En strimma av ljus |
I mystikens universum
i grottans inre rum
jag ligger där som i ett vakuum
jag känner mig helt stum.
Mina tankar är som irrbloss
dom far runt omkring
jag ligger där i stillhet
och känner ingenting.
I grottans djupa inre en svalka
finns det här
och för min inre syn så ser jag
någon där.
En strimma av ett ljus
mina slutna ögon ser
en gestalt av godhet och värme
mot mig ler.
Jag känner tidens strömmar som
genom tanken far
med öppna ögon ser jag att
kärleken det var.
|
|
|
|
