Om natten sjunger min kropp om kärlek |
Om natten sjunger min kropp om kärlek
Om dina smekningar som den ännu minns
Den vrider sig i vällust den du en gång gav
Och förvillas av de fantasier som skapats
En dröm
Att vakna
Att åtrå än
bäras fram av mörkret och svepas
med i det min kropp ännu skälver av
länge är mina ögon slutna
för att behålla bilden av njutning
för att slippa dela med mig till omvärlden
där mina drömmar våldtas av sanningen.
Ibland viskar dagen bara en oro av sanning
En lögn ger mig mod
En lögn drar mig ner i det mörker där bara
Jag och min kropp existerar
Där bara jag får ta del
Av det jag skapat om natten
Mörkret är mitt och med mig skriver vi sagor
Som finge tusen och en natt att rodna
Där och då tillhör jag natten
Han tillåter ingen mer
Han jagar bort allt jag vet
Han jagar bort allt jag haft
Han ger mig min kropp åter
Han ger mig min kropp än mer
Han sjunger om min kropps kärlek
Han vrålar ut det den ännu minns
Han skriker av smärta när jag än en gång
Viskar ditt namn och av svartsjuka
Förvillar han de minnen jag har kvar
När jag vaknar är du borta
När jag vaknar är åtrån blek
När jag vaknar finns han inte med mig mer.
|
|
|
|
