AGWL2 kp.5 |
Dark vaknade tidigt av att Ansuta och Eclipse grälade. Han tittade på klockan, den var 6 på morgonen. Han suckade och lade sig ner igen och somnade.
”DU BARA IGNORERAR MIG HELA TIDEN!” Skrek en alldeles vansinnig Ansuta.
”DET GÖR JAG INTE ALLS DET, SE VI PRATAR JU NU! KALLAR DU DET ATT IGNORERA DIG?! DÅ ÄR DU ALLT DUM!” Skrek Eclipse tillbaka.
”VEM FAAN KALLAR DU DUM?! DET ÄR JU DU SOM ÄR DUM! DET VAR JU INTE DET JAG MENADE!! JAG MENADE ATT DU ALDRIG KYSSER MIG LÄNGRE!”
”Nu skiter jag i det här.” Sa Eclipse irriterat.
”OM DU GÅR UT FRÅN DEN DÖRREN ÄR DET SLUT! FATTAR DU DET?! SLUT!!!” Skrek Ansuta.
Eclipse mumlade på vägen ut och stängde dörren hårt. Ansuta stod kvar i trappan. Sedan sprang hon till sitt rum och stängde dörren och låste.
Ed gick sömnigt ut från sitt rum, han kunde inte somna om efter Ansutas och Eclipse gräl. Han gick förbi Ansutas rum och hörde höga snyftningar. ”Jag kommer nog att ångra det här” tänkte Ed och knackade på dörren.
”Ansuta, är du okej?” Frågade han sedan.
Plötsligt upphörde snyftningarna och han hörde steg i rummet. Låset låstes upp och Ansuta öppnade dörren. Hon drog sedan in honom i sitt rum och stängde dörren.
”A-Ansuta? V-Vad gör d-du?” Frågade Ed vettskrämt.
”Sätt dig.” Sa Ansuta med en befallande ton.
Ed satte sig.
”I början var ju vårat förhållande jättebra. Han kysste mig och allting, men enda sedan vi kom tillbaka till vår värld har han totalt ignorerat mig. Jag menar, tycker han att jag inte kysser bra eller vad? Jag tycker i alla fall att han är världens bästa kyssare hittills. Han hittar alltid perfekta tillfällen att kyssas på.” Sa Ansuta och fortsatte att gråta.
”Jag tror inte det är därför han ignorerar henne” -_-’ tänkte Ed och försökte backa bort från henne. Men Ansuta tog tag i honom.
”Ansuta jag är verkligen ledsen… Jag måste nog gå nu, du vet, skolan.” Sa Ed och ställde sig sedan upp.
”Ed, tack för pratstunden. Jag behövde verkligen det.” Sa Ansuta.
Ed log och gick ut ur rummet och stängde snabbt dörren.
”Tack och lov” tänkte han sedan.
”Vad gjorde du där inne, räkan? Hade du pusskalas med lilla korpen eller?” Sa Dark som just kommit när Ed gick ut från Ansutas rum.
”VEM ÄR DET DU KALLAR SÅ LITEN ATT EN MYRA KAN KROSSA EN?!” Skrek Ed och sprang mot Dark, som sträckte ut sin arm, så att han stoppade Ed. Sedan efter ett tag blev Ed jätte röd i hela ansiktet.
”JAG HAR INTE HAFT PUSSKALAS!!”
Dark skrattade medan han gick ut.
När Ed kom till sitt skåp märkte han att Mindori var där med lilla kaninisen i famnen, som alltid. Han log, sedan tog han fram sina böcker till första lektionen, SO.
”EDDIWARD!!” Skrek Mindori när hon såg honom och skuttade sedan fram till honom.
”Hej, Mindori.”
”Vet du var Ansuta är någonstans? Hon måste ha sin Cola, annars så är Mindori en stygg flicka.”
”Ska vi gå till klassrummen eller?” Frågade Dark som just kommit.
Mindori log brett och nickade, Ed suckade och följde efter.
”Jaha, alla är här utan Kairi, som är sjuk och Ansuta, vilken överraskning. Ni ska i alla fall ha ett grupparbete om någonting som har med antikens Grekland att göra.” Sa läraren när de börjat lektionen.
”Får vi bestämma vem vi ska jobba med?” Frågade Max.
”Nej.” Svarade läraren strängt och skrev upp namn på tavlan.
Det fanns 4 grupper med 4 personer i varje grupp. Dark hamnade i grupp 1 tillsammans med Ed och Namine, Mindori hamnade i grupp 3 tillsammans med Kairi och Ansuta hamnade i grupp 4 tillsammans med Max.
Efter SO lektionen, som hade slutat med att Ed och Dark började bråka (tack vare att Dark kallade Ed för en liten vindruva) blev Ed och Dark skickade till skolsystern. Mindori väntade utanför och lekte med lilla kaninisen. Snart kom Dark och Ed ut. Dark hade fått en blåtira på höger ögat och Ed hade fått ett sår på munnen.
”Ska vi gå?” Frågade Mindori glatt, men tog sedan tag i Ed och Dark och sprang med dem till omklädningsrummen. Hon stannade utanför tjejernas omklädningsrum och gick in. Dark och Ed gick in i killarnas omklädningsrum. De gick sedan in i idrottshallen och såg att Mindori sprang omkring och klättrade på en massa klätterväggar -_-’.
”Idag ska vi ha en hinderbana. Först kommer en elev vara jagare och de andra ska springa hinderbanan. Alla som blir tagna blir också jagare. Förstått?” Sa Mark.
Alla nickade på huvudet. Mark pekade på Namine, hon skulle vara jagaren. Resten skulle springa hinderbanan. Mindori ställde sig vid en bänk och gjorde sig redo för att börja. Dark och Ed ställde sig så långt bort från varandra som möjligt.
”När musiken börjar, kan ni börja.” Sa Mark och satte på musiken.
Nästan direkt efter att de börjat hade Namine redan tagit tre personer. Mindori skrattade glatt medan hon hoppade från hinder till hinder. Namine hade nu tagit sex personer sammanlagt. Ed undvek lätt alla som försökte ta honom. Dark sprang skickligt undan alla som försökte ta honom. Mindori brydde sig inte om de som försökte ta henne, hon sprang och skrattade hela tiden och ingen kunde få tag på henne. Namine hade nu tagit de flesta utom 5 stycken i klassen. Dark, Ed och Mindori var de enda som inte var tagna. Dark undvek alla som försökte ta honom, men räknade inte med att Namine skulle stå framför honom, så han blev tagen. Ed log när han såg att Dark blev tagen. Dark sprang mot honom. Ed duckade undan och sprang vidare. Mindori skuttade glatt vidare. När Ed kände att han hade som bäst flyt kände han en hand på axeln. Namine hade tagit honom.
”Jaha, då har alla blivit tagna utom Mindori. Stretcha lite och gå sedan och duscha.” Sa Mark.
Alla stretchade och sedan gick de iväg för att duscha. När Ed och Dark kom ut ur omklädningsrummet såg de att Mindori väntade på dom. De gick fram till henne.
”Dags att hälsa på Kairi då.” Sa Dark och smålog.
”YAY!!” Sa Mindori glatt.
Ed hade tänkt åka tillbaka hem till Ansuta, men så kom han på att Ansuta antagligen fortfarande grät.
”Jag följer med er.” Sa Ed snabbt.
”DUBBEL YAY!! Sa Mindori sedan och skuttade till sin moped. Dark satt sig på sin moped och Ed satte sig på sin. Sedan åkte de iväg. De kom snart fram till ganska stora vita hus. Det huset med en blå brevlåda svängde Mindori in till. Dark och Ed var inte långt efter. Mindori gick glatt fram till dörren och plingade på. Dark och Ed ställde sig bakom henne. Dörren öppnades och en kvinna med blont hår och bruna ögon stod där.
”Nämen hej, Mindori. Det var länge sedan.” Sa kvinnan glatt.
”Hej!” Svarade Mindori glatt.
”Kom in vet jag.” Sa Kairis mamma glatt och drog in Mindori i huset och stängde igen dörren framför Ed och Darks ansikten.
Varken Ed eller Dark visste hur de skulle reagera. De var helt chockade. Snart öppnades dörren och en tjej med blont hår och gråa ögon i samma längd som Ed stod där.
”Kom in, mamma kan vara lite paranoid ibland. Jag är Pim.” Sa Pim och lät dem sedan komma in. När de kom in såg de att Mindori blev jagad av två små brunhåriga pojkar i 5-årsåldern.
”Det är inte rättvist, det är en mot två.” Sa Mindori medan hon sprang. Pojkarna skrattade och krockade sedan med Dark. Sedan sprang de vidare. Mindori gömde sig bakom Ed.
”Jim, Tim. Kom hit!” Skrek Pim argt.
Dark och Ed hade samma min på ansiktet -_-’. Jim och Tim kom till Pim.
”Nu får ni allt be den blonda killen om ursäkt!” Sa Pim surt och pekade på Dark.
Jim och Tim gick fram till Dark och bad honom om ursäkt.
”Det gör inget.” Svarade Dark och log.
”Mindori, har du lust att ta hand om Kim lite grann?” Sa Kairis mamma, som just kommit in till hallen. Mindori sken upp. ”Kim är i vardagsrummet.” Sa Kairis mamma sedan. Mindori skuttade snabbt dit. Sedan vände sig Kairis mamma om och tittade på Dark och Ed med en mördarblick. Ed och Dark började backa mot dörren när Kairis mamma närmade sig. Hon tog tag i deras händer och drog dom till köket.
”Sitt.” Sa hon sedan. Dark och Ed satte sig snabbt. ”Så vad är era avsikter med min dotter? Hade ni tänkt gifta er med henne?” Sa hon med en genomborrande blick.
”Jag är bara en vän.” Sa Ed och viftade med sina händer och såg rädd ut.
”Okej, jag tror på dig. Jag tror inte att min dotter skulle dejta en kille som är kortare än henne. Du kan gå till Mindori.” Sa Kairis mamma och log, sedan tittade hon på Dark med en mördarblick.
”VEM ÄR DET DU KALLAR SÅ LITEN ATT BAKTERIER SKULLE KUNNA KROSSA EN?!” Skrek Ed och ställde sig upp.
”Jag har aldrig sagt det.” Sa Kairis mamma lugnt.
Ed gick ut ur rummet. Sedan tittade hon på Dark igen.
”Jag är också bara en vän.” Sa Dark snabbt.
”Det tror jag inte på. Men du kan hälsa på Kairi. Jag tillåter det den här gången.” Sa Kairis mamma kyligt.
Dark gick ut ur rummet. Mindori och Ed väntade på honom. Ed log förnöjt. Pim följde dom till övervåningen och det första dörren till höger knackade hon på.
”Kairi, du har besök.” Sa Pim och gick in. Pim satte sig på fåtöljen som fanns i ett hörn av Kairis rum, hon började titta lite smått på Dark. Dark gick in i Kairis rum följt av Ed och Mindori. Kairi satte sig upp i sängen.
”Hej.” Sa hon hest.
Alla sa hej.
”Hur mår du?” Frågade Ed.
”Mycket bättre, tack. Jag kommer nog till skolan i morgon. Febern har gått ner.” Sa Kairi hest och hennes näsa var täppt, så hennes n lät som d och m lät som b. Kairi hostade till lite.
”Vet du?” Frågade Dark.
”Nej, vadå?” Svarade Kairi hest.
”Vi ska på klassresa.” Svarade Dark.
”Nej, vad kul! När?” Svarade Kairi.
”Nästa vecka.” Svarade Ed.
”Jo, och på so:n är du med i grupp 3. Alla ska göra ett arbete om antikens Grekland.” Sa Dark.
”Okej.” Svarade Kairi.
Pim ställde sig upp.
”Sorry, men ni måste gå nu. Mamma låter inte någon stanna för länge här när personen man träffar är sjuk. Så ni måste nog gå nu.” Sa Pim.
De sa hej då till Kairi och gick sedan därifrån. Mindori åkte med Dark och Ed till Ansutas hus.
”Jag ska hem. Hej då!” Sa Mindori glatt och åkte iväg.
Ed och Dark körde in på gården och gick in i huset. Där möttes de av skrikande, så de gick snabbt in till sina rum.
”DET ÄR DITT FEL! OM DU INTE ÄR SNÄLL SÅ SLÄNGER JAG UT DIG HÄRIFRÅN!!” Skrek Ansuta högt.
”JAG ÄR TRÖTT PÅ DITT SKRIKANDE! ALLT HANDLAR BARA OM DIG HELA TIDEN! DU BEHÖVER INTE SLÄNGA UT MIG, FÖR JAG FLYTTAR UT!!” Skrek Eclipse tillbaka.
”FINT, DÅ SLIPPER JAG SLÄNGA UT SOPAN HELT SJÄLV.” Skrek Ansuta.
”NEJ, NU ORKAR JAG INTE MED DIG MER!” Skrek Eclipse och gick in till sitt rum och började packa en väska full med sina grejer. Ansuta följde efter.
”SÅ FORT ALLT BLIR LITE JOBBIGT SÅ FLYR DU! DU ÄR EN FEGIS!” Skrek Ansuta medan hon följde efter honom. Eclipse stängde snabbt resväskan och gick till trapporna. Ansuta ställde sig framför honom och blockerade hans väg.
”DU GÅR INTE FÖRRÄN DU FÖRKLARAT VARFÖR DU GICK UT UR DÖRREN! DET VAR JU INTE MENINGEN ATT DU SKULLE GÅ UT!” Skrek Ansuta.
Eclipse tittade på Ansuta ett tag. Sedan vände han på huvudet.
”Flytta på dig.” Sa han surt.
”NEJ!” Skrek Ansuta.
”FLYTTA PÅ DIG!” Skrek Eclipse och råkade knuffa på henne lite grann. Ansuta tappade balansen och ramlade ner för trappan. Eclipse släppte sin väska och sprang till henne. Ed och Dark sprang ut från sina rum för att se vad som hade hänt.
”Ansuta?! Är du okej?” Frågade Eclipse oroligt.
”Jag ringer till sjukhuset!” Sa Dark och sprang till telefonen och började slå numret.
Ansuta öppnade ögonen.
”AJ SOM FAAN! VARFÖR KNUFFADE DU MIG?! FÖRSÖKER DU DÖDA MIG ELLER?” Skrek Ansuta och försökte resa sig upp, men ramlade ihop igen. Eclipse ställde sig upp, tog tag i väskan, öppnade dörren och gick ut. Ambulansen kom snabbt och bar Ansuta på en bår.
”Ta det försiktigt med mig! Förstör inte mitt hår!” Sa Ansuta grinigt.
”Ta det lugnt, det finns en risk att ditt ben är brutet!” Sa en av ambulansmännen.
”NEJ!!” Skrek Ansuta högt.
Ed och Dark tittade på varandra.
”Vart ska vi bo nu då?” Frågade Dark.
|
|
|
|
