Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

- David & Sandra , del 1

Kom nu David! ropar mamma från hallen. Vi har ju pratat om det här.
– Marcus sitter redan i bilen och väntar och vi måste komma iväg, fortsätter hon.
David stod kvar i sitt rum och tittade tanklöst ut genom fönstret och hörde knappt att hans mamma ropade på honom. Davids föräldrar hade precis skiljt sig och nu skulle han bli tvungen att flytta. Han skulle bo hos sin mamma som skulle flytta från Göteborg.
Davids rum var tomt och kallt nu. Hela deras lägenhet var tom och det var så tyst att man skulle kunna höra en knappnål falla till golvet.
Davids mamma kommer in i hans rum.
– Känns det konstigt? frågar hon.
– Vad tror du? svarar David lite surt.
– Det kommer gå bra det här, det är ja säker på, svarar mamma, du ska nog se att du får massa nya vänner när du väl börjar skolan.
– Varför kan jag inte få bo kvar här i stan med pappa? frågar han.
– Det där har vi pratat klart om gubben min, svarar hon kallt och går ut i hallen igen.
Efter kommer David.
- Jag ska bara ner och köpa lite cigaretter, säger mamma, stannar du här?
- Jag går över till Sandra en snabbis bara, svarar han och tar på sig skorna.

Sandra bor på samma gård i huset bredvid Davids, han går fram till porten och slår vant in koden och tar hissen upp till Sandras dörr. Han ringer på och Sandra öppnar.
- Hej, säger hon glatt, jag trodde du hade åkt, säger hon.
- Nää, men jag drar alldeles strax. Kom, vi går ut en sväng.
- Okej, jag ska bara ta på mig något varmare, svarar Sandra och försvinner in i lägenheten.

Sandra och David träffades när de började sjuan i samma högstadium. Sandra hade flyttat till samma gård som han tillsammans med sin pappa då. Ända sedan dess hade de varit väldigt bra vänner.
– Kom nu, säger Sandra och tar honom i handen.
De går in i hissen och trycker ner den.
- Jag kommer sakna dig så otroligt mycket, säger Sandra och ser på honom
- Jag kommer att sakna dig också, svarar han dystert. Sandra stannar och ser på honom.

David ser på henne. Hon måste vara den vackraste tjejen i världen, tänker han. Hon är så perfekt. Hon har långt blont hår, fina blåa ögon och världens sötaste lilla näsa. De står ett tag tysta framför varandra, så ropar mamma att han måste komma.
- Det kommer att gå bra, säger han som tröst till henne. Vi kommer snart ses igen ska du se. Du kan ju alltid komma och hälsa på hos mig, säger han och torkar bort en tår från hennes kind.
Hon sticker till honom ett kuvert och säger;
- Jag har gjort en grej till dig. Du ska öppna det när du saknar mig som mest.
De kramar om varandra och David får en snabb kyss på kinden, innan han går iväg mot bilen
När han komma fram till bilen vänder han sig om ser han Sandra stå där, och vinkar till honom. Han vinkar tillbaka och sätter sig i bilen.
Den första kommentaren i bilen blir som vanligt från hans lillebror Marcus;
- David är kär i Sandra, David är kär i Sandra, småflinar han och rufsar David i håret.
Han säger inget. Tittar bara ut genom fönstret när de för sista gången åker förbi lägenheten.



Det blir en tyst bilfärd. Ingen vill prata om något. Mamma försöker lätta upp stämningen genom att sätta på radion men David stänger snabbt av den. Hans mobil ringer. På displayen står det ”Sandra”. Han svarar och får höra hennes röst. Hon försöker låta stadig på rösten till en början men börjar snart gråta.
- David, du fattar inte hur mycket jag saknar dig, säger hon i telefonen, jag kunde alltid komma upp till dig när jag behövde, och nu när jag verkligen behöver någon är inte du där, snyftar hon.
David försöker få henne lite gladare och lovar att han ska ringa upp henne så fort de komma fram till nya huset.

Mamma tittar på honom när han lägger på och säger efter en stund;
– Det kommer att bli så bra när vi väl komma fram ska ni se. David det bor en tjej i din ålder på samma gata.
– Mm, svarar David.
– Och du Marcus, fortsätter hon, har ju redan träffat grannens söta lilla hund.
– Den ser ju ut som en gris, svarar han bara surt, och fortsätter titta ut genom fönstret.
Efter en stund i den dystra stämningen kommer de i alla fall fram. ”Välkommen till Varberg” står det på en skylt vid vägen. De kör av motorvägen och rullar in i ett radhusområde.
- Där ser ni huset, utropar mamma glatt.
Hon parkerar och går ut ur bilen. David och Marcus följer efter och ser sig omkring. De går in i huset och hänger av sig.

fortsättning följer ..
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
jullan95 - 1 apr 07 - 18:03- Betyg:
bra ;)
beckesnack - 5 mar 07 - 23:46- Betyg:
skit bra Madde :D Love u gummz
Priinsessan - 5 mar 07 - 23:14- Betyg:
Skit bra
karian - 5 mar 07 - 04:05- Betyg:
skit bra, väntar på mer ^^

Skriven av
HonSomSaknarBea_
5 mar 07 - 03:58
(Har blivit läst 274 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord