Ligger obekvämt.
Mörka skuggor dansar omkring en.
Vindet susar.
Kallt.
Andas.
Djupa andetag.
Sträcker på händerna men förgäves.
Svart.
Becksvart.
Blöter läpparna nervöst med tungspeten.
Känner något falla emot mig men känner aldrig när det landar
utan hör bara ljudet av något forsa. Vet inte riktigt vad det är.
Jag sträcker på fingarna och dem knakar såsom mormors rygg brukar knaka när
hon reser sig från köksstolen.
Jag försöker känna med fingrarna på handleden. Känner något strävt.
Rep. Handledarna har blivit knutna med rep. Tar händerna till munnen och börjar tugga.
Tuggar repet. Beskt. Hårigt. Äckligt. Ruttet. Jag struntar hur det smakar utan forsätter att
tugga repet. Jag vet bara att jag måste bli loss. Efter flera tårar och ansträngade grymtar så sätter jag
i tänderna i repet ordentligt och drar. Sliter sönder repet. Rycker huvudet åt ena hållet och åt andra.
Känner hur huvudet slår i mot något hårt. Förmodligen trä. Knuter ihopp knutnävna och drar händerna isär så mycket jag kan
så att repet som håller handledarna ihopp lossnar. Med händerna känner ja mot sidorna men känner i någonting. Ingenting. Tomt.
Jan känner på det jag ligger på. Det är av någonsorts träd antagligen det jag slog huvudet i tänker jag.
Jag känner med händerna över huvudet om det finns något där. Nej. Jo, om jag sträker mina långa armar så snuddar mina fingertoppar mot
något jag tror är vägg. Jag känner med händerna ovanför mig. Ungefär tjugo centimeter ovanför mig är det en slät kall "tak" .
Plötsligt slår en tanke att jag har blivit begravd levande såsom i filmer som Kill Bill. Men jag tänker bara att så kan det inte vara, utan det
måste finnas en naturlig förklarning till det här. Kanske det här är en dröm tänker jag. Eller inte när jag nyper mig själv i armen och märker
att det gör ont. Plötsligt hör jag ett väsande ljud. Och en lucka öppnas. En lucka på tio gånger fetmon centimeter ungefär. Starkt bländande ljus kommer in.
En stinkande lukt av avlopp tränger sig in i varenda sinne och por. Plöstligt ser jag en att det vid den här luckan är det en serveringsfat med riktigt husmanskost.
Hemlagade köttbullar och potatis och sås. Sallad. Tomat. Gurka. Och ett stort glas med vatten med isbitar i. Jag känner hur min mage kurrar och hur det vattnas i
munnen. Desperat så krälar jag mig till luckan och försöker snabbt ta tallriken. Men en tallriken rycks bort från mig mitt framför ögonen. Istället slänger någon in en
plastskål med något konstig brun sörja som lukta katt burkmat. Plötsligt stängs luckan med ett small som får mig att hoppa till så att jag slår huvudet i "taket".
Jag hörde hur plastskålen ramlade om sörja rann ut på trägolvet. Med mina bara och ömma händer så slevar jag i mig maten. Känner mig så glad att det är så mörkt att det
jag inte behövde se maten. Sen helt plötsligt hör jag hur luckan öppnas. Samma väsande ljud hörs igen. Jag ser inte vem som pratar utan hör bara en röst: " Är du beredd?"
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5) |
my_billyboy - 10 jan 07 - 06:33- Betyg:  |
Åhhh.. så spännande.. skriv fortsättningen.. och det är foooort!!
Kramizz |
Leifi - 10 jan 07 - 05:50- Betyg:  |
lite skumm, men spännande och oförutsägbar. den var bra =)
men man kan gärna läsa igenom en extra gång innan man lägger ut en novell.
jag tänker på de stavfel som fanns.
men generellt sett så var den väldigt bra =) |
| Rebecca_Becca - 10 jan 07 - 04:41 |
ååhh vad spännande, väldigt nyfiken på vart hon är :)
hoppas en fortsättning kommer snart |
