Ett barn utan namn |
I skuggans dunkel står ett barn utan namn,
han slets som spädbarn ur sin mors varma famn.
Hjärtskärrande skrik och ett oändligt mörker är det han minns,
nu vet han inte vart hans mor finns.
Han kurar ihop sig i en gränd och försöker minnas hur det var,
och undrar hur det hade varit om hans mor funnits kvar.
Plötsligt smärtar det till i hans bröst,
inom sig tycks han höra sin mors röst.
En viskande stämma likt en ängels sång,
väcker hoppet till liv som varit bortblåst under en tid så lång.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5) | Miip - 3 feb 07 - 22:53 | gaah, vacker! | lilja_kba - 18 jan 07 - 18:49- Betyg: | Den var fin låter som
den dagen min son togs
ifrån mig. Men vi får
ju träffas iallafall
som pojken i dikten
inte kan! | Solfia - 17 jan 07 - 22:14- Betyg: | den var fin. (4) |
|
|
|