- ni gav mig modet. |
Många vet, jag har lagt ut det för att försöka få hjälp, eller tips om vad som kan hjälpa mig. Det var någon som sa till mig att jag skulle prata med en tjejjour, vilket jag gjorde, fast det var inte precis en jour för tjejer. Utan jag pratade med en nära väns morsa som är psykolog. Jag bad henne att inte berätta något för mina föräldrar, vilket hon motvilligt accepterade. Jag vill först få hjälp, och sedan försöka formulera en bra story om hur jag mått. Dethär var ett stort steg för mig, när jag skrivit publikt så har det inte kännts som att någon dömmer en, eftersom ingen känner en, men nu var det iallafall någon som känner en och ens föräldrar, jag umgås ju lixsom med hennes dotter. Men eftersom hon är psykolog, så dömmer hon inte mig. Jag såg dock tårar i hennes ögon när jag berättade min historia. Innan jag gick dit, till hennes "kontor" så tvekade jag en aning. Jag visste ju inte vad hon skulle tycka, vad hon skulle säga, eller om hon ens skulle acceptera mig efter dehär. Jag har träffat henne två gånger, och jag säger bara att jag känner mig bättre. Inte för att man lixsom kan bli kvitt ett beroende så fort, men jag känner mig bättre. Om jag inte träffat henne, så skulle jag säkert sitta sur och hata mig själv just nu, eller något åt det hållet. Nu när jag vet att jag kan få hjälp av någon jag faktiskt känner, så känner jag mig så otroligt lättad. Tack till er som faktiskt bett mig att söka hjälp, eller prata med någon. Ni gav mig modet, eller styrkan.
TACK !
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | angelicav - 9 jun 07 - 01:36- Betyg:  | | det är bra älsk<3 |
|
|
|
