Åtta dagar kvar tills jag fyller 15.
18 dagar kvar tills klassen far till riksgränsen.
Tre dagar kvar till första riktiga praon.
Två dagar kvar av sportlovet.
3 år och 8 dagar till jag fyller 18.
Mindre än en termin kvar till sommarlovet.
Ett halvår (ungefär) till jag börjar nian.
Snart dags för andra omgången betyg.
Snart dags för utvecklingssamtal.
Tiden går så fort.
Uppskattar vi det vi har eller lämnar vi det bara och går?
Bästa kompisen / kompisarna får dom all uppmärksamhet och kärlek dom behöver?
Tar vi för mycket och ger för lite?
Tar vi allt det goda för givet, utan att kämpa?
Låter vi våra liv bara springa iväg?
Hinner vi göra allt vi vill?
Har du uppfyllt någon av önskningarna du hade?
Gör du bort dig utan att skämmas?
Låter du andra skratta åt dig?
Skrattar du med dom andra åt dig själv?
Tar du vara på livet som du fått?
Vi får ett liv att leva.
Vi har tusen önskningar och förhoppningar.
Folk mår psykiskt dåligt utan att få hjälp.
Ibland känns det som att livet bara får springa iväg.
Det är svårt att göra något åt, det är svårt att göra långa resor
medan man går i skolan. Men vad gör du när du gått ut?
Far du till USA och pluggar för att du tycker det verkar kul?
Vad vill du få ut av ditt liv?
Min kompis syrra for till USA för att bo hos en viltfrämmande familj och plugga.
Du måste utnyttja alla chanser att göra det du vill.
Du kanske jobbar ett helt sommarlov, men sen har dupengar till att göra
något kul eller kanske bara helt enkelt köpa den där filmen, klockan eller vad det nu kan vara.
Det gäller att ta vara på livet och alla dess gåvor.
Det har tagit mig nästan 15 år att komma fram till det.
Jag har varit mobbad sen dagis och nu när vi flyttade här senast så
fick jag vänner. Vänner som lärde mig om vänskap, kärlek och livet.
Vi har varit kompisar i snart två år och vi har funnit varandra totalt.
Men det tog 1,5 år innan jag berättade för dom, innan jag berättade hur jag mådde.
Dom visste att något var fel, men jag vägrade berätta.
Nu det senaste halvåret har jag mått så mycket bättre, genom att jag har berättat.
Det är helt sjukt hur mycket mer man klarar med vänner som lyssnar och bryr sig.
Samma dag som dom kom fram till mig och började prata, samma dag tänkte jag ta mitt liv.
Jag sa inget till dom, men jag vet att hoppet hade inte lämnat mig helt.
Så jag lovade mig själv att ge dom en chans. Nu i efterhand så vet jag att jag gjorde rätt.
Det finns ingenting jag ångrar, speciellt itne att jag inte tog livet av mig.
Däremot inser jag att det finns saker att vara stolt över.
Att jag lever trots allt jag stått ut med under livet och att jag fortfarande äter.
Jag har en kraftig benstomme och folk har alltid retat mig för att jag är tjock.
Det började redan på dagis och blev värre med åren.
Men jag har aldrig slutat äta och det är jag stolt över.
Det jag vill få fram är att man måste ge saker en chans.
Man måste våga.
Man får inte ge upp.
Och om ni hittar något annat dolt i alla ord, så vill jag ha fram det också.
Ta hand om er :)<3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.2) |
lepabrena_93 - 8 apr 07 - 23:55- Betyg:  |
Så sant,så sant . Man blir rörd .
Det är så för många, man försöker ''passa in'' med dom coola
i skolan & man glömmer bort sig själv , glömmer hur underbar man egentligen är.
Lev livet som du alltid velat, åren flyger iväg så snabbt
take care ^^ / Jasmine |
| Smaragd_Spegel - 9 mar 07 - 19:41 |
Det va jättefint verkligen.
Och du har så himla rätt...
Jag är rädd att inte lyckas
uppfylla det jag vill :( |
| gullunge_92 - 6 mar 07 - 04:04- Betyg: |
VÄLDIGT bra skrivet!!
Så sant!
ta hand om dig gumman!
finns här<3<3 |
| tigerflickan - 5 mar 07 - 02:41 |
| wow, låter smart... ska tänka på det |
the_moon - 5 mar 07 - 01:57- Betyg:  |
| Läste inte allt, men låter klokt !! |
| gullboy - 4 mar 07 - 20:55 |
Verkligen fint skrivet! Det som hjälper många allra mest är att få höra hur du och liknande har klarat sig genom livet.
Det är enormt starkt att orka fortsätta vara sig själv, trots att man blir mobbad... jag lyckades inte totalt förbli mig själv, med början i lågstadie.. Men efter första klass i högstadie flyttade jag utomlands och då började det småningom bli annorlunda.
Anyway, det är skoj att se tillbaka på gångna tiden och tänka över allt det som "är tur att det inte hände". Här har du iaf en till som inte ångrar att han inte tog livet av sig för två år sen =) (tack Sandra91).
//gullboy |
| D-uniia - 4 mar 07 - 06:00- Betyg: |
jättebra skrivet
och väldigt sant är det oxå.
att man måste ta tag i sitt liv!
sköt om dig. |
| Tofflan - 4 mar 07 - 03:22- Betyg: |
men gud,du skrivir helt otroligt bra!
man blir verkligen berörd av det du skriver,och går raka
vägen till hjärtat!
bra att du känner att du gjort rätt,och del ligger mycket i
det du skrev!
ta hand om dej!
kraam//tofflan |
| Sandra91 - 4 mar 07 - 00:43 |
Oh, man blev verkligen berörd av din text.
Härligt att du vågat berätta för dina vänner!
Take care.
Vill du prata så finns jag här. |
