Aldrig igen |
Jag tar ett djupt bloss från den brinnande ciggen och blundar. När jag blåser ut känner jag hur det snurrar i huvudet på mig och jag försöker att skratta och le för mig själv men det går inte. Inte den här gången. Aldrig någonsin igen kommer jag att skratta över att jag blir lite småhög av nikotinkicken. Jag börjar gå över den kritvita snön som ligger och glimmar över den stora fotbollsplanen. Fullmåne är det och vanligtvis brukar jag vara lite rädd för att vara ute och gå själv när det är mörkt och sent men inte den här gången. Aldrig någonsin igen ska jag behöva vara rädd för att bli överfallen och våldtagen. När jag går på den smala stigen som leder upp mot en väg stannar jag upp en stund och tittar upp mot himlen. Det snöar... Stora och mjukt härliga snöflingor faller långsamt ner på mig och marken. Jag blundar och nerför mina kinder rinner det tårar. Dom absolut sista tårarna som kommer att falla för dig. Aldrig någonsin igen kommer jag att gråta över dig och dina sår du gett mig. Jag fortsätter att gå och kommer så småningom upp på den lilla vägen. Jag ser åt både vänster och höger... inget fordon. Jag tittar åter igen till vänster och ser då att det är en bil påväg. Jag kollar upp mot himlen, ler och bara tänker att aldrig någonsin igen. Ett ljud bakifrån får mig att snabbt vända mig bakåt och ur buskarna kommer Du. Du ser rädd och förtvivlad ut, ja nästan ledsen ut för vad Du gjort. Bilen är nära... Du ropar någonting men jag hör inte. I mina öron är nu allt Du säger bara mummel. Aldrig någonsin igen, tänker jag och höjer min hand. Jag vinkar... Bilen är nära... Jag ser dina plötsliga rörelser och hur Du öppnar munnen för att skrika men det tar bara några sekunder och sen är det enda Du ser ett moln av snö och rök. Jag är borta och den sista tåren för dig är fälld, det sista falska leendet har Du sett och känslan Rädsla behöver jag aldrig stå ut med igen.
Du säger förlåt. Jag ser det. Jag är över dig där Du sitter på knä på vägen med en tår nerför kinden. Du som sa att du var för tuff för att gråta och jag som sett dig som en okänslig person. Men jag reagerar inte som jag trodde, det var ditt val. Du skriver med stora bokstäver "Förlåt" över vägen och tänder där ett stort blått stearinljus.
Det enda jag tänker är, Aldrig Någonsin Igen...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | empalove - 22 jan 07 - 01:07- Betyg:  | | skit bra skrivet... |
|
|
|
