassrummet och var på väg mot dom.
”Var det kul att få lära er att ta hand om barn?” Sa Dark och skrattade lite lätt.
Kairi blängde surt på honom. Ed suckade och satte sig ner bredvid Mindori.
”Förresten, du ser annorlunda ut idag.” Sa Dark sedan.
”Är det något fel med det eller?” Frågade Kairi surt och försökte hålla sig från att slå Dark.
”Nej, nej. Du ser söt ut.” Sa han sedan. Kairi började rodna.
”Ska vi gå till matten nu?” Frågade Ed tröttsamt.
”YAY!! Matte, matte!!” Sa Mindori och började skutta mot matten.
Ed sprang efter henne.
”MINDORI, DINA SAKER DÅ?” Ropade han efter henne.
”Just det.” Sa hon och vände sig om och sprang mot sitt skåp. Dark och Kairi såg på Ed och Mindori -_-’ såg de ut. Dark och Kairi gick mot sina skåp och tog fram sina mattesaker.
”Är du och Ed ett par?” Frågade Dark helt plötsligt. Kairi tittade förvånat på Dark och sedan började hon gapflabba.
”Du har allt en konstig fantasi.” Sa hon sedan och gick efter Ed och Mindori, som gått iväg mot matten. Dark sprang ikapp dom.
När de gick in i klassrummet satte sig Dark längst ner vid fönstret. Namine satte sig snabbt bredvid Dark. Kairi blängde surt på Namine, sedan så satte hon sig bredvid Max. Ed och Mindori satte sig framför Max och Kairi. Kairi fortsatte att blänga på Namine. Snart kom matteläraren in i klassrummet och började skriva upp saker på tavlan och prata om en massa mattetal. Namine tog och flyttade sig närmre Dark och tog sedan armkrok på honom. Kairi blev rasande och ställde sig upp.
”Jaha, Kairi. Vad bra att du ville ställa upp att svara på det här mattetalet.” Kairi blev helt röd i ansiktet och tittade på läraren.
”Ehh…” Sa hon, sedan gick hon fram till tavlan. Alla stirrade på henne och fnissade lite (utom Ed, Mindori och Dark). Dark hade inte ens öppnat boken. Ed satt och tittade på när Kairi stod vid tavlan och skulle lösa talet och Mindori lekte med lilla kaninisen.
”Vilken lyckad födelsedag det blev.” Tänkte Kairi medan hon skrev upp svaret på tavlan.
”Nämen, Kairi, har du en tatuering? Jag trodde inte att såna som du vågade ta en tatuering.” Sa Namine högt så att alla hörde.
Alla tittade på henne och de lade märke till tatueringen på hennes nacke, den som aldrig försvann från tävlingarna. Kairi blev alldeles röd och gick och satte sig ner. De flesta viskade medan hon satte sig ner.
”Bra, Kairi. Nästa tal då, Dark, du kommer upp hit.” Sa läraren och tittade på Dark.
”Varför? Jag kan svara så bra här borta.” Sa Dark uttråkat.
”Vad är svaret då?” Frågade läraren och såg djävulskt på Dark.
”Enkelt, 234 är svaret.” Sa Dark och suckade.
”HAHA, det var…” Läraren tittade på tavlan och sedan på Dark. Han såg sur ut. ”Rätt.” Sa han sedan och suckade. Dark såg nöjd ut.
”Ni får sluta för idag.” Sa läraren och packade ihop sina grejer och gick ut ur klassrummet.
Alla gick ut ur klassrummet. Det var nu lunch. Kairi, Dark, Ed och Mindori lade in sina grejer i skåpet och gick sedan till lunchen. Det var spaghetti och köttfärssås.
”Mat!” Sa Ed och sprang före alla och tog mat. Sedan satte han sig bredvid Max.
Mindori skuttade fram och tog lite mat, sen satte hon sig framför Ed.
”Lilla kaninisen är hungrig.” Sa Mindori och tryckte ner Lilla kaninisens ansikte i maten. Sedan tog hon upp han igen.
”Är hon alltid så här?” Frågade Max. Ed nickade och fortsatte att vräka i sig sin mat. Snart kom Kairi och Dark och satte sig vid bordet.
”Nu blev kaninisen kladdig. Fy på dig.” Sa Mindori och började torka maten från Lilla kaninisens ansikte. Sedan började hon äta. Max, Kairi, Dark och Ed såg ut -_-’. Snart kom Namine och satte sig bredvid Dark.
”Hej på dig, älskling. Jag har tagit reda på om vi har någon engelska idag, men det är inställt. Så vi slutade egentligen efter matten.” Sa hon och började äta.
Kairi höll sig för att inte skrika rätt ut.
”Jag hatar henne!” Tänkte hon och fortsatte att äta sin mat. Namine höll på att flörta med Dark hela tiden.
”Ska vi gå?” Frågade Ed. Alla nickade och de gick. Dark och Kairi gick mot sina skåp och hon hämtade sina grejer. Dark gick mot entrén och där stod Mindori och Ed. De väntade på att han skulle komma ut.
”YAY!! Äntligen!! Festfestfestfest Fest fest!!” Sa Mindori snabbt och satte sig på sin moped och körde iväg, man såg bara moln efter henne. Ed körde efter henne och Dark kom inte långt efteråt.

Kairi kom ut och märkte att de inte var där. Hon tog upp kuvertet ur sin väska och började gå efter vägbeskrivningen till lägenheten. Hon hade gått i över en kvart och krockat med en massa lyktstolpar utan att ens komma i närheten av lägenheten. Hon fortsatte att gå.
Efter en timme var hon tillbaka till skolan igen. ”Nej, har jag gått runt i cirklar?” Tänkte hon och satte sig ner. Hon började granska lappen med vägbeskrivningen på. När hon tittat på den ett tag så kom hon på att lägenheten låg tvärs över gatan -_-’. Hon ställde sig upp och gick till lägenheten. Hon gick upp för alla trappor för att hitta sin dörr. På lappen stod det att det stod hennes namn på brevlådan till dörren. När hon kommit till den översta våningen såg hon sitt namn på den mittersta dörren.
”ÄNTLIGEN!” Skrek hon andfått. Hon tog fram sin nyckel och öppnade dörren. Det var mörkt, så hon tände lampan.
”GRATTIS!” Kairi skrek till, men såg sedan att det var Ed, Dark, Mindori, Max, Eclipse och en massa andra från skolan som var där.
”Tack.” Sa Kairi och ställde sig bredvid Mindori. ”Jag borde ha förstått att ni hade tänkt göra något såhär. Annars hade du sagt grattis till mig hela dagen.” Sa hon till Mindori.
Mindori log. Alla hade det trevligt och dansade väldigt mycket. Mindori gav Kairi en present.
”ÖPPNA, öppna, öppna, öppna! Sa Mindori och hoppade upp och ner medan hon sa det. Kairi öppnade presenten. Det var en bild på Lilla kaninisen som Mindori målat.
”Ehh… Tack, Mindori.” Sa Kairi och kramade om henne. Mindori gick till Ed och tittade på honom med stora hundögon.
”Vad är det?” Frågade Ed och suckade.
”Vill leka! Leka, Leka, Leka!!!” Sa Mindori och tog tag i Eds hand och sprang till Dark och tog honom i handen och sprang till Kairi.
”Kairi, vi vill leka!! Leka, Leka, Leka!! JAA!! SNURRA FLASKAN, snurra flaskan!!” Skrek Mindori glatt till Kairi. Alla satte sig i en rund ring och Kairi hämtade en tom flaska. Sen satte hon sig bredvid Ed. Kairi började snurra flaskan och den hamnade på Dark.
”Okej, Dark. Sanning eller konka?” Frågade Kairi.
”Konka.” Svarade Dark.
”Okej… Då vill jag att du ska pussa lilla kaninisen.” Kairi log. Dark såg alldeles vettskrämd ut. Mindori sken upp och tryckte upp lilla kaninisen mot Darks ansikte.
”Kaninisen vill ha puss.” Sa Mindori glatt. Dark såg ännu mer vettskrämd ut.
”Okej, here it goes.” Sa Dark och pussade lilla kaninisen snabbt.
”Okej, det får duga.” Sa Kairi och skrattade. Dark snurrade på flaskan. Det hamnade på Ed.
”Okej, räkan. Sanning eller konka?” Sa Dark och log.
”VEM ÄR DET DU KALLAR SÅ LITEN SÅ ATT MAN KAN FASTNA I EN REGNDROPPE!!” Skrek Ed förbannat och ställde sig hastigt upp. Kairi hejdade honom och han sprattlade i luften.
”Ed, snälla. Svara på frågan.” Sa Kairi tröttsamt. Ed lugnade ner sig och satte sig surt ner igen.
”Sanning.” Svarade han surt. Dark hånlog.
”Har du kysst Mindori?” Sa han sedan.
”Nej.” Svarade Ed snabbt och viftade med händerna.
De hade kört snurra flaskan i en halvtimme, och praktiskt taget låg alla ner på golvet och nästan sov. Alla utom Mindori, förstås. Hon hoppade upp och ner och tvingade alla att spela det. Alla gästerna sprang snart ut (utom Ed, Dark, Mindori och Eclipse) tack vare att Mindori hade snurrat på flaskan. De orkade inte med ännu en omgång snurra flaskan.
”Alla gick.” Sa Mindori ledsamt.
”Vi kanske också ska gå, det börjar bli sent. Kairi, kom ihåg att din mamma eller pappa ska skjutsa oss imorgon.” Sa Eclipse lugnt och gick därifrån.
”Hej då, Kairi!” Sa Mindori glatt och vinkade till henne och sen skuttade hon ut därifrån. Ed sprang efter henne.
”Hej då, Kairi. Lyckad överraskningsfest det blev. Skulle ha tagit kort på din min när du först kom in.” Sa Dark och hånlog lite, sen gick han efter Ed och Mindori.
”Hej då.” Sa Kairi tröttsamt. Hon stängde dörren och låste den, sedan tittade hon på sin lilla lya. ”Tur att jag har möbler här i alla fall.” Tänkte Kairi och log. Hon böt om och lade sig i sin säng.

Ed, Dark och Mindori sa inte mycket när de kom hem till henne. Mindori gick in till sitt rum och Ed och Dark gick snabbt till det andra huset och lade sig, Dark på soffan och Ed på dubbelsängen. Ed hörde att det knarrade om sängen. Han satte sig upp och poff, sa det. Han låg på golvet.
”DARK, HAR DU TAGIT OCH GJORT NÅGONTING MED MIN SÄNG?!” Skrek Ed förbannat, men märkte att Dark låg och sov. Ed lade sig ner på det hårda golvet och försökte sova. Han somnade efter 7 timmar.

Dark vaknade av att det knackade på dörren, och Fai kom in. Dark satte sig upp och gnuggade sig i ögonen.
”Har du haft fullt upp, Dark?” Frågade Fai och rodnade.
”Ja, vilken fest det var igår alltså.” Svarade Dark.
”Det kan jag allt se.” Sa Fai och började skratta.
Dark tittade på Fai oförstående.
”Jag måste nog väcka räkan.” Sa Dark sedan.
”Ja, han lär nog vara trött efter igår.” Sa Fai och rodnade ännu mer, sedan gick han ut ur huset.
”Den där Fai är lite konstig, och läbbig.” Tänkte Dark och gick till Eds rum. När han märkte att Eds säng också var sönder blev han röd och sprang till ytterdörren och öppnade den.
”INGENTING HÄNDE!” Skrek han skräckslaget efter Fai. Dark gick sedan till Ed och väckte honom. Ed vaknade och satte sig upp.
”Aj, min rygg.” Sa han mumlandes (han hade ju bara sovit en timme). Han tog på sig sina kläder.
”Hör du, räkan. Om du vill imponera på Mindori bör du nog sätta byxorna och tröjan på rätt plats.” Sa Dark och skrattade.
