Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Rakbladen är mitt liv del 39 Tess berättar del 2

Dagen därpå väcktes jag av att min telefon ringde hysteriskt, jag försökte resa mig upp men föll ihop av smärtan. Jag blickade snabbt ner mot badrumsgolvet där jag låg, det var en blodpöl och mina armar var illröda och kliade av det torkade blodet. Mina ben vågade jag knappt titta på. Jag gjorde ännu ett försök och kom snart på benen trots att det gjorde så ont att jag bara ville lägga mig ner och gråta. Jag stapplade mig ut i köket där mobilen låg och märkte ett mitt ben fortfarande blödde och lämnade efter blodspår i lägenheten.
”Hallå?” sa jag trött och satte mig ner på en köksstol.
”Hej, det är Linus. Jag har ringt i flera timmar Tess, vad har du pysslat med?” Min hals blev torr och jag började svettas.
”Ehm, jag har tagit sovmorgon” sa jag andfått och då slog tanken mig att jag aldrig skulle kunna gå ut på gatan och få mig ett ligg med blodiga sår över hela kroppen. Jag slog armen i bordet av ren ilska och skrek till.
”Tess, vad gör du? Mår du verkligen bra?” Linus röst lät allvarlig och orolig men jag svarade att allting var finfint och att jag var tvungen och slänga mig i duschen.

Smärtan var obeskrivlig, tänk er själva att slänga er i duschen med uppskurna armar och ben, det varma vattnet i de djupa såren fick mig att skrika. Men smärtan fick mig att känna mig levande, jag kände mig inte som en zombie längre, för nu visste jag. Jag levde.

Jag fick tag i bandage och lindade in mina armar och ben. Jag kunde knappt gå men det lindrade smärtan för ett tag och jag slapp åtminstone se såren. Jag reste mig matt upp och tog fram en bild på Bella och i samma sekund började jag gråta.
”Älskade Bella, varför tvingade jag dig tillbaka till det där hemska stället? Jag hade behövt dig här nu, här hos mig, jag behöver någon som torkar mina tårar. Behöver någon som skrämmer bort mina demoner. Jag klarar inte det här!” Jag kröp ihop i fosterställning och tårarna strömmande.

Några dagar senare kom Jenny och dum som jag var hade jag ju gett henne en egen nyckel, så hon kom in i samma sekund som jag tagit fram salva för att smörja in mina sår. Hon stod stum i dörröppningen och blickade på mina sönderskurna armar.
”Tess?” sa hon svagt och jag tittade upp. Jag bara väntade på att hennes ilska skulle komma, och den kom fortare än jag trodde. ”Vad fan har du gjort?!” Skrek hon och jag skakade på huvudet.
”Du vill aldrig se när jag mår dåligt, inte ens om jag bokstavligen gråter och ber dig stanna. Så varför skulle du förstå nu, är det bara för såren äcklar dig? Va? Är det så att din lillasyster äcklar dig? Jag vet att jag är en skam Jenny, hela ditt kroppsspråk skriker det.”
”Tess, alltså.. Jag” Hon visste inte vad hon skulle säga men hennes sorgsna blick sa mig att jag hade rätt.

Jag bröt kontakten med henne totalt, tog hennes nyckel och bad henne dra åt helvete. Jag skrek att såren var hennes fel, trots att det kanske inte var hela sanningen men jag behövde få ur mig mitt självhat på någon annan. Mitt självdestruktiva liv bara spårade ut mer och mer och jag bara stod där, lät det hända.

Ytterligare några dagar gick, jag varken åt eller sov. Jag bara satt i soffan och tittade på Tv. Värdelösa program, men bara så mina ögon hade något att fokusera på. Jag rökte på jämt och ständigt, men jag fixade så min langare kom hem och betalade med sex. Min kropp slet sönder likt en trasdocka men jag hade slutat bry mig. Jag svär, jag tror ångesten satt där och rökte på med mig. Han skiftade mellan att vara svart och röda, med blod rinnande längs sin kropp. Ibland försökte jag tvätta bort hans blod som hamnade i min soffa, men det gick inte. Det satt fast. Jag började tro att jag blivit schizofren.

Linus kom en tidig morgon och han hostade när han kom in i min inrökta lägenhet.
”Tess?” Han försökte få kontakt med mig men jag bara satt där, stirrade livlöst framåt och log halvt när jag såg han, han backade bakåt av skräck och jag skakade på huvudet och snart förstod jag vad jag gjorde. Jag började gråta hysteriskt och han höll om mig. Hans fingrar dansade över mina bandageklädda armar och ben och han suckade djupt. ”Skurit dig?” var det enda han förmådde att få fram och jag bara nickade och han kramade om mig hårdare.

Allt jag önskade var att få må bra.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
izzzzy - 12 jul 09 - 17:09
Wow, helst, wow,
isita - 18 mar 07 - 05:13- Betyg:
jag her med saknat den... en massa! kul att du skrev mer...
men jag vill att du ska skriva ennu mer!
kram /isa
psychopatica - 25 feb 07 - 11:45- Betyg:
åh vad jag har saknat din novell!
Jag vill veta mer nu! :)
kram, Iz.
SepeJessica - 12 feb 07 - 05:16
så bra *ge en fuktig våffla i pris*
So_Sick - 12 feb 07 - 00:07- Betyg:
Herregud! Har suttit här och läst alla delarna i sträck. Otroligt bra! Verkligen :) Den förtjänar jävligt mycket mer än 5 poäng :)
Love_Max - 11 feb 07 - 03:22- Betyg:
aaas braa (: fooortsääätt :'d
gullunge_92 - 11 feb 07 - 01:44- Betyg:
sååå bra! fortsättning..snälla!
Isabellaaaa - 11 feb 07 - 01:42
snälla meeeeeer :D
Sorgsen_varelse_ - 11 feb 07 - 01:38
omg!! mer. snälla så otroligt bra men som sagt sorgligt
Lovely__ - 11 feb 07 - 01:30- Betyg:
Så bra, men så sorgligt..
Du kan verkligen skriva <3
linsan92 - 11 feb 07 - 01:16- Betyg:
Otroligt bra :)
Längtar till nästa del :)
svarta_rosen - 11 feb 07 - 00:27- Betyg:
Äntligen en fortsättning, har verkligen längtat!
förstår inte hur du kan få till det så himla bra. underbart!
tack så mycket <3
empalove - 10 feb 07 - 21:22- Betyg:
skit bra!! MER NU!!:D
ema93 - 10 feb 07 - 20:51- Betyg:
as bra :D längtar efter mer!
kram,

Skriven av
TrasigFlikka
10 feb 07 - 20:35
(Har blivit läst 233 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord