~ Elisabeths liv, del 3 ~ |
Elisabeth tar med sig Moa och dom går in i köket. Hon frågar om väninnan är hungrig, och det är hon. Dom hjälps åt att ta fram mackor och ost. När allt är klart tar dom med sig maten och går till vardagsrummet, det vanliga stället. Moa smäller i sig 3 mackor utan problem, medan Elisabeth nöjer sig med en. Så konstigt att en liten varelse som hon kan äta så mycket, tänker Elisabeth och känner hur mätt hon är.
När mackorna är slut sitter dom bara och pratar, diskuterar om allt mellan himmel och jord. I flera timmar sitter dom så. Dom börjar snart prata om Niklas.
- Tycker du att jag ska dumpa honom? Hon ser frågande på Moa.
- Ja, det tycker jag verkligen. Han har aldrig varit bra för dig! Moa ser lite sur ut, och Elisabeth förstår vad hon menar, att han liksom aldrig riktigt tagit sig tid för henne.
- Men… jag känner mig så taskig om jag gör det, säger Elisabeth tyst.
- Men nej gumman! Det är han som är elak mot dig ju. Du ser ju själv hur han håller på med ALLA. Han förtjänar inte en sån fin tjej som du…
Dom sitter tysta en stund och ser på varandra. Elisabeth börjas fingra på sin svarta och vita klänning, den med spets på.
- Vad tycker du om Mikael då? Hon ser hoppfullt på Moa och ler lite.
- Hehe… jo han är söt. Gillar du honom? Moa puttar henne lite i sidan och blinkar.
- Jo det gör jag verkligen, erkänner Elisabeth. Hon ler stort och rodnar. Han verkar så snäll och omtänksam, och så ser han ju bra ut med. Det är ju alltid ett plus säger hon och skrattar. Tycker du jag ska satsa på honom?
- Ja, det tycker jag absolut! I o för sig vet jag ju inte så mycket om killar, eftersom det är tjejer jag gillar, men ändå hehe… Dom ler mot varandra igen, kramar om varann.
Senare på kvällen går Elisabeth in i sovrummet. Det känns skönt att rakbladen är borta, och hon ler mot sig själv. Men snart ser hon röran och suckar högt. Hon tittar på allt som ligger slängt överallt på golvet och funderar på om det kanske är dags att städa lite, rensa bort all skit som hon inte längre behöver. Snart så är hon i full gång att plocka bland alla högar kläder, nästan allt är svart. Elisabeth vet inte själv varför hon dras så mycket till just svart, det har hon alltid gjort. Lite av kläderna hon hittar slänger Elisabeth, och mycket av dom har hon sytt själv. Sytt har Elisabeth också alltid gillat att göra, och designa egna plagg.
Andra gamla saker som hon hittar längst in i garderoben slänger Elisabeth också. Hon märker att mycket av det hon hittar borde ha slängts för länge sen. Efter två timmar ser det riktigt prydligt ut i det lilla rummet, och Elisabeth är mycket nöjd med sig själv. Trött går hon till soffan, favvoplatsen, lägger sig ner och kollar om det är något på tv:n som är värt att se. Ögonlocken blir tyngre och tyngre och snart sover hon sött.
Plötsligt vaknar hon med ett ryck av att telefonen ringer.
- Aa hallå, de är Elisabeth, säger hon sömnigt och undrar vem det är som ringer nu såhär sent på kvällen.
- Hej älsklingen! Elisabeth hör Mirandas glada röst i andra ändan. Har du lust att hitta på nåt nu? Ja, asså vi tjejer tänkte va hemma hos mig och så. Typ kolla på film och sådär du vet.
- Elisabeth vaknar plötsligt till. Ja, det vill jag jättegärna! Va kul, ska jag ta me nåt eller?
- Hm… om du har nåt hemma som är gott så haha…
- Hehe… men okej jag ska se vad jag har då.
- Men va bra, då ses vi snart!
- Aa, jag kommer om kanske 20 minuter då.
- Okej, puss älskar dig!
- Älskar dig me!
Elisabeth springer runt i lägenheten. Hon vill vara lite extra fin och hittar tillslut en kort svart tubklänning, som hon matchar med svart- vitrandiga strumpbyxor. Stressigt sprayar hon upp håret rejält så det spretar åt alla håll, sätter i ett rött smalt diadem och småspringer ut i köket. Hon rotar lite i skåpen och hittar tillslut en chipspåse. Skyndar sig till badrummet för att bättra på sminket lite. Snart är kappan och svarta högklackade stövlar på. Hon ger Marre en puss innan hon lämnar lägenheten.
Elisabeth börjar gå mot Miranda, i mörkret. Hon hinner inte långt innan det börjar ösregna, igen. Hon funderar på att fälla upp luvan, men struntar i det. Frisyren skulle ändå bara bli mer förstörd då. På vägen ser hon ett gäng killar som ler uppmuntrande mot henne, men hon kollar irriterat bort och fortsätter gå. Hon känner hur dom iakttar henne bakifrån så hon skyndar på stegen. Det är ju Mikael hon vill ha, inte dom där idioterna.
Efter 15 minuter ser hon Mirandas stora villa, som ligger med utsikt över vattnet. Huset är ganska nybyggt och väldigt modernt. Rebecka står och vinkar mot henne i det stora fönstret. Elisabeth ser henne och vinkar tillbaka, medans hon går uppför gången som leder till huset. Dunkande musik hörs högre, ju närmare hon kommer. Snart står hon utanför dörren. Moa öppnar, och snart kommer dom andra för att ta emot henne. Alla verkar vara lika fina som hon själv. Elisabeth hänger av sig, går in, och snart så är kvällen igång.
Rebecka som byter stil nästan hela tiden, har färgat håret igen. Den här gången blev det ganska ljust blont. Håret blev lyckat den här gången, tycker Elisabeth. Hon säger det till Rebecka som ler. Rebeckas mellanlånga nu blonda hår är plattat och hon har ett svart och vitprickigt brett diadem på sig. Stora örhängen dinglar i öronen och piercingen blänker i läppen. Läpparna har hon målat blodröda, och ögonen och naglarna svarta. Till den svarta kjolen med tyll på och vita linnet med svarta prickar, har hon ett långt halsband med ett stort silvrigt kors på.
Miranda och Elisabeth slänger sig ner i soffan, kämpar för att få den bästa platsen. Snart sitter dom tätt tillsammans, med benen över varandra. Moa sjunker lugnt ner i fåtöljen intill, och lägger försiktigt upp benen på glasbordet framför henne. Hon sträcker sig efter fjärrkontrollen och zappar lite mellan kanalerna. Rebecka står i köket och blandar drinkar. Hon ropar ut i vardagsrummet och undrar vad dom vill ha att dricka. Snart kommer hon med fyra glas i och sätter sig på en stor kudde på golvet. Alla lägger sig snart till rätta, med en varsin drink i handen. Elisabeth släcker ner lite och sätter på en film. Det blev en rysare. Efter 30 minuter sitter inte längre Rebecka på kudden och Moa i fåtöljen. Alla har klämt ihop sig i soffan där Miranda och Elisabeth sitter. Dom sitter nu tätt tillsammans och ser spänt på filmen.
Efter en middag, två filmer och många drinkar till ligger alla fyra i en hög på golvet i Mirandas rum och bara skrattar. Alla är fulla och kan knappt gå, som bara gör det ännu roligare. Efter ett tag försöker dom spela Twister, det går inte så bra…
Efter bara en liten stund ramlar Moa över Miranda som skriker att hon satte sig rätt på hennes hand. Hon försöker låta arg, men lyckas inte. Bara sludder hörs och snart skrattar alla igen. Fler små olyckor inträffar, alla skriker, alla skrattar.
När klockan är fyra på fredagsnatten börjar tjejerna bli trötta, och bestämmer sig för att sova. Dom stapplar runt i det nästan tomma huset, och tränger tillslut ihop sig i Mirandas breda säng, det är trångt men går. Dom ligger där i sina pyjamasar och pratar och skrattar en stund till innan de somnar.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ciissii - 19 jan 07 - 08:31- Betyg:  | | Mer snart? Den är grymt bra :) | | regndroppen - 6 jan 07 - 07:36- Betyg: | | As bra =) |
|
|
|
