"Gläd dig i din ungdoms dagar?!" |
Ola Nordberg svor och trummade argt på ratten när ett nytt rödljus uppenbarades framför dem.
’Pappa ta det lugnt. Vi hinner,’ sa Ellie i ett misslyckat försök att lugna honom. Så fort det blev grönt stod han på gasen igen. Ellie suckade och lutade huvudet bakåt. Såg innerstadens skyltfönster susa förbi. Det var ganska mycket folk ute på gatorna för att vara torsdagskväll. Fem minuter senare var de framme vid tågstationen. Ullas tåg skulle inte komma förrän om en kvart. Men Ola var livrädd för att komma för sent till svärmor Ulla som skulle komma från Stockholm. Prick 17.51 kommer tåget hade hon markerat ett flertal gånger per telefon.
Ola och Ellie klev in på det lilla järnvägscaféet och köpte varsinn cola och ett hårt wienerbröd. Ellie smaskade i sig mellanmålet med god aptit, hon hade inte hunnit käka någon middag. Hennes pappa var märkbart nervös. Bet på tumnaglarna och kliade sig med jämna mellanrum i det mörkblonda håret.
’Nu tror jag att tåget kom,’ sa Ola och drog sin dotter i armen. Ellie rullade med ögonen och suckade.
’Ta det lugnt farsan,’ upprepade hon än en gång för döva öron. Ute i vänthallen satt Robert, en av hennes gamla klasskamrater sedan högstadiet. Hon hann inte mer än hälsa på honom när Ola kved och fick syn på sin svärmor Ulla Modin. Ulla var som vanlig klassiskt klädd. Att hon var över sextio syntes inte. Det blonda håret med gråa stråk i var klädsmat uppklippt till en page och ansiktet sparsamt sminkat. Kappan med päls andades exklusivitet och den bruna halsduken hängde klassiskt över ena axeln.
’Ola! Ellinor!’ skrattade hon och kom emot dem med rullväskan efter sig. De fick båda varsinn kram. Ellie kände en svag doft av liljekonvalj.
’Gick resan bra?’ frågade Ola pliktskyldigt.
’Jo då, jag ska inte klaga. Det kunde ju ha varit värre, ni kunde ju ha bott i Kiruna eller nåt.’
Oboy, det här gick ju bra, tänkte Ellie. Det hade bara gått några sekunder och Ola hade redan fått sin första pik. De gick till bilen och Ellie blev ombedd att dra Ullas väska. Under resan tillbaka ut till deras villaområde sa inte Ulla så mycket, klagade mest över att de bodde i en fruktansvärt tråkig industriort. Ellie såg när de svängde in på gatan att det lös i Johannessons hus, hon skulle nog ta sin tillflykt till Krille ikväll med en liten pratstund. De stannade utanför nummer 19. Familjen Nordbergs stora villa lös hemtrevligt och på ytterdörren satt Sebbans skylt som han hade gjort i femman, Välkommen till familjen Nordberg. Självklart var första ordet felstavat och Ola hade diskret kluddat dit ett extra m. Ovanför den hängde en krans av lingonris som på något sätt skulle representera hemtrevnad. Innanför dörren slog en doft av köttfärsås emot dem och det kurrade i Ellies mage. Genast sprang hon in i köket och krockade med Sebbe.
’Se dig för klant,’ muttrade han. Ellie skakade på huvudet. Lotta stod vid spisen och rörde i olika grytor.
’Spagetti och köttfärsås va?’ undrade och Ellie och sniffade.
’Jajamensan.’ Lotta sträckte på ryggen.
’Gick det bra att hämta mamma?’ frågade hon och tog av sig förklädet.
’Jodå, pappa har väl fått några törnar men det är nog allt.’ Ellie log och Lotta strök henne över ryggen.
’Hon åker nog på söndag igen,’ sa Lotta överslätande.
’Liselott! Min älskade vän,’ utbrast Ulla och kramade om sin dotter så gott som det gick.
’Lilla pyret där inne? Mår du bra?’ Ulla skrattade och kommunicerade med Lottas stora mage. Det dunkade i trappan och Filip kom nedspringande.
’Mormor!’ ropade han och flög på Ulla.
’Hej på dig du min lilla vän,’ sa hon och strök honom över det linblonda håret. Ellie såg hur Sebbe blängde in i köket och försvann sen uppför trappan. Tjurskalle tänkte hon och satte sig vid matbordet. Det ringde på dörren och Filip sprang för att öppna.
’Ellie! Det är Krille,’ sa hennes lillebror i en retsam ton som inte gick att undvika. Ellie gick ut i hallen.
’Hum, funkar verkligen telepati? Jag tänkte faktiskt kila över till dig om ett tag.’
’Jo, jag kände det på mig…’ log Krille och stängde dörren.
’Mat!’ ropade Lotta och Sebbe dundrade nerför trappan.
’Elefant,’ mumlade hon.
’Jag kan gå ner till ditt rum och vänta så länge,’ sa Krille och försökte smita ner i källartrappen.
’Trams, det är klart att du ska äta med oss,’ sa Ola inifrån köket. Ellie föste in Krille i köket och tillslut satt de alla runt bordet.
’Mamma, det här är Kristian. Ellies kompis, han bor några hus bort,’ förklarade Lotta och Ulla log mot honom.
Ellie slängde i sig maten och Ola klagade. Sebbe sa inte ett ord och Filip babblade på om allt mellan himmel och jord. Allt var som vanligt. Så fort de hade käkat klart gick Ellie och Kristian ner i källaren. Ner i underjorden till Ellies kammare, rättare sagt gillestugan där Ellie nyligen hade bosatt sig.
’Du har ju lätt världens bästa rum,’ sa Krille och slängde sig ner i Ellies stora säng.
’Jo vars det duger.’ Ellie log och satte på stereon, The Hives senaste låg i.
’Visst är hon underbar? Mormor…’ Ellie gjorde en grimas. ’Tack och lov att hon inte är min riktiga mormor.’
’Jag trodde att sådan där överklass kärringar hade dött ut.’
’Då trodde du fel min käre vän.’ Ellie drog fram en påse Djungelvrål ur bokhyllan.
’Fest imorrn, ska du med? Hos Gustaf och Adde.’
Ellie stönade.
’Alla blir så jäkla fulla hos dem, sen blir det bara skit.’
’André kommer dit.’
Ellie blängde på Krille.
’Ska du ha stryk?’ Hon tyckte inte att det var särskilt kul när han skämtade om en av hennes gamla flirtar.
Han log och pussade mot henne.
’Jag får se om jag kommer. Tilda snackade om att gå på bio.’
’Äsch skit i Tilda.’
Ellie satte sig också i sängen och satte på tv-n.
’Byt,’ upprepade Krille varje gång hon stannade på en kanal. Det slutade med att de tittade på Time Out. Efter ett tag hörde hon att han andades djupare och djupare. Hon tittade upp och han sov så sött. Ellie log. Hon och Krille hade varit kompisar så länge de kunde minnas. Det hade börjat hos Ingalill, deras dagmamma när Ellie ungefär var tre och Krille fem. I lågstadiet gick alltid Krille omkring och skyddade Ellie, han blev ordentligt retad men övergav aldrig sin bästis. När Krille började högstadiet tappade de lite av den goda kontakten men den återkom när Ellie började sjuan. Mer än vänskapskänslor hade väl förekommit några gånger. Mest i högstadiet. De hade också hånglat några gånger på fyllan men mer var det inte. I somras hade Ellie några gånger upptäckt hur mycket Krille betydde för henne när han höll på med andra tjejer, men nu var hon inte säker på sina känslor. Var det kärlek eller bara nära vänskap?
Krille ryckte till och slog upp ögonen.
’Somnade jag?’ yrade han.
’Jo, jag tror bestämt att det brukar kallas så.’
De låg och småpratade ett tag om allt möjligt. Om Sebbes tjurighet, Gunnar, Ellies hatobjekt bland lärarna och några av Krilles jobbarkompisar. Vid niodraget gav sig Krille av hemåt. Ellie ryckte åt sig den bärbara telefonen och knappade in Tildas hemnummer. Hennes storasyster Madde svarade. Nej Tilda var inte hemma. Hon var hos Jeppe. Ellie suckade och letade reda på sin mobil, tryckte fram Jeppes nummer i telefonboken. Jeppe själv svarade.
’Hej det är Ellie, är Tilda där?’
’Visst, vänta lite,’ sa Jeppe på sin stockholmska.
’Yes, hallå,’ sa Tilda.
’Tjing! Läget?’
’Jo då, vad kom du inte på träningen för?’
’Orkade inte, dessutom krävde pappa att jag skulle vara med när vi hämtade Ulla.’
’Lottas morsa?’
’Jepp. Hon är ganska bäng. Snobbig stockholmare.’
’Som Jeppe då.’ Tilda skrattade.
’Skulle vi dra på bio imorrn eller?’
’Nje, jag ska hem till Gustaf och Adde. Ska du med?’
’Jo, jag antar det. Krille frågade förut. Men jag vet vad som kommer hända. Du och Jeppe börjar tjafsa men sen blir ni sams. Miriam hittar Gustaf och de börjar hångla sen drar Gustaf och Miriam blir as sur. Adde kommer ligga och spy i ett hörn…’
’Ja, ja, du behöver ju inte ta ut all skit i förväg glädjedödare.’
’Jag är bara realistisk.’
’Jaså du.’
’Vad gjorde ni på träningen för resten?’
’Inte så mycket. Dreglade över Anders.’ Det sista viskade Tilda.
’Skit att jag missade honom då. Kommer han vara där nästa vecka också?’
’Säkert inte.’ Tilda garvade rått.
De pratade i en timma sedan lyfte Ola på telefonen och sa att han var tvungen att ringa.
Ellie vaknade vid halv åtta av mobilens väckarklocka. Idag hade hon Lottas bil så hon kunde sova en halvtimma extra. Hon klev upp ur källaren och gick in på toa. Stönade åt spegelbilden. Sebbe satt inne i köket och slevade i sig cornflakes. Jävla skit, hon hade lovat sin bror att skjutsa honom. Hon orkade inte med surpuppan. Hans intåg i tonårsvärlden hade verkligen blivit hemsk. Visserligen hade Ellie och han alltid slängt käft med varandra men det senaste året hade han bara blivit allmänt odräglig. Ellie gick ner till den före detta gillestugan igen. Öppnade garderobsdörrarna. Tog fram favoritjeansen, ett par lagom slitna. Ola hade fått slag när han fick syn på prislappen. Men det var de värda. Till det blev det en V-ringad vit t-shirt.
Jäkla märkessnobb, tänkte Ellie och drog på sig ett par strumpor. Efter det var det dags för smink och hår. Hon borstade snabbt igenom det långa mörkblonda håret som hon nyligen hade klippt i etapper. Sedan borstade hon på lite rouge på kindbenen och målade på mascara. På det hela taget var hon nöjd med sitt utseende. Visst, tänderna var en aning sneda och hon hade ett väldigt fyrkantigt ansikte. Men hon hade fina brungröna ögon och hon gillade sin lilla mun. Ett kurrande från hennes mage avbröt speglandet. Hon gick uppför trapporna igen och in i köket. Sebbe satt kvar. Nu tuggade han koncentrerat på en macka medan han läste dagens tidning. Ellie hällde upp flingor i en skål och åt dem snabbt. Mjuka flingor var det värsta hon visste. Tio i kom Ola ner med Filip i famnen. Filip var uppenbarligen sur och hade ingen större lust att gå till skolan. Ola såg minst lika sur ut och satte sin son på en stol bredvid Ellie. Vid åtta gick Ellie ut till bilen och skrapade rutan. Fem minuter senare kom Sebbe ut.
’Ska vi göra något särskilt ikväll?’ frågade Sebbe och satte på radion.
’Inte vad jag vet.’
’Skönt, då drar jag till Tim.’
’Får jag bara fråga vad du har emot Ulla?’
Sebbe blängde på henne.
’Vadå som om du gillar henne så himla mycket?!’ sa han.
’Kanske inte, men du behöver inte visa det så tydligt.’
Sebbe stönade.
’Snälla Ellie, kom inte med några jävla predikningar om hur jag ska vara och inte vara.’
’Det kan du tro att jag visst gör. Du behöver inte vara oförskämd mot andra för det.’ Ellie märkte hur upprörd hon var.
’Jag gillar inte henne, hon gillar inte mig. Okej?’
’Du har ju inte ens gjort ett försök att lära känna henne,’ hon hörde själv hur befängt det lät och visste genast att hon skulle få något dräpande till svar.
’Oboy, jag skulle ju kunna fråga om hon ville spela lite tv-spel med mig. Sen skulle vi kunna göra något hon tycker om, typ spela bridge.’ Sebbe slog ihop händerna i ironisk förtjusning.
’Jävla cyniker.’ Ellie svängde in på Sebbes skolgård.
’Hej då min älskade syster.’ Sebbe klev kvickt ur och smällde igen dörren hårdare än vad han hade behövt. Ellie morrade och drog iväg med en rivstart. Jävla Sebbe. Hon visste att skon egentligen klämde vid Lotta. Det hade tagit Sebbe lång tid att acceptera deras nya mamma. Ellie kom ihåg när Filip föddes. Sebbe hatade honom direkt. Det var då det gick upp för honom att deras riktiga mamma för alltid var borta och aldrig mer skulle komma tillbaka. Han hade bara varit runt sex år. Ellie hade varit megastolt, både över sin nya mamma och lillebror.
Tio minuter senare efter några omvägar för att köra bort lite ilska parkerade Ellie utanför den stora tegelbyggnaden som var hennes gymnasieskola. Fem minuter försenad smög hon in på psykologi lektionen.
’Ursäkta,’ sa hon och satte sig bredvid Tilda och Amanda. Magnus som stod framme vid tavlan och antecknade hejade glatt på henne. Han var lätt hennes favoritlärare, att han var snyggast på skolan också försämrade ju inte saken direkt heller.
’Vart har du hållit hus?’ frågade Tilda.
’Krigat med Sebbe-jäveln. Han går mig på nerverna.’ Ellie spärrade upp ögonen och slog upp sitt block.
’Inget nytt alltså, ni bråkar ju jämt,’ sa Amanda.
’Jo i och för sig.’
Lektionen gick snabbt och de parkerade sig i cafeterian inför nästa lektion. Miriam mötte dem med en kopp kaffe i handen.
’Sovit gott?’ skrattade Ellie. Det var inte direkt första gången Mirre hade försovit sig.
Mirre nickade.
’Extremt skönt. Missade jag nåt viktigt på psyket?’
’Magnus flirtade livet ur Ellie,’ sa Amanda och kastade runt med ett äpple.
Mirre skrattade. Ellie skakade på huvudet. Amanda satte tänderna i äpplet. Medan de andra satt och drack kaffe och käkade godis tuggade Amanda på nån frukt och drack vatten. Kompisgruppens lilla hälsofreak.
’Du missade Anders på träningen igår vet du,’ sa Amanda till Ellie.
’I know, I know. Tilda sa det igår.’ Anders Abrahamsson var deras fotbollstränares son som till alla tjejers glädje då och då var med på deras träningar.
’Jag hörde att Lisa hånglade med honom i somras.’
’Lisa? I naturtvåan?’
’Hon är ju ful som stryk.’
’Hur går det med Jeppe då?’
’Öhh Mirre, har du hånglat nåt mer med Gustaf på sistone?’
Deras samtal rörde sig om allt mellan himmel och jord men allt som oftast blev det om killar. Men vad kan man förvänta sig av artonåriga tjejer? Dagen gick relativt fort och de slutade vid två. Tilda åkte med Ellie. Mirre och Amanda bodde bara några kvarter bort från skolan.
’Det är lite kris med Jeppe nu,’ sa Tilda när de hade satt sig i bilen.
’Vadå då?’
’Jag vet inte, det är som om det bara går trögt. Han ska inte med på festen ikväll.’
Ellie visste inte riktigt vad hon skulle säga. Relationssnack var inte riktigt hennes grej.
’Har det varit kris länge eller?’
’Vi har inte haft sex på typ en månad. Jag har inte lust när han är sur och då blir han ännu surare, det blir som nån ond cirkel.’ Tilda drog händerna genom håret och Ellie såg att tårar hotade i ögonvrån. Tilda hade alltid varit den som hade stått henne allra närmast. De kunde alltid prata om allt.
’Det låter allvarligt hördu du.’
Tilda nickade.
’Men jag vet inte vad jag ska göra. Det känns som om vi har testat det mesta, eller jag…’
’Jag tycker att ni ska ta ett ordentligt snack, eller en paus.’
’Du har nog rätt.’ Egentligen ville Ellie säga att åldersskillnaden kanske spelade in lite grann. Det skilde trots allt fem år mellan dem. Men det var ett känsligt ämne. Ellie mindes när de hade träffat Jeppe för första gången. Tilda blev helt till sig direkt när de såg honom på den där festen hos Mirre. Och det tog inte lång tid för henne att få Jeppe på fall. Hon hade aldrig haft svårt för att få killar den kära Tilda, hon behövde bara vifta lite med de långa ögonfransarna och slänga med det svallande bruna håret för att de skulle rada upp sig. Men bakom den vackra ytan låg så mycket mer. Tilda hade gått ut högstadiet med MVG i nästan alla ämnen.
Ellie stannade utanför Tildas hus.
’Vi åker buss till festen ikväll va?’
Ellie nickade.
’Jag ringer dig sen,’ sa Tilda och klev ur.
’Gör så.’
Fem minuter senare parkerade Ellie hemma. Filip var ute på gården och försökte bygga upp en snögubbe. Ellie fick en snöboll i nacken.
’Din lilla skit,’ skrek Ellie och sprang efter honom. Han gallskrek av förtjusning. Tillslut gav Ellie upp och gick in. Hon gick direkt ner till sitt rum. Slängde sig på sängen och tittade på tv.
Vid fem var det dags att börja göra sig i ordning. Ellie tog först en snabbdusch och blåste sedan håret torrt. Utsläppt blev bäst. Smink på och sedan var det dags för kläderna. Hon tog på sig svarta tajta jeans. Krille hade sagt att hennes häck såg bäst ut i dem. Ellie skrattade för sig själv och skakade på huvudet medan hon sjöng med i en gammal 80-talslåt som gick på radion. Till det tog hon en V-ringad gul t-shirt. Hon tog med sig mobil och plånbok och gick upp. Inne i vardagsrummet satt Lotta, Ulla och Filip och tittade på tv.
’Är Sebbe hos Tim eller?’ frågade Ellie.
’Ja,’ svarade Lotta. ’Vad fin du är förresten.’
’Tack.’ Ellie log.
’Ja smal som en liten speta har du ju alltid varit. Men du passar faktiskt i den där gula färgen,’ sa Ulla. Ellie log mot henne också och gick ut i hallen. Tog på sig jackan och sina nyinköpta sneakers.
’Var är pappa?’
’Garaget.’
’Okej, hej då.’
’Hej då.’
Ellie gick ut och beslöt sig för att titta in hos Ola innan hon gick till bussen.
Ola stod böjd över sin gamla Opel. En bil som hade blivit dödsförklarad för flera år sedan.
’Flyr du från Ulla?’ frågade Ellie.
Ola grymtade under motorhuven.
’Jag bråkade med Sebbe idag. Jag tror du måste snacka med honom. Han börjar bli knepig.’
’Man är knepig i den åldern vet du Ellie.’
’Han är överknepig.’ Ellie tittade på klockan, hon var tvungen att gå nu.
’Jag drar nu, vi ses.’
’Kommer du hem ikväll eller?’ Ola tittade för första gånge upp från motorn.
’Jag får se, jag kanske sover hos Amanda. Hon bor nära.’
’Okej.’ Ellie vände på klacken och började gå nerför gatan. Ibland saknade hon faktiskt de gräl som hon hade haft med Ola genom åren när hon hade velat ge sig iväg till olika fester. Då hade han i alla fall visat att han brydde sig. Nere vid busshållsplatsen stod Krille och huttrade.
Hemma hos Adde och Gustaf var det redan fullt med folk när Ellie, Krille och Tilda kom dit vid sjudraget. Men det verkade faktiskt vara ganska roligt folk som hade kommit. Ellie och Tilda sällade sig till gänget som satt borta i bordshörnet. Där befann sig Miriam, Amanda, Jonas, Totte, Danne och Björn.
’Välkomna tjejer,’ sa Danne och gjorde rum i soffan. Ellie skrattade och satte sig i Miriams knä.
’Snackat nåt med Gustaf då?’ frågade Ellie. Miriam himlade med ögonen.
’Snacka med honom? Det går inte. Han tänker bara med ett visst kroppsorgan,’ sa Miriam och drack några klunkar cider.
’Lilltån?’
Timmarna gick och Ellie hade rejält kul, det var länge sedan hon hade haft såhär roligt på en fest. Hon brukade kontrollera sitt drickande rätt bra. De riktiga fylleslagen var en pinsam och bortglömd tid. Men trots det kände hon en våg av illamående efter några timmar. Hon gick ut på verandan och höll på att frysa ihjäl i novembernattens kyliga vind men hon började känna sig som en människa igen. Hon klev in i köket igen. Inne i vardagsrummet hade belysningen dämpats och lugna låtar spelades. Ellie kikade efter Tilda men fick inte syn på henne. I soffan satt nu Mirre tillsammans med Gustaf och spelade tunghockey. Ellie skakade på huvudet. Kunde inte de där två slå sina hjärnor ihop och fatta att de kunde bli tillsammans istället för att bara strula runt på fester? Amanda låg i ett hörn och sov med huvudet i Björns knä. Björn satt och snackade med Danne, Vicke och Totte. Men var fan höll Tilda hus? Ellie gick in i hallen och kikade in i de olika rummen. De flesta var tomma men från det sista rummet hördes ett välbekant skratt som sedan tystnade. Sedan hördes ett jämrande ljud. Det var Tilda, ingen tvekan. Ellie smällde upp dörren och på soffan låg Tilda med Robert halvt över sig. På bordet låg alla möjliga piller och en halvt urdrucken vodka. Robert reste sig snabbt och rafsade ihop sina grejer.
’Hon ville själv,’ sa Robert och sprang.
’Tilda!’ Ellie sprang fram till Tilda. Hon var livlös.
’Tilda! Tilda för fan!’ Hon skakade henne hårt och smällde till henne på kinderna.
’Hur mycket har du tagit?’ Tilda fladdrade med ögonen och mumlade något ohörbart. Ellie fick fart på benen och sprang ut i vardagsrummet.
’Tilda är medvetslös! Hon har tagit något!’ Miriam och Gustaf slet sig från varandra och tittade på Ellie.
’Några jävla piller och vodka!’ Det blev fart på dem båda två och de sprang in i sista rummet i hallen. Plötsligt hände allt på en gång. Huset tändes upp och alla började röra på sig. Någon ringde ambulans. Mitt i allt detta kaos kräktes någon. Ellie sjönk ner i vardagsrummet gigantiska skinnsoffa, kröp ihop i fosterställning. Hon dör. Hon dör. Ellie hörde ambulanssirenerna långt borta. Någon kom och ruskade henne., lade armarna om henne. Det var Krille.
’Hon kommer dö,’ mumlade Ellie in i hans tröja.
’Det gör hon inte alls, lugna dig.’ En sjukvårdare kom fram till dem.
’Det var du som hittade henne först va?’ sa han och lade händerna på hennes axlar. Ellie nickade.
’Har du någon aning om vad och hur mycket hon har tagit?’ Ellie skakade på huvudet.
’Jag såg bara att det låg piller på bordet.’ Ellie snörvlade och kramade Krilles hand hårt. Han ställde några fler frågor.
’Hon kommer att klara sig,’ sa han och sedan åkte ambulansen iväg. Strax efteråt kom polisen. De flesta hade redan dragit sig hemåt. Polisen förhörde sig om Tildas hemadress och om vem som hade haft tillgång till drogerna. En yngre polisman kom fram till Ellie och Krille. Hon såg medlidandet blandat med rädsla i hans snälla blåa ögon.
’Vill ni ha skjuts?’ frågade han vänligt och de nickade. Ellie ville bara hem.
Ellie öppnade ytterdörren så tyst hon kunde. Drog av sig jackan näst intill ljudlöst. Likt förbaskat tändes ljuset inne i Olas och Lottas sovrum .Men tack och lov var det bara Lotta.
’Jag låg vaken,’ förklarade hon. ’Man får inte sova mycket för den här lille parveln,’ sa hon och strök över den stora magen. Ellie log matt.
’Ellie, har det hänt nåt?’ frågade hon oroligt. Ellie fick tårar i ögonen och hennes underläpp darrade.
’Men kära lilla barn, vad har hänt?’ Lotta lade armarna om hennes axlar.
’Tilda tog en överdos. Några piller och vodka. Hon ligger väl och blir magpumpad just nu.’
Lotta satte handen för munnen.
’Herregud.’
’Men hon kommer att klara sig, sa sjukvårdarna i alla fall.’ Ellie sjönk ner på trappen.
’Men hon har väl aldrig hållit på med sånt förr?’ Lotta satte sig bredvid. Ellie skakade på huvudet.
’Eller jag vet inte. Hon har väl testat nån gång. Jag vet fan inte vad jag ska tro. Hon som är så jäkla överintelligent, vad ska hon gå och trycka i sig sån där skit för?’
’Försökte hon ta livet av sig alltså?’
’Jag vet inte,’ sa Ellie igen. ’Jag vet bara att hon och Jeppe har haft det struligt på sistone.’ Ellie snorade och strök håret ur ansiktet.
’Kom nu så får vi dig i säng.’
Ellie vaknade nästa morgon av att Lotta försiktigt skakade henne.
’Ellie, klockan är nästan tolv. Ska du sova bort hela dagen?’ frågade hon vänligt. Ellie öppnade sakta ögonen och sträckte på sig. Såg att snöflingor föll utanför fönstret.
’Anita ringde förut,’ sa Lotta. Ellie reste sig på armbågarna.
’Hon sa att Tilda mår bra nu. Hon kommer att få vara kvar på sjukhuset några dagar till.’
Ellie sjönk tillbaka ner i sängen och andades ut. Tack gode Gud.
’Vill du att vi ska åka in och hälsa på henne?’
Ellie nickade.
’Har du sagt något till pappa?’
’Ja, jag har berättat för honom.’
’Blev han arg?’
’Nej, varför skulle han blivit det? Du hade ju inget med det här att göra.’ Besvikelsen och lättnaden sköljde över henne i en blandad känsloström. Tänk om det hade varit hon själv? Vad hade Ola sagt då?
Ellie kramade om Lotta. Lotta log och gick sedan ut ur Ellies rum. Ellie sträckte sig efter telefonen som låg på golvet. Hon slog Krilles hemnummer och hans pappa Hans svarade nästan direkt. Jo då, Krille var hemma.
’Du får väcka honom för nu lägger jag luren vid hans öra.’
Ellie skrattade medan hon hörde Hasse skaka liv i sin son.
’Ja, vad vill du kvinna?’ mumlade Krille.
’Tilda är okej. Hennes mamma ringde hit imorse. Vi ska åka och hälsa på henne idag.’
’Fy fan vad skönt.’
Tilda låg på C-avdelningen, rum 38. Lotta och Ellie kom dit vid tvådraget med en ask choklad. De knackade på den halvöppna dörren. Där inne satt Anita. Tilda satt upp i sängen och hade en sond genom näsan.
’Hej,’ sa Ellie försiktigt.
’Ellie hej!’ Tilda log.
’Hur mår du?’
’Det kunde ju varit värre.’ Tilda log svagt.
Tystnaden blev total. Ellie räckte tafatt över chokladkartongen och Tilda log.
’Ja, jag ska nog gå ner till kiosken och köpa tidningen,’ sa Anita.
’Jag följer med.’ Lotta gick ut ur rummet tillsammans med Tildas mamma.
’De fick bråttom,’ sa Ellie.
Tilda nickade och började fingra på kanten av täcket.
’Jag förstår om du tycker att jag är en jävla idiot. Jag ska inte skylla på Robban. Inte på Jeppe heller.’
’Var det på grund av honom du tog pillrena?’
Tilda nickade igen.
’Jag ville bara glömma ett tag. Jag ville aldrig ta livet av mig. Fy fan, nu kommer folk tro att jag antingen är pundare eller självmordsbenägen.’
Ellie skrattade för sig själv.
’Jobbigt. Har Jeppe varit här eller?’
’Mmm. Han gick för någon halvtimma sen. Jag sa inte varför jag knaprade i mig tabletterna. Men han sa att han älskade mig och ville att jag skulle komma hem igen så fort som möjligt.’ Tystnaden uppstod igen. ’Förlåt Ellie,’ sa Tilda sedan och lade handen över Ellies.
Ellie fick tårar i ögonen.
’Lova att aldrig skrämmas sådär igen. Jag blev så jävla rädd.’
På måndagen var Tildas överdos ett hett samtalsämne i skolan. Ellie blev irriterad på de som kom med dumma frågor och fräste att det inte var deras sak.
’Fy fan vilka jävla korpar alla är,’ sa Amanda när de allihopa stod nere vid skåpen.
’Skojar du? Folk är som galna… Det ska bli jäkligt skönt att komma iväg en stund.’
’Vart var det du skulle nu igen?’ frågade Filippa.
’Thailand.’ Mirre log brett. ’Underbart.’
’Coolt, min farbror ska också dit över jul,’ sa Ellie.
’Kan du vara utan Gurra så länge?’ Amanda log snett och tittade på Mirre. Hon räckte ut tungan år henne.
’Varför åka bort över jul? Det är ju då det är som bäst här hemma.’ Filippa skakade på huvudet.
Efter några veckor var allt som vanligt igen. Tilda var tillbaka i skolan och de värsta ryktena var över. Det blev december och helt plötsligt var det jullov. Jonas, Krilles kompis ordnade så att två stora stugor blev hyrda och helgen innan jul åkte de upp till Åre. De skulle stanna i fem dagar och komma hem på tisdagskvällen. Två dagar innan julafton. De var åtta stycken som klämde in sig i två bilar med takboxar. I Jonas bil åkte Krille, Ellie och Hanna. Med Björn åkte Amanda, Totte och Danne. Ungefär fyra timmar senare var de framme, på fredagsförmiddagen. Det blev lite bråk om hur de skulle sova. Jonas och Hanna som nyligen blivit ihop vägrade att sova isär, dessutom var de bara tre tjejer. Tillslut flyttade Jonas, Hanna, Totte och Amanda in i en stuga. Ellie blev lite små sur över att bli ensam tjej men så var livet. Krille och Danne lade beslag på varsinn underslaf.
’Ni är så jävla själviska,’ muttrade Ellie och klättrade upp till sängen över Krille.
’Vi gör det bara för att vi bryr oss om dig,’ sa Danne och öppnade sin väska.
’Det är bra för karaktären att sova överst.’ Krille lade sig på mage i sin säng.
’Bite me.’
’Lite senare kanske…’ Ellie slängde ner en kudde på Krille.
’Nehej, är jag den enda som är sugen på att komma ut i backen eller?’ sa Björn och slängde sig i Dannes säng.
’Nej, kom nu så sticker vi och fixar liftkorten.’ Två timmar senare var de alla ute i backen.
’Jag är så jäkla trött,’ kved Krille när han och Ellie stapplade in i stugan. Ellie mumlade instämmande. Hon klev ur skidbyxorna och slängde jackan på golvet. Sedan gick hon raka vägen till Krilles säng och landade med en duns.
’Hej hej, du ska ett snäpp upp. Där bor jag…’ sa han och öppnade kylskåpet, hittade en halv urdrucken öl efter gårdagens lilla fest.
’Det skiter jag i.’
’Jahopp, skyll dig själv då.’ Krille satt sig på sängkanten och drack upp ölen sen lade han sig ovanpå Ellie. Hon stönade.
’Du bad om det.’
’Vi åker hem imorrn, har inte de här dagarna gått lite väl fort?’
’Jo,’ sa Ellie och vred och vände på sig. Krille gled av och de låg bredvid varandra.
’Jag slår vad om att Björn och Amanda snart blir ihop.’
Ellie log och nickade. Hon visste hur kär Amanda var i Björn.
’Klia mig på ryggen.’ Ellie suckade och körde in handen innanför hans tröja.
’Jag gör dig ju bortskämd. Det blir synd om din kommande flickvän.’
Krille skrattade.
’Vem behöver flickvän? Jag har ju dig.’
’Haha, kul… JAG behöver att du behöver en flickvän.’
’Längre ner,’ befallde Krille och rös av välbehag. Plötsligt brakade dörren in och Björn och Danne kom in med pizzakartonger, ICA- och systembolagskassar.
’Käk!’
’Sluta pilla på varandra och kom och ät nu istället,’ sa Björn och korkade upp en vinare. Krille och Ellie var inte sena med att lyda. De högg in på varsinn Caprichosa.
’Ikväll blir det hejdå-fest.’
’Okej, städar du imorrn då eller?’ sa Ellie till Danne.
’Inga problem.’ Efter en kvart var alla pizzor uppätna och vinflaskan uppdrucken.
’Ja jävlar, det där gick fort,’ sa Björn. En stund senare kom resten av gänget. De hade också sprit med sig. Björn och Ellie hade shots tävling. Björn vann. Efter ungefär sju stycken gav Ellie upp. Resten av kvällen blev ett suddigt minne. Morgonen därpå vaknade hon i en säng i den andra stugan. I sängarna bredvid låg Jonas och Totte. Björn och Amanda låg i soffan. Resten fanns väl i den andra stugan. På vägen hem åkte de i samma bilar. De åkte tidigare än planerat. Ingen orkade vara i backarna ändå. Alla var tysta. Ellie tänkte först inte så mycket på det. Det enda som fanns i hennes skalle var en gigantisk baksmälla. Väl hemma blev Ellie medveten om att Krille inte hade sagt ett ord. När så Björn körde iväg efter att ha släppt av Krille och Ellie högg hon tag i honom.
’Vad är det med dig?’ frågade hon.
’Vad?’ frågade han trött.
’Varför snackar du inte med mig?’
Krille bara blängde på henne. Han var ordentligt sur.
’Kommer du ihåg någonting från gårkvällen?’
Ellie svarade inte. Hon kände hur huvudvärken växte. Han himlade lätt med ögonen och vände henne ryggen.
’Krille?’
’Glöm det.’ Han lämnade henne stående på gatan. Ellie kände hur halva hjärtat slets bort. Hon hade aldrig sett honom såhär. Hon släpade sig uppför yttertrappen och öppnade dörren.
’Hallå?’ Det var Ola som ropade inifrån vardagsrummet.
’Hallå,’ svarade Ellie trött. Han kom ut i hallen.
’Är du hemma redan?’
’Nej det är min onda tvilling.’
’Käftas inte med mig unga dam.’
’Pappa jag är så bakis så jag kan knappt stå upp och Krille är…’ Plötsligt brast det för henne. Fan, var hon tvungen att börja lipa varje gång hon hade druckit. Ola kom fram till henne och kramade om henne på ett sätt som han inte hade gjort sedan hon var liten flicka. Sedan hennes mamma dog.
’Var är resten?’ frågade hon och snörvlade.
’Lotta är och handlar de sista julklapparna med Filip. Sebbe är hos Tim.’
’Okej.’ Ellie torkade sig under ögonen.
’Fan, ni måste haft en ordentlig fest. Du luktar som ett helt bryggeri.’ Ola sniffade några gånger. Ellie log svagt.
’Jag tar ett bad.’
’Gör det du.’ Hon gick ner till sitt rum. Drog av sig kläderna och tog på sig badrocken. Vad kunde hon ha gjort för att såra Krille så? Hon mindes bara att de hade pratat under kvällen. De hade visst kramats lite också hade hon något minne av. Det fanns bara ett sätt att ta reda på vad som hade hänt. Hon tog upp mobilen och skickade ett sms till Amanda. Minuten senare ringde Amanda. Efter det samtalet visste Ellie att saker och ting aldrig skulle bli som förr.
Dagen efter var det julafton. De var samlade allihopa. Även Ellies farmor och farfar var där så också Ulla. Ellie blev riktigt glad över sina julklappar. Det var kläder, parfym, ljus, cd-skivor. Allt möjligt. Till och med Sebbe var riktigt trevlig. Nere på Ellies rum låg Krilles julklapp. Hon väntade på tillfället när hon skulle våga ta mod till sig och gå över till honom med den. Det var en bunt DVD-filmer hon visste att han gillade. Efter julklappsutdelningen satte de sig i vardagsrummet. Ola och Sebbe föreslog en omgång Monopol. Ellie ursäktade sig och gick ner på sitt rum. Julklappen låg på sängen. Hon tog den under armen och gick upp igen. Tog på sig jackan och försvann ut. Det snöade. Vackra stora vita flingor. Hon började gå bort mot Krilles hus men väl där gick hon förbi. Jag pallar inte, jag bangar, tänkte hon och fortsatte gå. Men den där halvan som fattades i bröstet gjorde sig påmind och hon vände. När hon tryckte på dörrklockan till familjen Johannessons hus blev hon kräkfärdig. Det var Krille som öppnade. Hon höll på att ramla omkull. Modet svek henne. Han var söt i vit skjorta och svart pullover.
’Vad gör du här?’ Han lät förvånad.
’God jul,’ sa hon och räckte över paketet.
’Tack.’ Ellie klarade inte av att möta hans blick.
’Krille, jag är så ledsen. Jag… vet inte vad jag ska säga för att…’
’Vem är det?’ Hans ena lillasyster Olivia uppenbarade sig bakom honom.
’Ellie,’ svarade Krille och vände sig mot sin syster. ’Stick nu.’
’Jag får stå här om jag vill.’ Hon lutade sig mot dörrposten.
’Jag ska gå i alla fall. Vi syns.’ Ellie vände på klacken och gick nerför trappen. Hon kände hur hjärtat värkte.
’Vänta.’ Ellie vände sig om. Krille slängde på sig jackan och ett par vantar. De gick en bit under tystnad. Omedvetet gick de mot lekplatsen. Där hade de haft många samtal genom åren. Många sommarnätter sittandes i gungorna och samtal i rutschkanan.
’Jag har varit en jävla idiot,’ sa tillslut Ellie. Krille sa inget. ’Kan du någonsin förlåta mig?’ Krille tittade på henne för första gången.
’Fattar du hur det kändes att sitta där och berätta för dig om mina känslor? Jag öppnade mitt hjärta för dig. Jag trodde inte att du var så väck redan då.’
Ellie svalde en stor klump i halsen.
’Men det var inte det värsta,’ fortsatte han. Ellie fick tårar i ögonen. ’Det värsta var när du sa att du älskade mig också.’ Han svalde hårt.’ Fan, Ellie jag trodde verkligen på dig. Och när du sen…’ Han tittade upp i himlen. ’Tio minuter senare satt du och kramades med Danne.’ Hon såg hur han blinkade bort tårarna.
’Förlåt,’ viskade hon. ’Men vet du vad som är ännu värre.’ Hon svalde. ’Jag menade det faktiskt.’
Krille tittade på henne. Han skakade på huvudet.
’Ellie, säg det inte bara för att lätta ditt samvete.’
Hon snörvlade och drog med vanten över kinden.
’Krille, jag svär på min mammas grav att jag talar sanning.’ Hon drog ett djupt andetag. ’Kristian, jag älskar dig., av halva mitt hjärta.’ Han höjde på ena ögonbrynet.
’Du har den andra halvan.’ Hon skymtade ett leende.
’Ljuger du nu så slår jag ihjäl dig.’
’Okej.’
’Jag pallar inte att visa mina känslor så pass mycket två dagar i rad,’ sa Krille. Ellie log. Hon tittade upp på honom, han var så otroligt söt. Hans lugg hängde som vanligt ner i ögonen och skuggor från gatlyktorna dansade över hans ansikte.
’Här är ett sånt här läge som skulle vara idealiskt för en kyss,’ sa Ellie och log.
’Diskret hint,’ skrattade Krille och sänkte sitt ansikte mot hennes. Deras läppar snuddade försiktigt varandra. Ellie blev svag i benen. Kunde man verkligen känna så här? Hon lade armarna om hans nacke. Han kysste henne hungrigt men samtidigt försiktigt. Ellie trodde att hon skulle sprängas. Han lade armen om hennes axlar och de gick hemåt.
’Nej nu måste jag gå tillbaka till min kära familj,’ sa Krille utanför hans villa.
’Det känns konstigt…’
’Vad?’
’Att saker och ting inte kommer att bli som förut, liksom bara vänner… eller skit i det. Jag pratar bara högt.’
’Jag förstår vad du menar,’ sa han och kysste henne på kinden.
’Vi ses,’ sa han och släppte hennes hand.
’Krille?’ Han vände sig om.
’Du, vi tar det lite lugnt va? Det känns som om det skulle vara skönt.’
Han log.
’Visst Ellie.’
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | loppan24 - 7 aug 07 - 15:55- Betyg:  | | Jag brukar aldrig läsa särskilt långa noveller eftersom jag tröttnar,,, men dina sitter man som klistrad vid,, mycket bra!! | | vattendroppe - 5 feb 06 - 06:54- Betyg: | Skit bra värkligen!!
Jag skulee också gärna läsa en fortsättning! | | Cilises - 22 nov 05 - 07:17 | Sån jävla bra novell!!!
Jag vill verkligen ha en fortsättning:D:D:D:d | | fialotta - 22 nov 05 - 04:01 | | Må hända kommer det en fortsättning när yours truly drabbas av ett behov att berätta mer om Ellie & co... Ge gärna förslag i så fall om vad ni skulle vilja läsa om... |
|
|
|
