Ett sönderslaget hjärta |
till min älskade lilla emma
I den upplevda evigheten och i ensamhet du känt
Broarna dom brände, hade redan bränts
Orden som han sade hade sagts förut
Spikarna som slagits i, hann aldrig hamras ut
Tanarna du tänkte, alltför stora, alltför små,
Det finns ingen större ensamhet än att ingen kan förstå
Du sörjde ensam (men för alla) ibland tårarna du grät
Du tröstade och hjälpte, svalde och förlät
Men du glömde dig själv, gav bort och tappade en del..
Med ett sönderslaget hjärta och en önskan att bli hel
|
| Kommentarer | | musikflickan - 5 jul 06 - 05:41 | | jätte fin | | EMD - 3 jul 05 - 07:11 | | var det denna du skrev till mig??? i vilket fall som helst den e ljuvlig älskar den |
|
|
|
