Ligger i in säng nu med nyskuren arm och lyssnar på Manson. Det här har verkligen varit en skit dag fylld av ångest. Saknar min ängel som fan. Går inte en sekund utan att jag tänker på henne, saknar hennes närhet, hennes pussar. Att bara få gå runt och hålla hennes hand eller ligga i sängen och titta på henne. Hon är så vacker och jag önskar hon kunde se det själv också. Hennes armar är så ärriga och det skrämmer mig en aning, men jag ser inte en trasig person med ärriga armar, utan jag ser en underbar ängel som bara behöver hjälp att resa sig upp. Hon är fortfarande självmordsbenägen och ångesten slog mig hårt i magen förut när jag skrev med henne. Hon mår så dåligt och jag kan inget göra. Jag är så rädd för det där samtalet, jag stelnar till varje gång telefonen ringer. Jag är så rädd för det där samtalet som ska säga att hon inte finns längre.
Jag vill inte ens tänka på vad jag skulle göra om det hände.
Idag köpte jag rakblad för mina sista pengar. Känner att jag tappat kontrollen över precis allting i mitt liv. Jag känner mej så värdelös, så jävla äcklig och vidrig. Åt pizza förut och jag var jätte sugen på det. Jag hann knappt äta en fjärdedel innan ångesten kom och jag fick en klump i halsen, stelnade till, log falskt och sa att jag var mätt.
Ordet VÄRDELÖS snurrar runt,runt i mitt huvud. VÄRDELÖS,VÄRDELÖS, VÄRDELÖS
Satt och skrev med Matilda på MSN förut, berättade att allting kändes värdelöst. Att jag börjat skära mig i armen igen (skar i benet förut eftersom armen var så ärrig), att jag fick ångest så fort jag åt och att tankarna om att köra fingrarna i halsen bara blir mer och mer lockande för var dag som går. Då sa hon att om jag körde fingrarna i halsen så skulle hon bli riktigt besviken. Då vaknade jag till för en sekund, och blev rädd.
Självhatet börjar ta över mitt liv.
Jag vet inte hur jag ska bete mig. Jag ler och skrattar i folks närhet men så fort jag är ensam kommer min rätta sida fram. Jag vill hem till Jezz igen, hem till min älskade ängel för där kunde man vara sig själv. Man behövde inte gömma sin ångest och det var skönt. Men jag såg hur ledsen Jezz blev de två gångerna som hon fick se mina nyskurna sår. Allt jag längtar efter just nu är att bli omfamnad, älskad och värdefull.
Det är bara Jezz som får mig att känna så.
Och något Göteborg för min del i februari ser det inte ut att bli heller, för min kompis som skulle hänga med ångrade sig och beslöt sig för att spara pengar. Jävla skit, då får inte jag heller åka… och jag som sett fram emot att träffa Sandra och Petra igen!
Ingenting går som jag vill.
När jag var hemma hos min ängel läste jag hennes dagbok och hennes tankar fick mig att rysa. Alla ord träffade mig rakt i hjärtat. När jag läste att hon ville dö tillsammans med mig dök en läskig bild upp i mitt huvud. En bild av mig och Jezz, iklädda vita klänningar, vi satt på golvet med uppskurna handleder och höll om varandra. Blodet som rann längs våra armar färgade våra klänningar röda. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tyckte att det skulle vara vackert.
Jag börjar, för var dag som går, sluta kämpa. Sakta, sakta låter jag mörkret ta över. Det är som om jag inte är jag, det är någon annan inom mig och mitt riktiga jag står och ser på när min kropp går i tusen bitar.
Jag ligger här och svettas. Har på mig långbyxor och en tjocktröja, törs fan inte sova utan. Jag är rädd att de ska se mina sår annars. Tänk att vakna med ens föräldrar som står och stirrar och granskar ens sår?
Det har mina föräldrar redan gjort, i åttan efter min lilla olycka som jag nämnde tidigare hade de sett min handled som hade varit randig efter rakbladet. Som tur var inte såren nyskurna, men ränderna syntes tydligt. När jag vaknat till sa min syster Jessica att jag skrapat armen. Jag började tafatt leta efter skrapsåren, kollade båda mina armar då jag plötsligt förstod. Pappa hade inte velat se mina som sår, utan kallade de skrapsår, det var enklare.
För det var ju den sortens sår som han förstod?
Jag sover så dåligt på nätterna. Jag måste skära mig innan jag kan sova och jag törs inte skära mig för än jag vet att mina föräldrar sova. Så jag brukar somna vid 1 varje natt och sen går jag upp vid halv sex. Detta är tredje dagen som jag nästan somnat i skolan.
Min kropp är förstörd.
Både fysiskt och psykiskt.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Emma_Mattias - 30 maj 07 - 20:49- Betyg:  |
| finns om du vill prata <3 |
| SepeJessica - 19 jan 07 - 03:55- Betyg: |
Du behöver inte oroa dej för samtalet om att jag inte finns.
Jag kommer inte dö.Eller jo, någon dag.Men det kommer vara massa år tills dess.
Jag ska leva i minst 20 år till.Bara så du vet (: <3 |
| Petraa - 18 jan 07 - 03:12 |
Jag får tårar i ögonen, jag vill att du ska vara lycklig <3
Jag älskar dig! |
| gullunge_92 - 14 jan 07 - 23:22- Betyg: |
måste erkänna att, beskrivningen på att ni skulle dö tillsammans, var så vacker att ja fällde en tår.
men som Sandra91 sa ni ska inte dö tillsammans, ni ska leva för varandra.
take care<3 |
| Lappen - 12 jan 07 - 06:29- Betyg: |
| jag lider med dejtillsammans är vi starka |
| Lovely__ - 12 jan 07 - 06:08- Betyg: |
Usch, ryser när jag tänker på hur dåligt du mår.. Ingen människa ska behöva må såhär..
Du ska veta att jag är säker på att du inte är värdelös, du är säkert en jätte fin människa.
Och jag kan inte säga att jag förstår hur du mår, för jag har aldrig mått så dåligt som du gör. Jag tycker det känns så falskt om någon säger att de "förstår" när de i själva verket inte alls gör det. Men jag kan säga att jag önskar att du skulle få ha det bättre! Ett bra, underbart liv, som du är värd!
Kämpa på, och jag finns här om du behöver prata. Känner juh inte dig, men ibland kanske det kan kännas skönt att prata med någon som man inte känner. |
| spite_fire - 12 jan 07 - 03:02- Betyg: |
| marilyn manson <3<3<3<3<3 |
| Sandra91 - 12 jan 07 - 02:00 |
| Och du, ni ska inte dö tillsammans, ni ska leva för varandra! |
| Sandra91 - 12 jan 07 - 01:56 |
"jag ser inte en trasig person med ärriga armar, utan jag ser en underbar ängel som bara behöver hjälp att resa sig upp."
Vet du Jossa, du har mina tankar där. Det är precis det vi snackade om igår,
du känner di värdelös, men i mina ögon är du underbar,
du måste bara våga tro på mig. Och jag kommer alltid finns här,
hur mycker du än ger efter för mörkret, förstår du det?
Dag som Natt Jossa, alltid.
Och jag SKA träffa dig igen. Det fixar sig på något sätt <3<3 |
| gatljuset - 12 jan 07 - 00:36- Betyg: |
shit.. vilken pers, du måste försöka att ta dig igenom det!
skriv gärna till mig när nästa del kommer, vill se hur det går för dig! |
| Caarr00 - 11 jan 07 - 23:38- Betyg: |
Känner igen så mkt av allt det här.
men kämpa, du klarar det. |
| karlek97 - 11 jan 07 - 22:18- Betyg: |
kämpa på!
du ska veta att din vän är sann om hon skriver så! |
| sofiiie - 11 jan 07 - 21:21 |
Fortsätt kämpa,
Mycket starkt av dig att skriva de här!<3 |
| ciczcan - 11 jan 07 - 16:18- Betyg: |
| så jävla bra |
