Poeterna |
Titta på oss, vi är poeterna, militärer av det skrivna ordet.
Vi är ju alla, barn av nattens våld.
Av det vi mest tror på, det kämpar vi hårdast för.
Kanske vi bör kallas rebeller, men med utan namn.
Vi poeter, vi har lärt oss, vår egen historia.
Kanske därför att vi alla bär på dina smärtor.
Snälla!
Vänta på oss! Än kanske det inte är för sent.
Vi stannar här!
Utmed alla trogna troende
För därute i öknens land, där lever Zigenarnas pirater.
Vi tittar på, då alla fredsmäklare kommer hit.
Kanske så får vi se, att rättvisan en dag kommer i vår tid.
Men än så länge har våra lokala politiker inget hjärta.
Men har vi ingen styrka i våra egna krafter?
Är vi alla, alltid lika rädd för mörkret?
Våra rädslor, håller oss bara döva, dumma och blinda.
Vi alla hungrar bara efter snikenhet, det blir våran död.
|
|
|
|
