A Game With Love kp.15 |
detta är sista kapitlet i sesong 1, jag och min kamrat skulle vilja
att ni skickar en liten komentar om vilken A Game With Love karaktär
som är just din favorit, vilken av det tre tjejerna är din favorit och vem
av killarna, om ni vill veta vem som är vilken karaktär så fråga bara,
min kompis heter Pale på denna sida, så hälsa på henne också ^^
P.S : jag kommer hedan efter legga upp A game With Love som övrigt och inte som novell ^^
******************************************** *********************
Dark satte sig i soffan, uttråkad, men så hittade han en film, han satte på den och tittade sedan. Det var om första tävlingen, hur allt hände, när de fastnade på träden, hur banan såg ut, allt, varje liten rörelse.
”Jag tänkte att du kanske borde se den” han tittade sig omkring, han såg inte vem som pratade, det var varken kvinnans röst eller mannens, den här rösten kom mer från en yngre röst, som en i Kairis ålder.
”Vem är du? Visa dig själv!” skrek Dark ut och reste på sig, rösten bara skrattade förnöjt och sedan slutade det.
”Är du kvar?” frågade han och tittade sig omkring, inget svar, Vem var det där?, undrade han och kliade sig i bakhuvudet.
Efter en stund kom ett brak från övervåningen, han tittade upp för att se om det var Kairi.
”AJ!” ropade hon ut där uppe.
”Kairi? Vad hände?!” ropade Dark som nu gott till trappan.
”DUMMA SÄNG!” skrek hon och ett brak hördes från hennes rum, under dörren i en liten glipa forsade damm ut.
”Vad gör du?” ropade Dark.
”Den dumma sängen rasade samman!” skrek Kairi argt. Samma gamla Kairi, -_-’ tänkte han och gick tillbaks till teven.
Kairi tittade på den trasiga sängen och suckade.
”jag hatar dig just nu” fräste hon och stampade i golvet hårt.
Ansuta tittade på den lilla lappen med gåtan på, så hade hon suttit länge nu. Eclipse var så glad att han fick laga mat och städa så han var överallt, allt blev skinande rent där han drog fram. Dammet yrde förbi Ansuta och strax efter det kom Eclipse med kvasten i vädret.
”kan du sluta med det där annars blir det som ett mjölkpaket här inne” sa Ansuta och hostade lite.
”Om du skulle städat bättre tidigare så skulle det inte blivit såhär” sa Eclipse, Ansuta hann inte säga något förrän Eclipse var i köket igen, han kom ut lika snabbt som han försvunne och med sig hade han en oxfilé med potatis som han ställde framför Ansuta.
”Ät” sa Han bara och hämtade sin egen mat och satte sig mitt emot Ansuta, hon tog en bit och blev helt röd/rosa och stora ögon.
”UNDERBART!” ropade hon ut och tog ena handen mot kinden och ena höll i gaffeln som var i hennes mun. Eclipse tittade på henne förvånat, sen log han varmt mot henne.
”tack” sa han, Ansuta tittade på honom och log sedan glatt och åt upp resten av maten.
Mindori hoppade upp och ner i soffan, Ed tittade på henne när hon hoppade upp och ned.
”Yay! Leka, leka!” ropade Mindori och snurrade runt ett varv i luften, hon blev yr av bara det och trillade ner från soffan och råkade sparka till Ed i magen.
”Oj, det var lilla kaninisen, inte jag” sa Mindori och log där hon stod med lilla kaninisen i armarna, Ed tittade upp på henne där han låg på golvet.
”Mindori” viskade han och reste på sig sakta, Mindori tittade på honom då han nu stod rakt upp, han sträckte armarna som man gör mot barn för att värka läskig, Mindori log brett, skrattade och började springa.
”Kom tillbaks hit!” skrek Ed och sprang efter henne, hon skuttade glatt uppför trappan och sedan mot nästa som ledde upp ännu en våning, där stannade hon, när Ed kom upp var han andfådd och tittade surt på Mindori, Mindori tittade på honom med en road blick.
”Nu har jag dig” sa Ed och hoppade mot Mindori, Mindori duckade och sprang ner till nästa våning och gömde sig i ett rum, ett rum hon aldrig vart i, fullt av böcker.
”AHH! MINDORI!” skrek Ed från övre våningen, Mindori hörde hur han sprang ner för trappan och sedan ner för den andra. Hon skrattade för sig själv men så märkte hon en sak, lilla kaninisen var inte med. Hon tittade sig omkring, sprang sedan ut ur rummet och upp för trappan, där var den inte heller, då sprang hon ända ner till vardagsrummet, där låg lilla kaninisen på soffan.
”fy dig lilla kaninisen att skrämma mamma så” sa Mindori och vickade med pekfingret i vädret mot lilla kaninisen som om den varit stygg. När hon skulle ta lilla kaninisen blev hon ner tacklad och kittlad.
”Nu har jag dig” sa Ed segrande och kittlade henne, Mindori skrattade halsen av sig.
”DET ÄR SÅ TRÅKIGT!” skrek Kairi från övervåningen, Dark tittade upp för trappen och suckade.
”Det finns faktiskt ett litet arbetsrum där uppe med böcker om du vill läsa något!” ropade Dark.
”Nej tack, då blir det bara tråkigare!” ropade Kairi tillbaks, hon öppnade fönstret i sitt rum och satte sig på fönster brädet och tittade ut. Landskapet var helt underbart där nere, gröna slätter, blommor, sjöar, allt, hon hade världens vackraste utsikt.
”eh? Vänta nu lite, Glittrande ringar runt kronans fot leder till gåtans rot” Kairi tittade runt på allt utanför hennes fönster. Hon reste på sig och sprang ut ur rummet.
”DARK, JAG HAR SVARET PÅ GÅTAN!” skrek Kairi, Dark sprang till trappan men kunde inte se Kairi.
”Vad!?” ropade han, Kairi kunde inte se honom men svarade.
”Det är första tävlingsarenan, vi ska vara där i morron!” ropade hon ut lite segeraktigt.
”åh, du är på bättre humör idag, och snabbt tänkt, skulle jag aldrig kommit på”
”det vet jag väl, du är ju en kille, de är trögtänkta”
”VA! Om jag kunde skulle du vara illa ute nu”
”Tror jag inte, du skulle aldrig kunna slå en tjej”
”Du din lilla” väste Dark och stampade in i vardagsrummet igen. Kairi kunde höra honom men inte se honom, hon gick istället in på sitt rum.
Eclipse diskade upp efter maten och gick sedan för att läsa en bok, men du var självklart Ansuta i vägen. Eclipse stannade och tittade ner på henne.
”Vad?”
”gåtans svar är att vi ska vara på den första arenan i morgon bitti, och jag vill att du ska vara i form för det, så gå och sov, nu” sa hon och pekade mot Eclipse rum, Eclipse blängde lite på henne och log sedan, la ena handen på hennes huvud och rufsade till hennes hår, som man gör på små barn.
”VAD GÖR DU MED MITT VACKRA HÅR, NU MÅSTE JAG JU BORSTA DET FÖR FJÄRDE GÅNGEN IDAG!” ropade hon ut och sprang mot badrummet.
”fjärde gången? Borstar hon håret så många gånger om dagen?” frågade han sig själv högt.
”och jag har längre hår en henne, ojojoj” sa han igen och skakade på huvudet.
Ed satt i soffan och försökte slappna av, men med Mindori kan inget bli lugnt.
”Ed? när kommer såret vara läkt helt?” frågade Mindori och tittade ner på bandaget. Ed tittade på henne.
”Om du vilar tills imorgon så kanske det är något läkt” sa Ed och log mot henne. Mindori sken upp och sprang till sitt rum.
”GOD NATT EDDIWARD!” ropade mindori från rummet.
”KALLA MIG INTE DET!” skrek Ed argt. Mindori svarade inte, 0.0 Ed tittade förvånat mot trappan. Lätt att somna va? Ojojojoj, tänkte han och suckade djupt.
Nästa dag:
Dark vaknade av hur någon ropade på dom från utsidan.
”Kom ut allihopa, tävlingen ska strax börja!” ropade mannen ut, Dark tog på sig kläder och sprang sedan mot dörren, men han fick inte upp den, då kom Kairi ner, sömnig som bara den.
”Vad är det för liv?” frågade hon och gäspade, Dark tittade ner på Kairi och sedan på dörren.
”Vet inte” sa han och då gick dörren upp, de klev ut och ställde sig där, framför dom stod spelledarna. Dark tittade åt sidan, där stod Ed och Mindori, Mindori lika glad som vanligt och Ed med händerna i fickorna. Till vänster om Ed och Mindori stod Ansuta och Eclipse.
”Kan ni vad svaret är nu till gåtan?” frågade kvinnan, alla nickade, då knäppte mannen med fingrarna och plötsligt hade alla på sig andra kläder. Dark tittade ner på sig själv, han kände igen kläderna, det var den dräkten han hade när han skulle stjäla vissa saker, en lila dräkt. Han tittade sedan på kairi, hon hade nästan en lika dan dräkt, men den här var blå, marinblå och i linne och handskar, hon hade skor som gick till hennes knän och sedan var hon helt täkt av dräkten utom huvudet. Hon tittade på sig själv och sedan på Dark, han är snygg i det där, Nej, nu ska vi inte tänka på sånt, EW!, tänkte hon och skakade bort tankarna.
Ed tittade på sig själv, han hade på sig en mindre variation av den dräkten som Dark hade, fast Eds var i svart och rött, han tittade ner på Mindori, hon hade på sig en röd dräkt med lite gult vid axlarna och på skorna, den liknade mer kairis dräkt.
Ansuta såg på sig själv, en rosa dräkt som Kairis och Mindoris, men hon hade inga handskar och sedan hade hon högklackade skor, Eclipse hade på sig en grå/ brun dräkt som Dark och Ed, fast han hade en halsduk runt halsen.
”detta ska ni ha på er på tävlingen, ni kommer få lite hjälp att komma dit, men ni kommer möta hinder, här” mannen knäppte med fingrarna och alla fick varsin motorcykelshjälm, matchande färger till deras dräkter. Mannen knäppte med fingrarna igen och bakom spelledarna radades det upp tre fyrhjulingar.
”Detta är era hjälpmedel, kom överens om vem som kör” Dark tittade på Kairi, Kairi log djävulskt till Dark och sprang fram till den fyrhjulingen som var Mörkt lila och blå, på sidorna av fyrhjulingen stod det ett namn, The Dark transformer stod det på den i guld aktiga färger.
”Jag kör!” ropade Kairi ut och hoppade upp på fyrhjulingen och tog på sig hjälmen.
”En tjej? Köra?” frågade Dark och tittade på fyrhjulingen, han tog på sig hjälmen och satte sig bakom Kairi.
”Jag vill inte dö för att du ska köra” sa Dark till kairi.
”Vad är det där?” frågade Ed och pekade på fyrhjulingen som stod i mitten, den var röd, gul och svart, på den stod det, Speed of Alchemi i svart, Mindori sprang fram till den och satte sig på den och tog på sig sin hjälm.
”Jag kör, jag kör, Yay!” ropade Mindori ut glatt.
”Okej, jag vet inte vad det är ändå”
”Du kommer dö efter 10meter Ed, man skulle kunna tro att Mindori är någon slags kross förare” sa Kairi, Ed tittade skräckslaget på henne men drog på sig hjälmen och satte sig.
”Ska jag köra?” frågade Ansuta och gick långsamt fram till den gråa fyrhjulingen, det stod Invisible Demon på den i rosa. Hon tog på sig hjälmen och satte sig fram, Eclipse kom efter och hoppade upp med hjälmen på.
”Så här är det nu, när vi säger att ni får köra iväg så ska ni mot gåtans svar, om ni inte är där inom 30 minuter så kommer något hemskt att hända, regler, det finns inga, ni får ta till vilka knep som hälst, men det är inte tävling om att komma fram först eller något sådant, ni kommer däremot möta fiender på vägen till svaret, nu får ni köra iväg” sa kvinnan, Mindori drog gasen i botten och var i väg fort som bara den, Ed skrek på henne att lugna sig, Kairi var strax bakom och Ansuta var noga med att köra i rimlig takt.
Mindori hade kört i en sån fart att hon redan var i skogen, Dark och Kairi var i närheten men fortfarande inte lika snabba som Mindori och Ed.
”SAKTA NER!” skrek Ed bakom Mindori, Mindori lyssnade inte men hon fick stanna ändå.
”tack gode gud” sa Ed, Mindori tittade skräckslaget på Ed och pekade uppåt, uppe på grenarna i träden satt det flertals svarta katter och framför dom satt ännu fler.
”Katter?” frågade Ed, men katterna var inte så normala som han trodde, utan att han visste ordet av det så blev katterna större, nu stod det i stället pantrar överallt.
”jag tycker inte om det här” sa Mindori, Ed skakade på huvudet.
”Kör bara, kör bort här ifrån” men när han sa det så blev Mindori av knuffad av en panter, hon skrek högt. Ed hoppade av fyrhjulingen och hjälpte Mindori upp från patern, Ed gjorde sin arm till et svärd och attackerade pantrarna.
”Starta fyrhjulingen och kör!” skrek Ed, Mindori gjorde som han sa och precis när hon åkte iväg hoppade Ed upp och de var iväg i världens fart.
Kairi körde bredvid en liten sjö, allt var lugnt.
”SE UPP!” skrek dark då och pekade på en stor flock av vargar, Kairi gasade på ännu mer och körde rakt över dom, men det kom inget blodbad, de var bara hologram.
”VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED MÄNNISKA!” skrek Dark och slog till Kairis hjälm.
”Lägg av, jag kör bara” skrek hon och gasade lite till. Helt ofattbart, tänkte Dark och höll i sig då hon ökade lite till.
Ansuta körde sakta men säkert genom skogen, som om det skulle vara en månskens promenad. Så stannade hon, framför dom var ett stup, och bron till andra sidan var borta.
”Och nu?” frågade Eclipse sömnigt, Ansuta kallade på en kraftig vind som lyfte dom till andra sidan av stupet.
”smart” sa Eclipse och de körde vidare.
Efter 10 minuter var Ed och Mindori framme. Mindori tvärnitade så att de sladdade till och vände så att de mötte skogen igen.
”Jag tror jag måste spy” sa Ed och sprang till närmsta buske. Mindori tittade efter honom och tittade sedan runt, arenan väckte upp minnena från första striden, och det fick henne att rysa lite. Ed tittade sig omkring medan han ställde sig bredvid Mindori.
”kommer du ihåg första dagen då vi slogs? Förlåt för det där med axeln” sa Ed skamset.
”Vilken axel?” frågade Mindori och tittade sig runtomkring, som om det skulle komma en axel flygande med vingar och allt.
”Jag fick dig att bli skadad i axeln vi första striden, kommer du ihåg” frågade Ed, Mindori tittade på honom och sedan ner på ena axeln.
”Ja, men det gör inge, vi kände inte varandra då” sa Mindori och log mot Ed, Ed log tillbaks till henne, då kom Kairi körandes ut från skogen och tvärnitade, Dark flög över Kairi och sedan träffade han Ed som flög några meter han med.
”AJ! VAD FAN GÖR DU!” skrek Dark till Kairi, Kairi bara fnös.
”Vad sysslar du med? Du flög rakt in i mig ditt jävla plommonhuvud!” skrek Ed rakt i örat på dark, dark petade sig i örat, aj, inga dåliga stämband inte, tänkte Dark för sig själv, efter ytterligare några minuter kom Ansuta och Eclipse, de stannade lugnt och försiktigt och klev av.
”Så, nu är vi här, vad ska vi göra?” frågade Kairi åt alla, mannen och kvinnan dök upp.
”Den här tävlingen är på liv och död, alltså den avgörande striden, för att få komma hem måste ni besegra oss, men först, de här” sa mannen och knäppte med fingrarna, Ed, Mindori, Dark, Kairi, Eclipse och Ansuta stod på en och samma rad men med väggar mellan sig, de stod som i en cirkel med egen plan och allt, avskiljda från alla andra, framför var och än dök en person upp.
”Driver ni med mig? Jag kan inte slås mot min BROR!” skrek Ed och pekade på sin bror i rustningen, Al. Framför Mindori dök hennes bror upp, han log mot henne med djävulsk min och tomma ögon. Framför Dark dök Daisuke upp, helt tom i ögonen, han hade på sig en svart dräkt som Dark brukade ha på sig ibland. Framför Kairi dök hennes syster upp, Pim, hennes gråa ögon var tomma och hennes blonda hår hängde ner platt över huvudet. Framför Eclipse kom Ranef, hans herre. Framför Ansuta kom hennes pappa, han tittade ner på henne med ondare blick än vanligt.
”Ni ska besegra era motståndare, de kommer inte vika sig från att kanske behöva döda er, ni får göra hur ni vill med krafter, bara ni besegrar dom, ni ska lyckas få på dom de här halsbanden, klarar ni det så vinner ni, då kör vi” mannen och kvinnan knäppte med händerna och försvann, nu började helvetet.
Ed:
”Jag vill inte slåss mot dig Al, jag tänker inte” skrek Ed, men Al attackerade ändå, slog Ed rakt i ansiktet och fick honom att flyga åt sidan. Al kom igen, den här gången slängde han Ed rakt upp i luften och när Ed kom ner igen fick han ett vänster slag av Al rakt i magen.
”AL! Vad tar det åt dig? Slut nu!” skrek Ed och duckade från ett av Als slag. Ed tittade på halsbandet och gjorde sedan ett försök, han hoppade upp i luften och kom över Al och hängde halsbandet över honom, Al försvann då och kvar blev en lapp.
” Du har vunnit denna strid, du är välkommen att leva till finalen” stod det, längst bort öppnades det en port, det var bara mörker på andra sidan men han gick in ändå och porten stängdes bakom honom.
Samtidigt Mindori:
”FYE-CHAN!” ropade Mindori ut glatt och sprang mot sin bror och kramade om honom. Men när hon tittade upp på honom så slog han till henne rakt i magen och fick henne att falla ner på knä. Hon tittade upp på honom ledset, han log elakt mot henne och tryckte ner henne med högerfoten.
”Kan du inte bättre, Dödens ängel, Mindori?” frågade hennes bror med hånleende, Mindori tittade skräckslaget på honom och slog sedan till honom hårt där solen inte skiner, och backade undan. Han såg argt på henne och log sedan, lyfte ena handen och något svart skapades i hans hanns händer, Mindori tittade på klotet i hans händer och såg sedan hur han skickade det mot henne, hon duckade och precis när klotet träffade väggen till vänster bakom henne exploderade den. hon sprang mot honom i snabb fart och hoppade över honom klumpigt men lyckades få på honom halsbandet och han försvann.
”Aj” sa hon efter det och höll sig om magen, porten framför henne öppnades och hon gick in, där hittade hon Ed.
”EDDIWARD!” ropade hon ut glatt och kramade om honom.
”Kalla mig inte det” fräste han men slutade när han såg hur glad Mindori var.
Samtidigt Dark:
”hej fegis! Det var länge sen si…” innan Dark han prata klart fick han en näve rakt i plytet av Daisuke.
”Inte visste jag att du hade en sån stark höger, starkare än Kairis” sa Dark och höll sig för näsan, Daisuke tittade på honom och nu när han kom, kom han med ett svärd, ett rött svärd som flammade upp.
”Du, inte steka Darks hår, det är det ända i sitt slag, borträknat från Mindoris lugg” sa Dark och hoppade undan, han bräde ut vingarna och flög upp i luften.
”Nu får du ge dig tomat huvud, jag är ju din vän” sa Dark när en stor eld fågel kom mot honom från Daisukes svärd. Dark slängde halsbandet mot Daisuke som ett lasso och det träffade och Daisuke försvann.
”Puh, äntligen” sa han och landade på marken igen och gick genom porten samtidigt som Mindori kom in skuttande. Hon log brett när hon kramade om Ed, på andra sidan rummet stod Eclipse uttråkad.
Samtidigt Kairi:
Kairi tittade på sin syster, menar dom att jag ska hänga det här halsbandet på henne, det betyder att jag inte behöver slå henne, Kairi gick mot sin syster men när hon bara var några meter ifrån stampade hennes syster i marken och stora rötter klängde sig fast runt Kairis fötter.
”Okej, var är gräsklipparen när man behöver den? -_-’” frågade Kairi högt, hon förvandlade sig till Ed och skar sönder rötterna, sedan blev hon till Mindori och sprang mot sin syster, när hon var bredvid hennes så hängde hon halsbandet över halsen. Hennes syster tittade på henne och skrattade men försvann.
”Okej?” frågade Kairi sig själv.
”Välkommen till finalen Kairi!” ropade en röst till henne och porten öppnades, hon gick in och såg alla där utom Ansuta.
”Min isprinsessa är här!” ropade Dark ut och hån log, Kairi fnös åt honom och satte sig ner på golvet.
Samtidigt Eclipse:
”Hej min herre, varsågod, en present” sa Eclipse och sträckte ut halsbandet, om de bara hypnotiserat honom måste det ju vara min dumme herre där inne, med närmre eftertanke är han lik Mindori, jaja. Ranef log glatt och tog på sig halsbandet och försvann. Framför Eclipse kom en text fram, grattis, om du dansar runt ett varv så får du gå vidare till finalen. Eclipse snurrade runt ett varv och porten öppnades. Du är mycket lättlurad, sa en ny text sedan till honom.
”Ni ska få för det där” väste Eclipse och gick in, strax efter honom kom Dark in i rummet och lite senare kom Kairi.
Samtidigt Ansuta:
”Jag tänker inte slåss mot honom, jag kan bryta en nagel eller ännu värre, få håret rufsigt” sa Ansuta och tittade på sina vackra naglar, hennes pappa tittade på henne med avsmak.
”Du liknar en slampa, inget annat” sa han och tittade åt ett annat håll, Ansuta tittade på honom förstelnat. Han lyfte upp handen och fick det att bli en enorm vindpust mot henne, hon tog händerna framför ansiktet men det hjälpte inte, hennes armar frös till is. Vad är det här?, undrade hon och tittade på sin pappa, hon gjorde sig osynlig och hängde halsbandet över hans hals.
”Kalla mig aldrig för slampa igen din uppblåsta gamla spy påse” fräste hon när han försvann.
Hon gick igenom porten och såg alla andra där.
”grattis för segrarna, nu är den avgörande striden, om ni vill överleva och komma tillbaks till eran egen värld så måste ni besegra oss” sa mannen och kvinnan som stod i mitten av det runda rummet.
”Här finns inga regler, ni måste däremot vara mycket uppmärksamma på varandra, och oss, lycka till” Dark var den första upp, han bredde ut sina vingar och flög upp mot taket, rummet var högt i tak och stort överhuvudtaget. Mannen tittade efter Dark och pekade sedan mot honom, en pil sköts ut från mannens finger och träffade Darks ena vinge som fick Dark att störta.
”DARK!” skrek kairi ut och fångade honom innan han träffade golvet, hon la ner honom precis då en is skur kom mot henne, hon hoppade undan och lyckades precis gömma sig bakom en pelare som fanns i rummet. Ansuta gjorde sig osynlig och gjorde en kraftig vind mot Dark så att han flög åt sidan, precis innan kvinnan slungade ett svärd mot honom.
”Tack” sa Dark och tog in vingarna. Eclipse började säga en replik på ett helt annat språk till slut bildades ett stort svart fält runt spelledarna.
”Mindori, när jag säger till vill jag att du springer mot spelledarna med dina kopior, NU!” Mindori kopierade sig och sprang mot spelledarna och sprang runt dom, mannen och kvinnan försökte träffa henne hela tiden.
”Ed, få dom att fastna i något!” skrek Eclipse, Ed nickade och slog ihop händerna, la dom mot golvet och cement bildade sig runt om spelledarna och stelnade de så att de satt fast, de sköt då en blixt mot Mindori, och de träffade rätt, den äkta Mindori som flög några meter.
”Ahh!” skrek hon till och slog i väggen längst bort.
”MINDORI!” skrek Ed och sprang till henne.
”Ansuta, få fram den kraftigaste vinden du kan, Dark, skicka med så många spräng fjädrar du kan, Kairi, om du kan, bli då till Mig och säg efter mig” Ansuta sköt en kraftig vind mot spelledarna och dark skickade med fjädrar i vinden, när de träffades så exploderade det kring spelledarna, samtidigt pratade Kairi och Eclipse en ramsa tillsammans, när de var klara så fastnade spelledarna i ett svart klot, plötsligt så blixtrade det till i klotet, det såg ut som om spelledarna skrek men det hördes inget.
”Vad händer där inne?” frågade Kairi som blivit sig själv igen, Ed kom då med Mindori som fick ta stöd av Ed för att kunna gå.
”De får elchockar, och den där svarta skären är helt obrytbar, bara jag kan bryta den” sa Eclipse, nu kom även Dark och Ansuta så att alla sex stod i en ring runt varandra.
”Vi vann, vi vann, vi vann, aj” sa mindori och hoppade upp och ner men stannade för smärtan.
”Sluta hoppa, du skadar dig bara ännu mer” sa Ed och lyfte henne lite så att hon inte nuddade marken.
”Ed, kan du få på dom kedjor så fort jag släpper sfären?”
”Ja” sa Ed och släppte ner Mindori som satte sig ner på golvet.
Eclipse sa några få ord och sfären släppte, Ed slog händerna i golvet och kedjorna fäste spelledarna.
”Ni vann, vi kommer skicka hem er, ta farväl” alla tittade på varandra, Mindori fattade inte mycket. Dark tog Kairi i handen och gick ifrån alla andra.
”Du får inte glömma mig, ta den här, och lova mig att du har med dig den överallt” sa dark och räckte fram en fjäder, Kairi tog fjädern och log.
”tack, jag kommer inte glömma dig, speciellt inte det du gjorde med mitt hår” sa kairi och slog dark lätt på axeln. Hon la sedan sin mobil i hans hand.
”om den funkar i din värld, så har du foton från min värld och på alla mina vänner i den, plus att du ska få den här” sa hon sträckte ut sin andra hand och gav honom en hår snodd och log smått, dark kramade om henne, hon kunde inte låta bli, hon kramade om honom också.
”Jag glömmer dig aldrig Kairi, min Isprinsessa” sa Dark och log hånfullt, Kairi slog honom ännu hårdare på axeln den här gången, Dark fick gnugga axeln för att det gjorde så ont.
”Aje” sa han och log lite matt.
Ed tog Mindori i armen och släpade iväg henne, hon tittade på de andra eftersom hon släpades baklänges så kunde hon se de andra bli mindre och mindre.
”Så, Mindori, jag, jag kommer sakna dig” sa Ed och rodnade, Mindori tittade på honom och log.
”Jag och lilla kaninisen kommer sakna dig med Ed” sa Mindori, Ed tittade på henne och tog av sig sin kappa, den röda som han alltid hade.
”Här, du får den, så att du inte glömmer mig” sa Ed och hängde den över Mindoris axlar, hon tittade på honom och lukade sedan på kappan.
”Den luktar Ed” sa hon glatt och hoppade mot honom och kramade honom. Hon sträckte fram den lilla röda mobilen som det hängde en kanin på.
”Här, håll kontakten” sa hon och skrattade.
”Vad är det här?” frågade Ed och tog mobilen, 0.0 (såg Mindori ut) sen skrattade hon högt och gav honom en snabb puss på kinden och hoppade iväg, Ed blev nu som en tomat.
”Varför jag?” frågade han och tog sig på kinden.
Eclipse tog fram en hårlock från sitt hår och gav Ansuta och sedan fick hon en kyss, hon blundade och kramade om honom i kyssens mjuka dans på moln.
”Här” hon gav honom sin mobil och blinkade.
”det här är något som betyder mycket för mig, ta hand om den” sa hon och log lite, Eclipse tittade på den och kysste sedan hennes hand.
”Jag ska alltid ha dig på minnet” sa han, spelledarna knäppte med fingrarna, Dark såg hur Kairi sakta försvann, sedan såg han hur alla andra försvann de också, sen var allt svart.
”Farväl” hörde han från Kairi.
”UAHH! MITT HÅR!” skrek kairi och satte sig upp i sängen med ett ryck, hon tittade sig runt i rummet, det var Mindoris rum. Hon tittade på Ansuta och Mindori, de sov.
”Vilken konstig dröm” så tittade hon ner i sängen och hittade en svart fjäder, vem?, frågade hon sig själv, då såg hon hur mindori satte sig upp.
”Varmt” sa hon och gnuggade sig själv själv i ögonen. Hon hade på sig en stor kappa i rött.
”Eh? Mindori, gick du och la dig i den där?” frågade Kairi och pekade på Mindoris kappa.
Mindori tittade ner på den och skakade på huvudet.
”EWWWW!” skrek Ansuta till, hon höll i en hår lock och hon såg ut som om hon skulle spy.
”God morgon på dig med” sa Kairi och gäspade.
”Vart är min mobil?” frågade Ansuta som nu lagt undan håret och letade nu efter sin mobil.
”Min är också borta” sa Kairi som inte heller hittade sin.
”Lilla kaninisen säger att han slarvade bort min, stygg kaninis” sa Mindori och skakade på den lilla rosa kaninen. Kairi skakade på sitt huvud som om hon inte var klok, som hon inte var heller just nu.
Ansuta tog tag i telefonen i Mindoris rum och slog in ett nummer.
”Vad gör du?” frågade Kairi och tittade på Ansuta, Ansuta hyschade på henne och väntade på att någon skulle svara.
”Hallå?”
”VAD GÖR DU MED MIN MOBIL DIN KLÅPARE!” skrek Ansuta genom luren.
”Ansuta?” frågade rösten på andra sidan.
”Hur vet du vad jag heter?”
”Kommer du inte ihåg mig? Eclipse, jag står här med de andra två i en skog någon stans, och det är massa höga byggnader och några saker som Dark säger kallas bilar”
Det är inte sant, tänkte Ansuta och tittade på kairi och Mindori.
”Hade ni någon dröm som handlade om att ni skulle arbeta med en kille i tävlingar”
”Eh, ja” svarade Kairi.
”Mindori med” sa Mindori och hoppade upp och ned.
”Är Ed och Dark där med dig?” frågade Ansuta genom luren.
”Ja, räkan och plommonskallen är här, men kom och hjälp oss, jag tror vi har kommit till fel värld”
”nä hä, det här är våran värld, vi fixar så att vi hämtar er, vänta där” Ansuta la på och tittade sedan på kairi och Mindori igen.
”De är i vår värld” sa hon. Alla tittade på varandra.
”EDDIWARD!” skrek mindori glatt och hoppade upp och ned.
”Dark” ”Eclipse” EDDIWARD!”
|
|
|
|