”Va?” Sa Ed oförstående och mumlande. Dark pekade på Eds tröja och byxor. Ed hade tagit tröjan som byxor och byxor som hatt. Ed blev röd och bytte snabbt om igen. Dark skrattade ännu mer.
”Vad nu då?” Frågade Ed surt och tittade ner på sin klädnad ännu en gång. Han hade satt munktröjan bakochfram och glömt att stänga gylfen på byxorna. Han blev ännu rödare och fixade till det. Sedan gick de båda till det stora huset och åt frukost. Det serverades flingor den här dagen. Ed hällde upp mjölk till flingorna, sedan tog han en tugga.
”AHH!! JAG HAR BLIVIT FÖRGIFTAD! JAG LUKTAR MJÖLK! JAG MÅSTE DUSCHA! JAG MÅSTE DRICKA TONVIS MED VATTEN! JAG MÅSTE FÅ BORT SMAKEN! AHHH!!! FORT, HÄMTA VATTEN! TONVIS MED VATTEN!” Skrek Ed snabbt och alla tittade förvånat på honom när han så hastigt hade ställt sig upp.
”Nämen, Ed. Mjölk är bra för korta personer, de växer mer då.” Sa Laura till svar.
”MJÖLK ÄR ONDSKEFULLT!” Skrek Ed till svar, men blev sedan helt röd utav ilska. ”VEM ÄR DET DU KALLAR FÖR LITEN MEGA MINI SUPER DVÄRG?!” Skrek han sedan. Mindori skrattade. Resten av familjen gick och satte sig någon annanstans för att äta sin frukost, så att de kunde få lugn och ro.

Efter frukosten åkte de med Yuki hem till Kairi. Alla hade ganska mycket packning, så de kunde inte ta mopederna. Aimees minibuss stod parkerad och klar, men där stod en person som de aldrig sett förut. Kairi hade ännu inte kommit, men hennes packning var redan i bilen. Eclipse stod och väntade. De klev ur bilen och gick fram till Eclipse. Snart kom Kairi springandes. Kairi stannade vid Dark, Ed, Mindori och Eclipse.
”Hej på er.” Sa hon flåsande.
”Min lilla dottidos!” Kairi tittade upp och såg chockad ut. Sedan sprang hon fram till mannen som stod vid bilen och hade packat in alla saker.
”PAPPA!!” Skrek hon glatt.
Alla tittade förvånat på mannen som Kairi kallade pappa. De var inte ens lika. Mannen hade brunt, kort hår och violetta ögon. Han var bara lite längre än Kairi. De slutade krama varandra och Kairis pappa gick fram till de andra.
”Ni måste vara min lilla dottidos vänner. Jag heter Konrad.” Sa han glatt och skakade allas händer. Mindori log glatt. Eclipse log lite han med, Ed och Dark var helt chockade. Alla sa deras namn när han skakade deras händer. Kairi kom fram till dom. Hon log.
”Är du verkligen Kairis pappa?” Frågade Mindori med stora ögon.
”Ja, absolut. Vet ni, när min lilla dottidos var sex år så lärde hon sig att gå på toa, hon var så rädd för toan innan dess.” Kairi blev alldeles röd i hela ansiktet. Alla började skratta, utom Mindori, som lekte med Lilla kaninisen.
”Kan ni inte berätta något mer?” Frågade Dark glatt.
”Ja, självklart, men inte just nu. Jag ska bestämma era platser i minibussen. Ställ er på ett rakt led.” Sa Konrad. Alla ställde sig på ett rakt led. Konrad stod och funderade.
”Du där, din igelkott, du får sätta dig längst bak och innerst.” Sa Konrad sedan och pekade på Dark. Dark fnös och gick sedan in i minibussen. Kairi skrattade lite lätt. Sedan pekade Konrad på Mindori.
”Kaninflickan, sätt dig i mitten längst bak.” Sa han sedan.
”Får kaninisen plats bredvid mig?” Mindori sken upp.
”Ja, din kanin får plats bredvid dig.” Sa Konrad log hjärtligt. Mindori skuttade iväg och satte sig bredvid Dark.
”Hej, igelkotten. Kaninisen har saknat dig.” Sa Mindori och gav lilla kaninisen till Dark. Dark såg vettskrämd ut.
”Ja, det ser man.” Sa han och skrattade nervöst.
”Min lilla dottidos, du får sitta i mittersta raden, längst in.” Sa Konrad med en barnslig röst.
”Ja, då lilla pappi.” Sa Kairi tillbaka och satte sig längst in på mittersta raden.
”Hårsnubben, sätt dig bredvid min lilla dottidos.” Sa Konrad och pekade på Eclipse. Eclipse gjorde som han sa, men innan han satte sig tog Konrad tag i honom.
”Se nu till att få in en bra stöt på min lilla dottidos, jag tror hon gillar dig.” Viskade han och blinkade åt honom. Eclipse log nervöst, han hade inget som helst intresse för Kairi. Sedan satte han sig bredvid henne.
”Då är det väl bara du kvar, bebisen. Du får sitta längst fram tillsammans med mig.” Sa Konrad och satte sig vid förarsätet. Ed nickade och satte sig i bilen, sen blev han alldeles röd av ilska.
”VEM ÄR DET DU KALLAR LITEN SÅ ATT ETT YNGEL KAN ÄTA EN TILL FRUKOST?!” Sa Ed och var nära på att attackera Konrad, men var för trött och bältet höll fast honom. Konrad total ignorerade Ed och började köra.

De hade kört ett tag och Konrad hade berättat historier om när Kairi var liten hela vägen. Kairi var röd som en kräfta och hade sjunkit ner i sätet av pinsamhet. Ed hade somnat och sov nu som en stock. Dark skrattade högt av historierna. Konrad log väldigt mycket och berättade glatt vidare på historierna. Mindori satt och såg inte så glad ut.
”Vad är det Mindori?” Frågade Dark efter att han skrattat ett tag.
”Bluäh.” Svarade Mindori och lutade huvudet mot sätet. Dark tittade på henne ett tag men började sedan skratta åt historierna igen.
”Och sen när Kairi var sju år så hade hon en hemsk diarré och varje gång hon kände att hon skulle prutta så var hon tvungen att springa till toaletten, men hon hann nästan aldrig. Hon fick byta kläder och duscha ett antal gånger den dagen.” Konrad skrattade glatt och Kairi blev ännu mer rödare (om det nu går).
”Pappa, har du inte slut på historier snart?” Frågade Kairi med en lidande röst.
”Nej, jag har hundratals kvar. Det hände så mycket när du var liten. Fast du är ju fortfarande min lilla dottidos. Nåväl, när Kairi var åtta år, så ändrades hennes personlighet plötsligt. Vi gick till kyrkogården för att hälsa på min döda far och lilla Kairi kom bort från oss. Som tur var gick min bror, Carl, och letade efter henne. Aimee var utom sig av oro och jag var tvungen att trösta henne, så jag kunde inte gå själv.” Konrad tog en paus från sitt berättande. Dark hade slutat att skratta och Kairi såg skräckslagen ut och hon tittade ner på bilgolvet. Hon höll för sina öron.
”Det tog ett tag innan Carl slutligen kom tillbaka med min lilla dottidos, och hon grät, stackarn. Hon hade nog varit rädd för att aldrig kunna hitta hem igen. Hon åt inte på flera dagar och hennes ansikte var alldeles känslolös. Jag hade nog också reagerat så om jag var liten och hade gått vilse.” Sa Konrad.
Dark visste vad som hade hänt med Kairi den dagen. Mindori höll sig för magen och lilla kaninisen var bredvid henne.
”Mindori mår inte så bra.” Sa hon tyst. Dark hörde lite om vad hon sa, men tänkte inte så mycket på det, utan han tittade mer på Kairi. Helt plötsligt hörde Dark något konstigt och han kände att det blev varmt vid benet. Han tittade på sitt ben.
”MINDORI HAR SPYTT!” Skrek han skräckslaget.
”Nämen oj då. Vi får väl stanna vid närmsta bensinstation. Det är inte så långt kvar.” Sa Konrad. Ed vaknade av att Dark skrek.
”Vem utav er tjejer var det som skrek? Jag vill gärna sova. Och vad är det för stank?” Sa Ed och kände lukten av spyan. Han öppnade snabbt fönstret och vände sitt ansikte mot fönstret.
”JAG KAN INTE ÖPPNA FÖNSTRET!” Skrek Dark och bankade på fönstret bredvid honom.
”Dark, det är en minibuss där man endast kan öppna fönstren där framme. Tro mig, jag hade öppnat det här fönstret sen länge tillbaks ifall det gick.” Sa Kairi och höll för näsan.
”Så, Dark. Det var du som skrek som en tjej.” Sa Ed och skrattade med en djävulsk min.

Efter ungefär en kvart kom de fram till bensinstationen. Som tur var, var det en bensinstation som också var ett hem. Konrad gick snabbt fram till kassörskan.
”Får jag prata med ägaren?” Frågade han snabbt.
”Ja, det är jag som är ägaren. Vad vill du?” Sa kassörskan.
”Ehh… Jo, det har hänt en liten olycka. Det var en som spydde på vägen hit och spyan träffade två personer och bilen. Tror du de skulle kunna få duscha av sig och att jag skulle kunna få hjälp med att tvätta bilen?” Sa Konrad snabbt.
”Jo, självklart. Duscharna står där uppe, jag har två stycken. Men det här med bilen kommer att kosta.” Sa kassörskan.
”Jag har inte trott någonting annat. Tack så mycket.” Sa Konrad och hämtade Mindori och Dark samt ombyteskläder. Kassörskan visade vägen till duscharna. Sedan gick hon ner till Konrad och hjälpte honom med bil problemet. Kairi, Ed och Eclipse satt sig och väntade på att allt skulle bli färdigt så att de skulle kunna åka vidare. De var tvungna att vakta deras bagage, för de skulle göra en specialtvätt på bilen för att bli av med stanken och spyan.

Efter ungefär 30 minuter kom Dark och Mindori ut ur bensinstationen och satte sig vid dom.
”KANINISEN!” Skrek Mindori och kramade om Lilla kaninisen. Dark suckade.

De fick vänta ytterliggare en timme innan bilen var färdig. Konrad betalade för tjänsten och log.
”Vi ses snart då, Divina.” Sa Konrad till kassörskan och kysste henne på handen. Hon fnittrade.
Alla satte sig i bilen igen och de körde iväg. Konrad nynnade med låten som gick på radion och det gjorde Kairi med. Klockan var åtta på kvällen när de kom fram till hotellet. De tog sin packning och gick in till hotellet och fram till receptionen. Där framme väntade alla eleverna som skulle med och tre lärare, två kvinnor och en man. Eclipse skyndade sig fram till den manlige läraren och tog en lista från honom. Kairi och Mindori skyndade sig till de andra tjejerna i klassen. Ed och Dark gick till killarna. Kairis pappa kom och kramade om henne, sedan så gick han till Eclipse.
”Du måste bjuda ut henne! Jag betalar för middagen! Ni går ut ikväll!” Viskade Konrad till Eclipse. Eclipse blev alldeles röd i ansiktet.
”Men…” Började han.
”Inga men, det är en order! Du bjuder ut henne! Jag vet att hon kommer att säga ja, för hon är helt såld på dig. Låt mig berätta nyheten!” Sa Konrad och sprang till Kairi.
”Men…” Sa Eclipse, men suckade sedan när han kom på att Konrad aldrig skulle lyssna.
”Kairi, min lilla dottidos, hårsnubben vill gå ut på dejt med dig ikväll. Så, vad säger du?” Sa Konrad och såg förväntansfull ut.
”Nej.” Sa Kairi snabbt.
”Vad bra! Då säger jag att du kommer!” Sa Konrad och gick till Eclipse.
Eclipse hade precis kommit från sitt rum då Konrad kom mot honom.
”Hon sa ja! Jag beställer bord åt er.” Sa Konrad och gick till receptionisten.

Kairi och Mindori följde en utav de två kvinnliga lärarna som skulle ta hand om tjejerna. De gick upp för en trappa och gick förbi en massa dörrar.
”Shintenshi, Mindori och Seizu, Kairi, rum 101 är erat.” Sa den kvinnliga läraren. Kairi och Mindori gick snabbt in i sitt rum. Mindori sprang till sängen närmast fönstret som fanns i rummet. Hon hoppade på sängen med lilla kaninisen och skrattade mycket. Deras rum var belyst och hade mycket vackra moderna möbler där.

Dark och Ed gick efter Eclipse och de var snart framme vid deras rum, rum 404. Det var fullt med gamla antika möbler och en plattskärms-tv framför de två enkelsängarna. Ed gick till sängen som låg längst bort i rummet och lade sig där. Dark lade sig i sängen som fanns kvar och slappnade av, tills det började knacka på dörren.
”Ed! Öppna! Jag orkar inte!” Sa Dark och blundade. Ed svarade inte så Dark tittade på honom. Han sov. Dark suckade och öppnade dörren. Det var Namine.
”Hej på dig Dark. Har du lust att göra någonting ikväll? Kanske gå ut på middag med mig eller något?” Frågade Namine.
”Jag har…” Började Dark, men Namine avbröt honom.
”Kairi ska gå ut på dejt.” Sa hon snabbt.
”Va?! Med vem?” Frågade Dark snabbt och tog tag i Namines armar. Namine log lite djävulskt.
”Jag hörde att det var med Eclipse. Jag hörde det från Kairis pappa.” Svarade Namine. Dark släppte taget om henne.
”Middag låter bra.” Sa han sedan. Hon log.
”Middag klockan nio, vi möts vid restaurang Sjöstjärna. Det ligger nere vid centrum.” Sa Namine och sedan gick hon därifrån. Dark stängde dörren och lade sig ner i sängen igen.
”Ed!” Dark fick inget svar. ”Ed!” Fortsatte han, fortfarande inget svar. ”Räkan!” Ed satte sig upp.
”VEM ÄR DET DU KALLAR SÅ LITEN ATT KROMOSOMER SKULLE KUNNA KROSSA EN?!” Skrek Ed vansinnigt. Dark såg ut -_-’. ”Det vaknade han minsann av.” Tänkte han.
”Ed! Lugna ner dig! Jag ska gå på dejt.” Sa Dark och skrattade lite.
”Väckte du mig bara för att berätta att du ska på dejt? Då tänker jag sova igen, god natt.” Sa Ed och lade sig ner igen.
”Kairi ska också på dejt.”
”Jaså, vad bra att ni ÄNTLIGEN ska gå på dejt med varandra.” Sa Ed och försökte somna om.
”Hon ska inte på dejt med mig, utan med Eclipse. Jag ska gå med Namine.” Sa Dark och slappnade av. Han fick inget svar från Ed. Dark suckade.
”Sömntuta.” Sa han tyst och tittade på klockan. Den var halvnio nu, bara en halvtimme kvar.

Det ringde i telefonen uppe hos Kairi och Mindori. Mindori rusade fram och svarade i telefonen.
”Hallå?” Började hon. ”Ja, hon är här… mm, det ska jag säga. Hej då.” Sa hon glatt och lade på luren. Kairi tittade oförstående på henne.
”Vem var det?” Frågade Kairi.
”Jag skulle säga att du skulle ner till receptionen, din pappa väntar där.” Sa Mindori glatt och fortsatte att hoppa upp och ner på sängen. Kairi suckade och gick ner till receptionen. Där stod Konrad och Eclipse.
”Dottidos! Där är du ju! Jag har bokat ett bord åt dig och hårsnubben på restaurang Sjöstjärna. Hoppas ni kommer ha det trevligt. Jag räknar med att ni kommer hem vid tio eller elva tiden ikväll.” Sa Konrad och schasade iväg dom. Själv gick han till sitt rum som han nyss bokat. Han skulle vara kvar där så länge de skulle vara där. Kairi och Eclipse gick mot centrum och hittade snabbt till restaurang Sjöstjärna.
”Vi har reserverat ett bord.” Sa Eclipse tröttsamt.
”Namn?”
”Eclipse.” Svarade Eclipse.
”Tyvärr, ni står inte med på listan.”
Eclipse suckade och Kairi såg uttråkad ut.
”Hårsnubben.” Sa han sedan. Mannen tittade på listan och log.
”Välkommen, monsieur Hårsnubbe. Låt mig visa er till erat bord.” Sa mannen och visade dom till bordet. Kairi satte sig ner och tittade på menyn som fanns där. Eclipse och Kairi satt tysta hela tiden, och Kairi gäspade mycket.
”Du vet, enda anledningen till att jag går ut med dig var för att pappa tvingade mig.” Sa Kairi uttråkat.
”Enda anledningen till att jag går ut med dig är för att din pappa tvingade mig att gå ut med dig.” Sa Eclipse och tittade vidare på menyn. Kairi tittade mot ytterdörren. Hon förvånades när hon såg att Dark och Namine kom in där.

Dark såg Kairi och Eclipse, det var precis som Namine hade sagt. De fick bordet bredvid Eclipse och Kairi. Namine höll på att flörta med Dark hela tiden. Dark såg på Kairi, han märkte att hon tittade på dom, men så fort han tittade dit, så tittade hon bort. Han bestämde sig för att se om Kairi blev svartsjuk, så han flörtade med Namine också. Kairi blev alldeles vansinnig, men bestämde sig för att inte få ett utbrott.
”Vad vill du äta?” Frågade Eclipse lugnt. Kairi skrattade högt (det lät väldigt falskt).
”Du är så rolig, Eclipse.” Sa Kairi och tittade på Dark för att se om han tittade mot dom. Det gjorde han.
”Jag vill ha det som du tar.” Sa Kairi sedan med en varm ton.
”Okej.” Sa Eclipse och tittade vidare på menyn.
Dark kokade nästan över av ilska.
”Namine, vad vill du äta?” Frågade han senare och höll i Namines hand.
Namine log djävulskt mot Kairi, men sedan hjärtligt mot Dark.
”Någonting med vispgrädde på.” Sa Namine flörtigt. Dark log tillbaka.
”Jag tror att jag väljer musselsoppa.” Sa Eclipse. Kairi såg på honom med en äcklad min. Sedan när hon såg att Dark tittade på dom så log hon.
”Det låter bra.” Sa Kairi sedan och log ännu mer.
Namine flyttade närmre Dark. Precis när Dark skulle säga något kysste hon honom. Kairi som precis såg åt deras håll tittade storögt på dom. Hon reste sig upp och gick ut ur restaurangen. Eclipse tittade lite efter henne och sedan såg han att Dark och Namine var där och förstod då varför hon betedde sig som hon gjorde.
Dark tog bort Namine ifrån sig.
”Om du inte visste det Namine, så gillar jag tjejer med mer motstånd. Du är ingenting för mig. Den här dejten var ett misstag.” Sa Dark och ställde sig upp, han märkte att Kairi inte var kvar längre.
”Men om du vill, kan jag göra mer motstånd.” Sa Namine.
”Jag gillar inte dig på det sättet, det kommer aldrig att funka.” Sa Dark och gick fram till Eclipse.
”Kairi gick ut för ett tag sedan, om det är hon du söker.” Sa Eclipse snabbt. Dark gick snabbt ut ur restaurangen.

Mindori hade lugnat ner sig lite och lekte med lilla kaninisen när Kairi kom in.
”Hej, Kairi!” Sa Mindori glatt. Kairi gick snabbt till badrummet, utan att hälsa på Mindori. Mindori ryckte på axlarna och fortsatte att leka med lilla kaninisen.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Edward-chan
2 apr 07 - 04:03
(Har blivit läst 153 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord