Varför... |
Varför gjorde ja såhär,
det va inte meningen ja svär...
Det bara kom,
önskar vi kunde börja om...
Jag ville inte såra dig,
men de sket sig...
Du va min bästa pojkvän,
ja ville inte förlora dig än...
Jag behövde dig i vått och tort,
varför sa ja de som fick deig att gå bort..
Du trodde jag hatade dig att du inte fick finnas mer,
så du gick till stupet som pekade rakt ner...
Jag letade och letade så mycket att ja knappt kunde gå,
jag ville att du min kärlak skulle få...
Tillslut fick ja reda på att du inte längre fanns på jorden,
varför sa ja de där orden...
Du hade de inte lätt,
allt va som en stor fet plätt...
Jag hatar orden DET ÄR SLUT,
de fick dig tt inte veta hut...
Jag kommer aldrig förlåta mig själv för det här,
det kommer alltid va ett stort tomt hål efter dig som ja bär...
Jag gillade dig,
du älskade mig...
Jag ville bara att vi skulle va vänner hela livet ut,
men de blev ett slut...
Livet för dig blev kort,
ja vill bara bort...
Nu är du en ängel så fin,
du skulle varit min...
Varje gång ja hör ditt namn känner ja en väldigt jobbig smärta,
men du kommer alltid finnas i mitt hjärta...
|
|
|
|
