Jag blir plågad varje dag,
men inte utav slag.
Jag blir aldrig respekterad,
och inte heller accepterad.
Jag blir nästan alltid sårad,
och aldrig vårdad.
Är det detta som är att leva?
isånna fall så orkar jag inte mera.
//hon som inte finns
|
Kommentarer |
victoriaring - 2 mar 09 - 20:51 |
kanon |
7mary7 - 24 nov 05 - 01:14 |
tack =) |
hejjaghetersanna - 23 nov 05 - 05:59 |
Fin dikt, men jag vet, att om du vill
så klarar du att klättra upp ur det svart hålet.
hissen går inte att ta, du måste ta trapporna upp,
steg för steg, men, om du verkligen vill, så klarar du det.
jag håller tummarna för dig, och hoppas att du inte väljer
döden som en utväg.
kram |
pat - 23 nov 05 - 05:56 |
Hej du brhvöer inte vad sår ibland det är jobbig.man måste kämpa på |
7mary7 - 22 nov 05 - 03:04 |
tack så mkt båda 2 =) |
Cilises - 21 nov 05 - 18:10 |
Vacker, hoppas du kämpar och klarar dig upp ur det djupa hålet
Kramar Cili |
seeyou - 21 nov 05 - 05:47 |
verkligen jättebra, jag känner igen mig till 100%! |