På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

jag ska ha tillbaka honom (del 5)

Det är inte värst sådär i början
.. det värsta kommer sedan,
när sorgen förväntats ha tynat bort...
När vännerna inte orkar lyssna längre.
När man är helt ensam och hopplös,
- det är då det är värst -

Tankarna for runt i hennes huvud. Benen höll på att vika sig,
just då gick hon förbi, alla var tysta.
Så var hon förbi, en våg av Krilles parfym svepte över hennes
näsborrar. Det luktade trä tänkte hon för sig själv och
märkte först då hur ont det gjorde i hennes hjärta...

Det gick några dagar... Det hann bli fredag två veckor efter skolstarten,
numera visste nästan alla vem Ettan var, alla ville vara med henne.
Hon och Micke brukade gå omkring och hålla handen, som idag.
"Kom" sa han och drog med henne på toaletten.
"Haha, vad romantiskt" sa hon ironiskt.
"Var tyst..." sa han och lade händerna runt hennes midja.
De mötte varandras läppar i en djup kyss, för en sekund
så värkte inte hennes hjärta efter Krille. Nu tänkte hon bara på
Micke och deras kärleksfulla kyss - eller var det bara kärlek från hans sida?
Ettan ville inte såra Micke, men gjorde hon verkligen det?
Han trodde väl att hon var riktigt förälskad i henne, det skulle väl vilken tjej som helst vara?
Bara det Var Micke.
"Jag älskar dig" sa han. Ettan ryckte till, vem hade senast sagt så till henne?
Vilken kille hade tvivlat på de orden. Ett minne fyllde henens hjärna:

"Kristian..."
"Ka lla mig Krille, gumman"
"Älsk... älsk... älskar du mig??"
"Va?"
"Älskar du mig, Krille?"
"Vad fan e det för fråga?"
"Vi har ju varit tillsammans ett tag nu och..."
"Ge mig tid!!"
Han hade vänt bort ansiktet mot henne, stirrat ner i golvet. Sedan gått sin väg med ett snabbt "hejdå"
Dagen efter hade han gjort slut...

Micke släppte taget om hennes midja och såg frågande på henne.
"Älskar du mig då Hättan?" sa han och skrattade.
Vad skulle hon svara? Hon ville inte såra honom, som Krille gjort för henne...
"Ge mig tid..." viskade hon så tyst att han måste anstränga sig för att höra de små orden...

De gick hand i hand ut, då såg hon Krille igen. Han stod helt ensam och pratade med någon,
hon gick medvetet lite närmare. Krille väljde ovetande efter, dom gick
så nära att hon kunde höra vad Krille pratade med någon om...
"Vaddå?" sa han.
Det blev tyst ett långt tag.
"Måste du vara så jävla krävande hela tiden" frågade han.
På darrande ben hoppades Ettan att han pratade med Hannah,
snälla gud! gör så att dom gör slut, Micke gick snabbt förbi,
hon hängde efter. Just när de gick förbi Micke så tittade han upp och mötte Ettans blick...
...kärleksfullt...

"Hej..." ; viskade de båda samtidigt och han log vänligt mot henne.
Hade Micke hört något? det verkade inte så...

Samma kväll ringde Micke och berättade att det var fest imorgon, lördag...
Festen skulle hålla på långt in i natten,
"älskar dig Ettan" sa han och lade på.
Hon hade tackat nej, utan att veta varför?

Den kvällen sov hon knappt något alls, Milla ringde på morgonen och frågade varför inte Ettan inte skulle gå?
"Jag vet inte... känner inte för det bara"
"Snälla! Du vet Krilles kompis Patrick, vi är tillsammans!"
"Krilles?" hon rös till när hon hörde hans namn.
"Ja, vi träffades på parken igår, jag skulle egentligen bara gå igenom där och sedan till affären,
men då stod Krille och Patrick där, tillsammans med några andra.
Jag och Patrick snackade typ asmycket! Sedan kysste han mig hejdå..."
"Gud vad kuL! sa Ettan, hon menade det faktiskt verkligen, sedan kunde hon inte hålla sig och frågade...
"Var Hannah där?"
Det blev tyst någon sekund...
"Nej, det var hon inte..."

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

honsomintesyns - 16 feb 08 - 12:10- Betyg: