Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

- något som chockar mig själv.

Problembarn? Psykfall? När blev jag det? Har jag inte tillräckligt med problem med allt och alla, räcker det inte med att mina föräldrar tjatar och klagar på mig jämt. Räcker det inte med alla jävla bråk med dom jag kallar "vänner". Räckder det inte med att jag slutat äta överhuudtaget? Är det meningen att jag ska gå runt och må skit för att alla andra ska få en så liten del av sitt liv uppfyllt? Är det så?

Länge har jag hållt på. Eller åtminstone i ett år. I ett år har jag konstant skärt mig, och är oftast självmordsbenägen. Jippi! Mina "vänner" klagar på mig när jag inte orkar med livet längre, när jag bara vill hoppa framför ett tåg eller skära sönder pulsådern. Jag orkar verkligen inte med mitt så underbara liv. Jag orkar inte med att alla klagar jämt jämt jämt! Dom vet inte vad det är som händer i mitt liv, hur jag mår eller vad som försegår i mitt huvud! Ibland tänker jag att livet är ett rent helvete, verkligen. Allt är så meningslöst, hopplöst osv. Det finns liksom inge hopp i det jag kallar livet. Eller kanske en liten ljusglimt i mörkret, DENNIS! Iallafall någon som får en att skratta, le och må bra. Han är verkligen bra, min Dennis. Jag undrar, sen när blev mitt liv ett konstant helvete? Liksom när rasa det ihop? När började jag ge upp hoppet om att en dag bli lycklig? Jag kan inte svara på det. Jag finner inga svar på mina frågor, hur många gånger jag än frågar mig själv. I början trodde jag inte att det var allvarligt. Att ett sånt litet sår kunde orsaka ett sånt beroende, en sån tröst. Ju mer tiden går, utan att jag får hjälp, ju längre gräver jag ner mig i självömkan och deprission. Vilket leder till ännu fler skärsår, ju mer jag skär, destumer irriterad och arg blir jag på mig själv, och det leder till självhat. Vilket gör att jag hatar livet ännu mer. "Kan jag inte bara få vara lycklig?". Ibland känner jag mig som ett psykfall som är ute på vifft, känner mig vilse trots att jag är ute på välkända gator. "vad är mitt problem?". Många tror att jag skriver om mina problem publikt bara för att få uppmärksamhet, skulle inte tro det! Det är ett rop på hjälp, tror jag. Jag vill ha hjälp med mig själv, mitt liv, och mitt självhat! Jag har länge sökt efter mitt egna jag, provat olika stilar. Men denhär stilen, "rakblad, självömkan, hat, hat, hat, rakblad, skärsår, ännu mer självömkan och självhat", har varit den som passat bäst. "vad är mitt problem?". Jag äter inte, anorexia? - Nej! Det får liksom inte plats i magen. Och om jag äter så spyr jag, bulimi? - NEJ! Det får inte plats i magen. Ja, det är väl så man tänker, att man inte har ätstörningar, men ärligt, det har jag inte. Det får inte plats! Om det fanns plats skulle jag ju äta, tror jag. "vad är mitt problem?". Ibland tycker jag att jag är äcklig, äckligt tjock. Usch, men vad är sanningen? Jag är ju inte precis trådsmal, och vad spegeln visar hatar jag. "jävla fetto!". Självhat, självmordsbenägna flicka. Flera självmordsförsök har misslyckats. "VARFÖR?!". Jag ber om hjälp, men inte av mina föräldrar. Dom vet ingenting om sin lilla trettonåriga dotter som alltid har ett välkomnande leénde på läpparna. "hemsk liv, så fejk!". Jag drömmer om ett fint liv, ett liv långtifrån det jag har nu. "kanske i himmlen?". Jag drömmer om döden varenda kväll. "är jag ett psykfall? Bör jag ligga på psykhem och få vård?!. HJÄLP?! SVARA PÅ MINA JÄVLA FRÅGOR!. "vad är mitt problem?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
wolfeye - 28 feb 07 - 18:04
Inte är du ett psykfall och inte är du ensam om att ha såna här tankar. När jag själv var 13 och gick i sjuan gjorde jag också liknande saker som du, kunde inte heller se en mening med livet. Om du vill ha ngn att prata med som vet vad du menar så finns jag här.
Ge inte upp, livet har mer att erbjuda än vad du ser just nu.
enannanplats - 26 feb 07 - 05:01
gå o prata med kurator eller nån tjej jour..tjejjourenmeja dom är bra..
Muffinz - 26 feb 07 - 01:02- Betyg:
okej :( det låter hemskt
Liiiee - 25 feb 07 - 07:06- Betyg:
Fattar hur personen känner.. är precis likadan ,
bra skrivet .

Skriven av
Katjaa
25 feb 07 - 07:01
(Har blivit läst 169 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord