Cirkel |
Du ger mig din värld i handen för att jag skall ta vara på den.
Så som du är, till det som du blir.
Slickar rent mina öppna sår,
men din tungas penseldrag är så hårda ibland,
så otacksamma.
Kroppar som fyller ut en säng,
för dina drömmar gav dig aldrig utrymme,
aldrig längtan.
Du ger mig din värld i handen och säger att jag fått något speciellt.
Så som jag är, till det som jag var.
Kastar tyngdlösa kuddar och sparkar vilt i luften.
Men min själ är så rastlös ibland,
så otacksam.
|
|
|
|
