| linden och stenarna |
27 jul 22 |
ibland undrar jag om jag var predisponderad att vara som jag är
var jag en sorgsen själ redan innan jag existerade i fysisk form
går det i arv?
sorg går i släkten, det vet jag
det får mig att känna mig hel på något sätt
jag vet att jag inte är ensam.
känner mig så otillräcklig för detta liv
som att jag inte fyller ut det ordentligt
som att livet och jorden och universum är så mycket större än vad jag kan hantera
ibland sätter det sig i mellangärden och får mig att må illa
en sån liten obetydlig person som ändå välsignats med ett liv på jorden
vad ska jag göra???
livet är så förgängligt och gör mig så ledsen
det är en sån kort och konstig existens
och man är aldrig tillräcklig. aldrig tillräckligt stor och viktig
känns som en isbit man håller i handen som långsamt smälter
eller sand som rinner
jag vet ärligt inte hur jag ska hantera detta |
|
|
|
| Bloggkalender |
| <<Juli 2022>>
| | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | | | 01 | 02 | | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | | 10 | 11 | 12 | 13 |
14
| 15 | 16 | | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | | 24 | 25 | 26 |
27
| 28 | 29 | 30 | | 31 | | |
|
