Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Life is nothing Del 2.

Jag var ute hela natten, jag vägrade gå hem,
Jag visste att syrran inte skulle säga nått till morsan,
men bara att veta hur mkt hennes ord kommer såra mig så
klarar jag inte av att gå hem. Jag gick tillbaka till udden
morgonen därpå.
När jag satt där kom det fram en man helt ur ingenstans.
Han satte sig brevid mig. Jag blev lite rädd.
-Din syrra heter Maria va? frågade han plötsligt.
-Va? sa jag.
-Hon är iallafall så gott som död om hon inte fixar det hon ska. fortsatte han.
-Vem fan är du? sa jag och spottade han i ansiktet.
Han slet upp mig.
-Känner du inte igen mig gumman? sa han och gick.
Jag visste inte vad jag skulle göra, jag sprang hela vägen
till jobbet där Maria skulle jobba idag.
-Hej, Är Maria Jonsson här? frågade jag expediten.
-Vi har ingen Maria på denna avdelning. svarade hon.
-Va? men på nån annan avdelning då? undrade jag.
Hon kollade igenom datorn.
-Nope, sa hon.
Jag gick sakta därifrån.
"vad i helvete, tänkte jag, hon har ju sagt att hon jobbat här,
hon sa de ju senast idag".
Jag gick med tunga steg till skolan. det var lunch.
-Camilla, vart fan drog du igår? Det var Carro som kommit fram till mig.
-Jag stack till mormor. ljög jag.
-Mormor? sa hon och rynkade på ögonbrynen.
-Ja? sa jag. Hon börjar bli senil så hon behöver mkt hjälp.
-haha, okej. men följer du med ut å röker? skrattade hon vidare.
-Visst sa jag och smålog.

När dagen var slut så sprang jag hem.
Maria sa att hon skulle sluta jobba 2 så hon borde ju va hemma,
och mamma slutar inte fören 6 ikväll.
-Hallå? skrek jag när jag kom in.
-Camilla, vart fan har du varit? Maria kom fram och gav mig en kram.
-Ja, det kan ju du svara på.. Det finns ingen Maria Jonsson på
Öbackaskolan.(hon är städtant)..sa jag.
-Ehm...ja.. började hon.
-Ljug inte för mig. sa jag.
-Det är ingenting du förstår gumman men.
-KALLA MIG FAN INTE GUMMAN. skrek jag och sprang upp på mitt rum.
Jag satte mig på sängen och tittade rakt in i väggen.
Maria kom in och satte sig brevid mig.
-Du skulle inte förstå. började hon.
-Självklart inte när du inte säger nått. sa jag.
-Jag betalar allt här i huset, räkningar, ALLT! nu började hon gråta.
Jag kramade om henne.
-fortsätt min ängel, sa jag.
-Jag...jag...är en....hora.suckade hon och tårarna fortsatte rinna.
Jag släppte henne och tittade allvarligt på henne.
-VA? skrek jag.
-JAA, DET ÄR JU DE ÄNDA SÄTTET VI KAN FÅ IN PENGAR PÅ. skrek hon tillbaka.
-Och du tror att jag vill ha dina pengar nu som du fått av killar
du knullat? sa jag med gråten i halsen.
-Jag visste att du inte skulle förstå. sa hon och gick ut.
Hela dagen och hela kvällen låg jag i sängen och bara tänkte.
Till sist kom jag på det där med gubben som kom fram till mig
då jag satt vid udden. "Han måste vara en av kunderna" tänkte jag.
-Aldrig att du får min syrra. sa jag tyst för mig själv,
jag ska allt stoppa dig.

Men inte visste jag att det var försent.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
niinnii - 26 jan 07 - 03:13
läser alla dina noveller ! du äger
love_you_too - 26 jan 07 - 02:37- Betyg:
skiiit bra :D
fredrik300 - 18 jan 07 - 02:57- Betyg:
skitbra läser alla dina noveller
_m4ng0_ - 17 jan 07 - 03:02- Betyg:
jättebra, mer? :)
Sorgsen_varelse_ - 17 jan 07 - 01:50- Betyg:
jätte bra!
UneverNow - 17 jan 07 - 01:44- Betyg:
jättebra

Skriven av
Caarr00
17 jan 07 - 01:33
(Har blivit läst 74 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord