[Del 2] EnBerättelse. |
Jag... Jag är din pappa, jag förstår om du inte tror på det.
Men så är det i alla fall.
- Va?!, Sa flickan.
- Asså, jag förstår att du inte tror mig.
- Ja, Men om det är nu så att du äe min pappa som jag inte tror,
i såna fall, hur kunde du bara lämna mamma o mig!? Jag var 8 år!
Mamma fattade ingenting! Du sårade henne! FÖRSTÅR DU?, Sa Flickan.
- Jag vet. Jag var inte mig själv just då. För att....., Sa han.
- FÖR ATT VADÅ?, Skrek flickan.
- Jo, för att jag dödade en person.
- DU GJORDE VAD!? , Skrek flickan.
[Fortsättningföljer]
|
|
|
|