I gryningen |
I gryningen hon riktar
sin blick ut över nejden
Det höres sprakande ljud
från den glödheta elden
Det är så varmt och gott
liv i alla husen
Det nalkas snart en vintertid
med de vackra juleljusen
Hon går tillbaka i tiden
tänker på alla år
innan hon ur koppen
dricker sin kaffetår
De fyra små liven
hon burit vid sin barm
Med stickade små filtar
hon hållit dem så varm
Ibland har ödet skapat
hon måste vara stark
men med sig vid sin sida
finns en stor och stadig mark.
Alltid har hon funnits där
den bästa mor och maka
med godaste hjärtat på jorden
det kan man ej försaka.
|
|
|
|
