På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

han, hans flickvän och jag (del 17)

[Ur Lindas synvinkel]

Det var andra dagen i Cypern. Hon hade vaknat tidigt, klockan var bara nio och då hade hon vart uppe i snart två timmar. Hon var på väg till en restaurang ganska nära hotellet. Gabbe hade sagt att frukosten där var underbar och han hade lovat att visa henne. Hon hade lyckats smita iväg utan att Milla vaknade. Hon var väldigt nervös och uppspelt samtidigt som en klump i magen inte ville sluta gräva i henne.
Hon såg hur någon vinkade åt henne några meter längre bort, det var Gabbe han log, hon log tillbaka.
- Du hittade hit! Fast det är ju inte så svårt, sa han och kramade om henne
Hon var inte alls inställd på att få en kram, det pirrade inom henne. Det var det värsta med gabbe, tänkte hon, att han var så oerhört van vid tjejer och han visste exakt vad han skulle göra.
De gick in i restaurangen och beställde varsin frukost meny. Maten var verkligen god, precis som Gabbe sagt. De pratade mycket och länge, mest om förra sommaren men också om annat. Gabbe nämnde aldrig Johan, vilket var konstigt, han brukade alltid prata om Johan med henne.
När de hade suttit där i ungefär en timme kom en barn familj in och satte sig i bordet bredvid dem. En kille i 3års åldern fick en tallrik med yoghurt, plötsligt började han vifta med skeden och innan Linda visste ordet av hade hon en stor yoghurt fläck på sin nya vita klänning med rosa blommor på.
- Oj förlåt, sa den lilla pojken generat
Linda suckade, hennes finaste klänning var förstörd! Den som hon skulle ha hela veckan, framhäva sin brunfärg i. Men hon kunde inte bli arg på pojken, han var så söt med brunt lite lockigt hår och blåa ögon.
- Men Johan! Vad gör du? Du ska äta maten inte kladda! Du får ursäkta han menade det nog inte, jag kan betala för tvättning om du vill! Sa mamman och såg ganska upprörd ut
Linda nickade, men hon hörde inte alls vad mamman sa. Hon tittade på Gabbe, det grävde i henne. Han såg att något var fel.
- Vad är det Linda? Frågade han
- Ingenting! Skyndade hon sig att svara, det är bara, äsch jag måste gå! Vi kanske syns, hejdå! Fortsatte hon och lämnade pengar på borde till maten innan hon rusade ut.

När hon kom tillbaka till hotellet såg hon att hennes familj fortfarande inte hade vaknat. Hon gick ner till kiosken och köpte fyra färska bröd. Hon ställde fram ett glas juice och kladdade ner lite på bordet så att det skulle se ut som att hon redan hade ätit. Sedan fläckade hon bort yoghurt fläcken, det gick ganska bra och det syntes knappt att det var en fläck längre.
När hon gick ut i köket igen hade mamma vaknat.
- Är du redan uppe? Och du har ätit också ser jag… sa hon
- Ja jag gick ner till gymmet i morse sen kom jag hem och duschade och åt och så, sa Linda utan att titta på sin mamma

Den dagen spenderade hon med Milla vid poolen. Hon ville inte möta Gabbe på stranden, samtidigt som hon så gärna ville möta honom.
När klockan var två såg hon hur en brun vältränad kille med solblekt hår var på väg mot henne. Det var Gabbe, hon visste inte hur hon skulle reagera. Hon låtsades som att hon inte sett honom och fortsatte prata med Milla samtidigt som de låg i varsin solstol och stekte. Milla verkade inte ha sett honom.
- Hej Linda, sa Gabbe
- Hej Gabriel, svarade Linda
Han stod tyst ett tag, hon såg hur han studerade hennes kropp så hon tog på sig handduken runt omkring sig.
- Ville du nått eller? Frågade hon, och försökte att inte låta sur
- Ja, kan vi prata, enskilt?
De gick runt hotellets område. Gabriel bad om ursäkt för imorse, han verkade to att det var hans fel att den där treårige pojken spillt yoghurt på henne. Sedan blev han sådär tyst igen. Han tittade osäkert på henne, han verkade inte riktigt våga säga vad han ville.
- Vad är det? frågade Linda
- Jo… Jag tänkte, äsch det är strand party för alla ungdomar på hotellet om två dagar och jag undrade ifall du kanske typ… vill gå med mig? Fast, det vill du väl inte för du har ju pojkvän och det kan ju verka lite konstigt och varför skulle du vilja gå med mig, skit samma, sa han
Linda tittade på honom, vad söt han var när han var sådär osäker.
- Visst kan jag gå med dig! Jag menar, vi är ju trots allt kompisar, svarade Linda
- Säkert? Gud va kul, vi kan dansa och bada på kvällen och träffa massa nya människor och vi ska ha jätte kul! Jag längtar redan massor, jag som trodde att du inte ville träffa mig längre, sa gabbe och sken verkligen upp.
Linda blev glad av hans humör, sedan började allt de där i magen igen, vad skulle Johan säga? Vad skulle Milla säga? Fast de skulle ju inte hända något, det var ju bara ett vanligt strandparty och han hade ju bara bjudit henne, det var ju inte direkt en date. Eller var det? Han hade väl bara frågat om hon skulle gå. Hon tänkte vad han hade sagt och det pirrade samtidigt som det skar i magen, ”Jag undrade om du ville gå, med mig”

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Wiiilma_ - 11 mar 07 - 19:51

Skitabraaaa!

Eliiina_ - 28 feb 07 - 02:24- Betyg: